Stress

Allt om stress

By , , 17 september, 2024januari 5th, 2025No Comments

Vad är stress?

Stress är en naturlig reaktion som hjälper oss att hantera utmaningar och hot i vår omgivning. Som en följd av en krävande situation aktiveras kroppens stressystem, vilket leder till att hormoner som adrenalin och kortisol frigörs. 

Det kan i sin tur ge oss extra energi på kort sikt om vi har något viktigt att utföra. Samtidigt höjs även bland annat vår puls, vårt blodtryck och musklerna förbereds för ansträngning. Denna respons blir särskilt påtaglig vid stark rädsla eller kraftig ångest och kallas för ”fight or flight”-responsen. En avgörande mekanism i vår kropp för vår överlevnad i akuta situationer!

I dagens samhälle utsätts vi dock ofta för långvarig stress utan tillräcklig återhämtning, vilket kan leda till negativa effekter på både kropp och psyke. I Sverige uppger cirka 17 procent av befolkningen att de lider av förhöjd stress, detta kan i sin tur leda till utmattningssyndrom, sömnproblem och andra liknande svårigheter.

Inre stress

Inre stress uppstår när våra egna tankar, känslor och förväntningar skapar en stressreaktion, oberoende av yttre faktorer. Det kan handla om oro för framtiden, självkritik eller höga krav på oss själva. 

Inre stress kan vara lika påfrestande som yttre stress och påverkar vårt välbefinnande negativt. För att hantera detta är första steget att bli medveten om våra tankemönster och känslor.

Vad händer i kroppen vid stress?

När vi utsätts för stress aktiveras det sympatiska nervsystemet. Vilket kan leda till en rad fysiologiska responser:

  • Hormoner frigörs: Adrenalin och kortisol ökar.
  • Hjärtfrekvensen ökar: Hjärtat slår snabbare för att pumpa mer syresatt blod till musklerna.
  • Andningen blir snabbare: Lungorna tar in mer syre för att förbereda kroppen för ansträngning.
  • Musklerna spänns: Kroppen förbereder sig för fysisk aktivitet.

Dessa reaktioner är avsedda för kortvariga stresspåslag vid akuta situationer. Om stressen blir långvarig utan möjlighet till återhämtning kan det leda till utmattning och olika hälsoproblem.

Neurologiska och fysiska symtom vid stress

Långvarig stress kan visa sig genom en rad symtom som påverkar både kroppen och hjärnan. Här följer en detaljerad genomgång av några vanliga symtom.

Olika utslag på huden

Enligt forskning från Cleveland Clinic kan stress även påverka huden och leda till utslag som:

  • Rodnad och irritation: Stress kan orsaka inflammation som gör huden röd och irriterad.
  • Akne: Ökade nivåer av stresshormoner kan stimulera talgkörtlarna och leda till finnar.
  • Psoriasis och eksem: Stress kan förvärra autoimmuna hudsjukdomar och vid eksem kan man få klåda, torrhet och utslag. 

Bältros

Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor och kan reaktiveras vid försvagat immunförsvar på grund av stress. Det resulterar i smärtsamma blåsor på huden och kan vara mycket obehagligt. Att söka medicinsk behandling är viktigt för att hantera symtomen effektivt.

Blåsor i munnen

Stress kan leda till blåsor och sår i munnen, så kallad afte. Dessa uppstår när immunförsvaret är nedsatt, vilket gör slemhinnorna mer känsliga för irritation och infektion.

Yrsel

Yrsel kan förekomma vid höga stressnivåer och kännas som om världen snurrar eller att man är nära att svimma. Att ta pauser och öva på avslappningstekniker kan hjälpa till att minska yrsel.

Håravfall

Stress kan störa hårets tillväxtcykel och leda till ökat håravfall, ett tillstånd kallat telogent effluvium. Håret brukar dock återhämta sig när stressnivåerna minskar, enligt en artikel från Annika Lund i Medicinsk Vetenskap nr 2/2018.

Magsår & magkatarr

Enligt Läkartidningen finns ett samband mellan stress och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och magsår. Det är mycket vanligt att uppleva magproblem när man är stressad. Magen och tarmarna är känsliga för reaktioner på stress. Om dina magproblem är ihållande eller påverkar din livskvalitet, är det viktigt att söka vård. En läkare kan hjälpa till att utesluta andra medicinska orsaker och ge dig råd om lämplig behandling.

Hjärtklappning

Stress aktiverar det sympatiska nervsystemet, vilket kan leda till hjärtklappning. Hjärtat slår snabbare för att förse kroppen med syre och energi. Om hjärtklappningen är återkommande och oregelbunden bör man söka vård för att utesluta hjärtsjukdomar.

Högt blodtryck

Kronisk stress kan leda till högt blodtryck, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Enligt Läkartidningen och Karolinska Institutet påverkar yttre påfrestningar förloppet och symtombilden av många kroppsliga sjukdomar.

Blixtar framför ögonen

Upplevelsen av ljusblixtar eller flimmer kan vara ett tecken på migrän eller stressrelaterade synförändringar. Det är viktigt att söka vård för att utesluta allvarligare orsaker.

Hög puls

En förhöjd puls är en vanlig stressreaktion. Hjärtat arbetar hårdare för att förbereda kroppen för fysisk aktivitet. 

Muskelryckningar

Stress kan orsaka ofrivilliga muskelryckningar eller spasmer, ofta i ansikte, armar eller ben. Avslappningsövningar kan hjälpa till att minska dessa symtom. 

Tryck över bröstet

Känslan av tryck eller smärta över bröstet kan vara ett tecken på stress eller ångest. Om symtomen är intensiva eller återkommande bör man söka vård för att utesluta hjärtproblem.

Stressmage

Stress påverkar mag-tarmkanalen och kan leda till symtom som magont, uppblåsthet, diarré eller förstoppning. Att äta regelbundet och hälsosamt kan lindra besvären.

Stresstest online

Om du upplever flera symtom på stress kan du göra ett test för stress. Då kan du få en indikation på graden av din stressnivå och även om du borde söka vård.

Behandling av stress

Att hantera stress effektivt kräver en kombination av strategier. Till en början kommer man ofta långt på egen hand men i vissa fall kan det vara viktigt med professionell hjälp av en psykolog. 

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT är en evidensbaserad terapiform som har visat sig vara effektiv för att behandla stress och relaterade problem. Enligt en artikel från 3:e oktober 2021 i BMC  har flera randomiserade kontrollerade studier visat att KBT är effektivt för en rad mentala och fysiska problem, inklusive stressrelaterad ohälsa.

När ska jag söka vård?

Du bör söka professionell hjälp om:

  • Symtomen påverkar din vardag: Om stressen hindrar dig från att fungera normalt.
  • Du har fysiska symtom: Som till exempel hjärtklappning, bröstsmärtor eller andnöd.
  • Du har tecken på depression eller kraftig ångest: Exempelvis om du konstant känner dig nedstämd eller orolig
  • Självhjälpsstrategier inte hjälper: Om du inte ser någon förbättring trots egna insatser.

En läkare eller psykolog kan sedan bedöma din situation och föreslå lämplig behandling.

Vad kan jag göra själv?

Genom livsstilsförändringar och självhjälp kan man ofta hantera stress och nedan följer lite tips och råd på vad man kan göra själv.

Skapa balans

  • Arbetsliv och fritid: Avgränsa gärna arbetstid och plats för arbete samt schemalägg din arbetstid och kommunicera detta till dina arbetskompisar. 
  • Sätt gränser och prioritera: Lär dig att säga nej och prioritera för att undvika överbelastning, detta gäller både på jobbet och i privatlivet
  • Planera tid för dig själv: Avsätt tid för aktiviteter som ger dig glädje och avkoppling.

Hälsosamma vanor

  • Ät en balanserad kost: Näringsrik mat kan förbättra ditt energinivå och humör samtidigt som planerade måltider bidrar till rutiner – vilket de flesta mår bra av.
  • Fysisk aktivitet: Även lättare motion som promenader kan göra stor skillnad.
  • Undvik stimulantia: Minska intaget av koffein, nikotin och alkohol.

Avslappning

  • Meditation: Kan hjälpa till att minska stress och öka välbefinnandet.
  • Djupandning: Enkla andningsövningar kan hjälpa vid stresspåslag. Här rekommenderas regelbunden praktik, inte att använda djupandning som en reaktion på stress (då kan man istället skapa negativa beteendemönster av att måsta djupandas när man är stressad). 

Praktiska strategier

  • Tidsplanering: Skapa en realistisk plan för dina dagliga uppgifter.
  • Prioritering: Identifiera vad som är viktigast och fokusera på det.
  • Avslappning: Öva på mindfulness, meditation eller yoga för att minska stress.
  • Fysisk aktivitet: Regelbunden motion kan sänka stressnivåerna och förbättra humöret.
  • Sömn: Sträva efter att få tillräckligt med sömn varje natt.
  • Socialt stöd: Umgås med vänner och familj för att få emotionellt stöd.

Socialt stöd och resiliens

En studie publicerad i Journal of Health and Social Sciences visade att resiliens och upplevt socialt stöd har en betydande inverkan på det emotionella välbefinnandet hos unga vuxna. Att bygga starka relationer kan hjälpa dig att hantera stress mer effektivt. 

Långvarig stress

Om stresspåslaget pågår under en längre tid utan tillräcklig återhämtning kan det leda till utmattningssyndrom. Detta tillstånd kännetecknas av extrem trötthet, kognitiva svårigheter och känslomässig utmattning. Tidiga tecken på långvarig stress inkluderar:

  • Sömnproblem: Svårt att somna eller vaknar ofta.
  • Minnes- och koncentrationssvårigheter: Svårt att fokusera eller komma ihåg saker.
  • Ökad irritabilitet: Känsla av otålighet eller ilska.

Att söka hjälp tidigt är avgörande för att förhindra allvarligare hälsoproblem. Upplever du att du har symtom i linje med ovan så rekommenderar vi dig att söka hjälp hos läkare eller psykolog för bedömning.

Sjukskrivning vid stress

I vissa fall kan det vara nödvändigt med sjukskrivning för att möjliggöra återhämtning. Under sjukskrivningen är det viktigt att:

  • Följa en behandlingsplan: Samarbeta med vården för att följa rekommenderad behandling.
  • Bibehålla rutiner: Försök att hålla regelbundna tider för sömn, måltider och aktivitet.
  • Planera för återgång: Diskutera med arbetsgivaren om gradvis återgång till arbete.

Enligt Folkhälsomyndigheten känner sig både skolbarn och vuxna under 30 år oftare stressade än andra. För skolbarn handlar stressen ofta om skolarbetet, och andelen stressade är högst bland 15-åringar.

Sammanfattning

Stress är en oundviklig del av livet som är viktig att lära sig att hantera för att slippa negativa effekter på hälsan. Genom att vara medveten om stressens symtom och orsaker kan du vidta åtgärder för att förbättra ditt välbefinnande och praktiska strategier som tidsplanering, avslappning och socialt stöd kan göra skillnad. Om stressen däremot blir övermäktig är det viktigt att söka professionell hjälp. Kom ihåg att du inte är ensam och att det finns hjälp att få.

Källor

Vanliga frågor

Vad är stress?

Stress är kroppens naturliga reaktion på utmaningar eller krav, där hormoner som adrenalin och kortisol frigörs för att förbereda oss på att hantera situationen.

Vad händer i kroppen vid stress?

Vid stress aktiveras det sympatiska nervsystemet, vilket leder till ökad hjärtfrekvens, snabbare andning, höjt blodtryck och frisättning av stresshormoner som adrenalin och kortisol.

Hur hanterar man stress?

Man kan hantera stress genom avslappningstekniker som meditation och djupandning, regelbunden fysisk aktivitet, god sömn, effektiv tidsplanering och genom att söka socialt stöd från vänner och familj.

Vad gör man vid tryck över bröstet av stress?

Om du upplever tryck över bröstet på grund av stress bör du försöka slappna av med djupandning, ta en paus från stressande aktiviteter och, om symtomen kvarstår eller förvärras, söka medicinsk hjälp för att utesluta andra orsaker.

Hur minskar man stress?

Stress kan minskas genom att identifiera stresskällor, prioritera uppgifter, sätta realistiska mål, utöva regelbunden motion, äta en balanserad kost, sova tillräckligt och använda avslappningstekniker som mindfulness.

Hur länge ska man sjukskriva sig vid stress?

Längden på en sjukskrivning för stress varierar beroende på individens situation och symtomens allvarlighetsgrad; det bestäms av en läkare efter en medicinsk bedömning.

Hur hanterar man stress på jobbet?

För att hantera stress på jobbet kan du prioritera arbetsuppgifter, ta regelbundna pauser, sätta upp realistiska mål, kommunicera med kollegor och chefer samt använda stresshanteringstekniker som djupandning och mindfulness.

Hur blir man sjukskriven för stress?

För att bli sjukskriven för stress behöver du träffa en läkare som bedömer dina symtom och funktionsnedsättning; om läkaren bedömer att din stress kan beskrivas av en psykiatrisk diagnos och att sjukskrivning är nödvändig, utfärdas ett sjukintyg.

Vilka symtom kan man få av stress?

Stress kan orsaka en mängd olika symtom, både fysiska och psykiska, som exempelvis huvudvärk, trötthet, muskelspänningar, sömnproblem, oro, irritation, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet.

När är stress farligt?

Stress blir farlig när den blir långvarig och påverkar din fysiska och psykiska hälsa negativt, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser som utmattningssyndrom, hjärtproblem och försämrad livskvalitet.

Skriven och granskad av: