Agorafobi (i folkmun kallat torgskräck) är en stark rädsla för platser eller situationer som känns svåra att lämna om panik eller andra besvär skulle uppstå. Rädslan gör ofta att du undviker resor, köer eller stora öppna ytor – ibland så mycket att du stannar hemma.

Akrofobi är en specifik fobi där du reagerar med intensiv rädsla i höga lägen – till exempel när du står på en balkong, går över en bro eller åker hiss med glasväggar. 1177 Vårdguiden beskriver hur rädslan blir till en psykisk sjukdom när den begränsar ditt vardagsliv och får dig att undvika höjder (1177.se). Världshälsoorganisationen (WHO) förklarar att fobier ingår i ångestsyndrom och uppstår när hjärnans alarmsystem överreagerar på upplevd fara. Vill du läsa mer om fobier i allmänhet hittar du översiktlig information i vår artikel Fobier – vår stora guide.

Ormfobi – ibland kallad herpetofobi när rädslan omfattar alla reptiler – är en specifik fobi där du upplever stark rädsla eller panik vid tanken på, eller mötet med, ormar. Den räknas som en psykisk sjukdom först när rädslan varar i minst sex månader och börjar begränsa ditt liv, till exempel genom att du undviker naturen eller resor där ormar kan finnas (1177.se, verywellmind.com).

Klaustrofobi är en specifik fobi där du upplever intensiv rädsla för trånga eller instängda utrymmen – till exempel hissar, tunnelbanor eller fönsterlösa rum. När rädslan begränsar ditt vardagsliv och får dig att undvika viktiga situationer betraktas den som en psykisk sjukdom och bör behandlas (1177.se).

Hypokondri – som i dag oftare kallas hälsoångest eller illness anxiety disorder – innebär att du har en ihållande och stark oro för att vara eller snart bli allvarligt sjuk. När oron har pågått i minst sex månader och börjar begränsa din vardag, till exempel genom att du undviker sociala aktiviteter eller ständigt söker vård ”för säkerhets skull”, klassas den som en psykisk sjukdom. Enligt Internetpsykiatri kan hälsoångest förekomma tillsammans med andra ångestsyndrom, men den går att behandla effektivt.

Brontofobi – ibland kallad astrafobi – är en intensiv och ihållande rädsla för åska och blixtar. Du kan veta att ovädret statistiskt sett sällan skadar människor, men kroppen reagerar ändå med panik. Rädslan måste ha funnits i minst sex månader och begränsa vardagen för att räknas som en specifik fobi, enligt Cleveland Clinic.

Misofoni innebär att du reagerar starkt – ofta med ilska, ångest eller äckel – på specifika, vanligtvis svaga vardagsljud som tuggande, klickande pennor eller knäppande fingrar. Forskare ser det som en form av ljudöverkänslighet som skiljer sig från tinnitus och hyperakusi eftersom reaktionen drivs av känslor snarare än ljudets styrka. Enligt Karolinska Institutet är de exakta mekanismerna ännu okända och det saknas officiella diagnoskriterier.

Trypofobi är en stark känsla av äckel eller rädsla när du ser tätt grupperade hål, gropar eller upphöjningar – tänk lotusfrökapslar, bikakor eller bubblig ost. Fobin finns ännu inte som egen diagnos i DSM-5, men flera studier visar att 10–18 procent av befolkningen reagerar kraftigt på den här typen av mönster, särskilt om bilderna dyker upp oväntat Studentpsykologerna – Trypofobi.

Emetofobi – även kallad kräkfobi – är en specifik fobi där du känner stark rädsla eller äckel inför tanken på att kräkas, se någon annan kräkas eller befinna dig i en miljö där kräkningar skulle kunna inträffa. Det drabbar både kvinnor och män och ingår i gruppen ångestsyndrom.

Dysmorfofobi – eller body dysmorphic disorder (BDD) – innebär att du fastnar i tankar om att en detalj i ditt utseende är ful eller missbildad. Oro och skam blir så starka att vardagen påverkas negativt. Till skillnad från vanliga komplex handlar det om en psykiatrisk diagnos nära besläktad med tvångssyndrom, vilket framgår av 1177 Vårdguiden – Dysmorfofobi.

Mysofobi, ofta kallad bacillskräck, innebär en stark och ihållande rädsla för bakterier, virus, smuts eller annan kontamination. Rädslan kan leda till att du undviker handskakningar, offentliga toaletter eller till och med att vistas utomhus. På sikt riskerar du att begränsa vardagslivet så mycket att tillståndet klassas som en psykisk sjukdom.

Spindelfobi, eller arachnofobi, är en specifik fobi där du reagerar med stark rädsla inför spindlar – ibland så intensiv att bara tanken på dem triggar ångest. Rädsla blir till en psykisk sjukdom när den begränsar ditt vardagsliv, till exempel om du undviker källare eller naturupplevelser för att slippa möta spindlar. Läs mer om hur fobier fungerar i vår artikel Fobier – vår stora guide . Även 1177 beskriver hur specifika fobier leder till omfattande undvikanden och därför behöver behandling.

Talassofobi är en specifik fobi där du reagerar med stark rädsla inför djupa eller vidsträckta vattenmassor som hav, stora sjöar eller mörka vikar. Du kan få ångest bara av att stå på en brygga, se undervattensbilder eller föreställa dig vad som döljer sig i det okända djupet. Rädslan betraktas som en psykisk sjukdom när den begränsar ditt vardagsliv och får dig att undvika resor, bad eller fiskeutflykter.

Flygrädsla — även kallad aviofobi eller aerofobi — är en specifik fobi där du upplever intensiv rädsla inför att flyga. Ofta handlar oron om att planet ska störta, att du ska fastna utan möjlighet att komma av eller att turbulens betyder livsfara. Precis som andra fobier räknas rädslan som en psykisk sjukdom när den gör att du undviker flygningar eller andra viktiga resor och därmed begränsar ditt vardagsliv (doktorn.com).

Tandläkarskräck – även kallad dental fobi eller extrem tandvårdsrädsla – innebär en så stark oro inför undersökningar och behandlingar att du helt eller delvis avstår tandvård. När undvikandet leder till försämrad munhälsa och tydligt lidande klassas rädslan som en psykisk sjukdom (1177 Vårdguiden).

Scenskräck, ibland kallad glossofobi eller talängslan, är en specifik form av social ångest där du känner stark rädsla för att tala inför publik eller bli granskad när du står i centrum. Rädslan klassas som en psykisk sjukdom när den begränsar ditt vardagsliv, till exempel om du tackar nej till studier, jobb eller sociala aktiviteter för att slippa tala inför andra (1177.se). Svenska befolknings­studier uppskattar att upp till tio procent drabbas av social ångest någon gång under livet och för omkring en procent blir besvären kraftigt funktions­hindrande (1177.se). Vill du ha en översikt om fobier generellt kan du läsa vår artikel Fobier – vår stora guide.

Fågelfobi, eller ornitofobi, innebär en stark och ihållande rädsla för fåglar som gör att du undviker platser där de kan finnas och därför begränsar ditt vardagsliv.

Megalofobi är en specifik fobi där du upplever stark rädsla eller ångest inför mycket stora objekt, till exempel skyskrapor, oceangående fartyg eller monumentala statyer. Rädslan är så intensiv att du ofta undviker platser eller situationer där föremålen kan dyka upp. Cleveland Clinic understryker att undvikandet ger kortvarig lättnad men kan begränsa vardagen och förvärra rädslan på sikt.

Skotofobi, ibland kallad nyktofobi, är en specifik fobi där du upplever stark ångest i mörka miljöer – även när du logiskt sett vet att du är trygg. Tillståndet räknas som en psykisk sjukdom när rädslan leder till att du begränsar ditt liv, exempelvis genom att helt undvika att gå ut efter skymningen. Enligt 1177 klassas skotofobi som en form av specifik fobi som vanligtvis svarar bra på behandling.

Kognitiv sjukdom som tex Alzheimers sjukdom är en växande folksjukdom. Dagens 150 000 sjuka beräknas ha ökat med 40% till 2030 och med 200% till 2050. Årligen insjuknar 20 000–25 000 individer i demenssjukdomar. Upp emot 30–40 % av dessa får aldrig någon diagnos och de som diagnostiseras får diagnosen först i sjukdomens senare stadier. Depression är vanligt vid demenssjukdom och behöver behandlas oavsett när den dyker upp.

Att förändra sina matvanor handlar om betydligt mer än kalorier och näringsämnen – det rör också våra tankar, känslor och invanda beteenden. När dietistens evidensbaserade kostråd kombineras med psykologens verktyg för att förstå och hantera de emotionella hindren, skapas en helhetsbehandling som stärker både kropp och sinne. I den här artikeln får du veta hur samspelet mellan mat, känslor och motivation ser ut, när du är redo att påbörja en kostbehandling och hur du enkelt kan komma igång online.

Forskning visar att fysisk aktivitet kan förbättra både den fysiska och mentala hälsan. Träning är en av de mest effektiva sätten att förebygga och behandla mentala ohälsa. I den här artikeln kommer vi att titta på kopplingen mellan mental hälsa och träning och hur den kan påverka våra stress nivåer på ett positivt sätt.

Första tiden efter förlossning är en stor omställning för både kvinnan och hennes kropp. Det tar tid för kroppen att återhämta sig från både tiden som gravid men också förlossningen. Under den första tiden kan hormonerna vara i obalans och kroppen förändras.

I samarbete med Medisera. Mental hälsa utgör en central komponent av vårt välbefinnande, och det är essentiellt att identifiera och förstå de faktorer som kan påverka den. Som psykolog är det avgörande att belysa hur näringsbrister och hormonella förändringar kan bidra till mentala hälsoutmaningar. Här analyserar vi specifikt hur blodbrist, vitaminbrist, sköldkörtelrubbningar och klimakteriet kan påverka mental trötthet och andra psykologiska symtom.

En hälsokontroll är ett effektivt sätt att få en helhetsbild av din hälsa. Genom att undersöka olika värden i kroppen kan du upptäcka eventuella obalanser eller brister som påverkar ditt välbefinnande. Denna artikel går igenom varför en hälsokontroll är viktig och vilka insikter den kan ge, med fokus på områden som hormonell obalans, näringsbrister, stress och sköldkörtelproblem.

Allt fler känner sig stressade – och det är stora skillnader mellan könen och var i landet man bor. Det visar en undersökning av Din Psykolog, som har analyserat data från Folkhälsomyndigheten.

Sjukskrivningar på grund av stress ökar i 15 av 21 län – det visar en undersökning av Din Psykolog, som har analyserat data från Försäkringskassan.

Social ångest är en av de mest googlade fobierna – och ett antal län med studentstäder sticker ut gällande sökintresse. Det visar en undersökning av Din Psykolog, som har analyserat färsk data från Google.

Att en allians skapas mellan patient och psykolog lägger grunden för ett bra samarbete och för att patienten därigenom ska få må bättre. Utefter forskning predicerar allians behandlingsutfall och symtomreduktion, både face-to-face och digitalt.

Sommaren förknippas ofta med ledighet och glädje – men för den som känner sig ensam kan det bli en tid av stark tomhet. Andrea Kööhler från Din Psykolog delar med sig av råd för hur du kan hitta gemenskap och må bättre i sommartid.

Alla hjärtans dag är en tid för kärlek och uppskattning, men för många innebär den också stress och press. Felicia Westin från Din Psykolog delar sina bästa tips för att hitta balans under denna speciella dag.

Andelen svenskar som upplever sömnbesvär har ökat med över nio procentenheter det senaste decenniet. Värst drabbat är Blekinge och Västernorrland, enligt en sammanställning från Din Psykolog, som baseras på data från Folkhälsomyndigheten för åren 2013–2024.

Alla andra verkar njuta. Själv känner du dig låg, stressad och ur balans. Sommarångest drabbar fler än man tror – psykologen Andrea Kööhler förklarar varför det blir så och vad du kan göra åt det.

Sommaren är här och stranden väntar, men i magen känns det mest som en klump. Kroppsångest inför sommarens sol och bad är vanligare än man tror. Psykologen Andrea Kööhler förklarar varför vi jämför oss så hårt och hur vi kan bli tryggare i våra kroppar.

Saldot krymper, priserna stiger och tankarna snurrar. Ekonomisk stress kan drabba vem som helst, inte bara de med låg inkomst. Förväntningar, skam och jämförelser med andras liv gör att stress och ångest över pengar lätt påverkar både självkänsla, relationer och psykiskt mående. Psykologen Andrea Kööhler förklarar varför och ger konkreta tips på vad du kan göra för att må bättre.

Du blir tröttare, nedstämd och mindre motiverad när sommaren är slut och dagarna blir mörkare. Höstdepression, en form av årstidsbunden depression (SAD), slår ofta till när ljuset försvinner och vardagen känns tyngre. Psykologen Andrea Kööhler förklarar hur mörkret påverkar vårt mående och delar med sig av sina bästa tips.

När dagarna blir kortare och mörkret tar över luras kroppen att känna sig tröttare än vanligt. Melatoninproduktionen påverkas och sömnen rubbas, även om vi egentligen inte behöver mer vila. Psykologen Andrea Kööhler förklarar varför ljuset styr vår energi och ger råd om hur du kan sova bättre i höst- och vintermörkret.

Högtider väcker både glädje och saknad. På alla helgons dag blir minnet av dem vi förlorat särskilt påtagligt och sorgen kan kännas tyngre. Psykologen Andrea Kööhler förklarar varför det är naturligt att känslorna väcks till liv och ger råd om hur du kan ta hand om dig själv när sorgen känns som starkast.

Allt fler sjukskrivs för arbetsrelaterad stress. Det påverkar inte bara arbetsplatserna utan också människors hälsa och livskvalitet. När stressen på jobbet blir kronisk är risken stor att kroppen säger ifrån. Psykologen Andrea Kööhler berättar hur du känner igen symtomen och vad du kan göra åt dem.

Skärmar är en naturlig del av barns liv, men för många föräldrar orsakar mycket skärmtid stress och dåligt samvete. I Folkhälsomyndighetens nya satsning lyfts vikten av balans snarare än förbud. Psykologen Dolores Danielsson tipsar om hur du kan minska oron och hitta ett lugnare förhållningssätt till skärmtiden hemma.

Julen närmar sig och många ser fram emot traditioner, mys och gemenskap, men julen kan också leda till stress, höga krav och känslan av att inte räcka till. Psykologen Dolores Danielsson ger sina bästa råd för hur du kan hitta lugnet inför det kommande julstöket.

Julhandeln och Black Week är i full gång. Det är lätt att känna stress och oro över ekonomin när priser och kampanjer triggar känslan av att inte riktigt räcka till. Psykologen Dolores Danielsson förklarar varför många dras med, hur du kan minska stressen och hitta mer lugn.

Julens ideal om värme och gemenskap stämmer inte för alla. Möten med familj och släkt kan snabbt skapa konflikter när gamla roller, krav och förväntningar väcks till liv. Psykologen Dolores Danielsson förklarar varför julens relationer lätt blir mer pressade och hur du kan behålla lugnet när det börjar skava.

Vi har äran att presentera den årliga vinnaren (vinnarna i detta fall eftersom de samarbetade kring uppsatsen) av Din Psykologs stipendium. Hedvig Tillberg och Jonathan Johansson på Karolinska Institutets psykologprogram.

Introvert personlighet – vad är det? Vi pratar alla en del om personlighet. Till vardags kanske vi säger att någon är framåt, social, kul, intensiv, rolig, argsint, nyfiken eller orolig. Många av oss pratar också om extroverta och introverta personer. Extroverta personer tänker vi är de som pratar mycket, tar plats i sociala sammanhang och trivs i sociala situationer. Introverta personer tänker vi är de som inte har ett lika stort socialt behov utan istället behöver mer egentid och reflektion. Ibland kan personen känna ångest över sociala aktiviter men då bör man träffa en psykolog, vilket vi erbjuder för 100 kr per samtal.

Adhd står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, vilket på svenska ofta översätts till uppmärksamhets- och hyperaktivitetsproblem. Även om det ofta förknippas med barn, är adhd inte något som “går över” vid en viss ålder. Många vuxna kan uppleva att symtomen förändras eller mildras, men de underliggande dragen består ofta livet ut. Därför är det viktigt att du känner till att adhd inte bara handlar om att vara överaktiv, utan även om att ha svårt att reglera uppmärksamhet, impulser och ibland känslor.

IBS, eller irritable bowel syndrome som det heter på engelska, är en vanlig mag-tarmstörning som kan ge både smärta och obehag i magen. IBS innebär att tarmen är känsligare än normalt och reagerar starkare på stimuli, vilket kan leda till att tarmen arbetar ojämnt eller onormalt snabbt eller långsamt. Trots att IBS kan vara besvärligt och ibland svårt att leva med är det inte en farlig diagnos i den meningen att den skadar tarmen eller orsakar allvarliga sjukdomstillstånd.

En narcissist är en person som ofta uppvisar egenskaper som grandiositet, behov av ständig beundran och bristande empati gentemot andra. I många fall ser individen sig själv som överlägsen eller speciell och förväntar sig särskild behandling. Dessa drag kan variera i intensitet och behöver inte nödvändigtvis innebära en psykiatrisk diagnos, men vid mer extrema fall kan det röra sig om narcissistisk personlighetsstörning. Enligt American Psychiatric Association (2013) kännetecknas denna diagnos av mönster som påverkar både individens och omgivningens välmående på ett negativt sätt.

Bipolär sjukdom kännetecknas av kraftiga växlingar mellan förhöjt stämningsläge och nedstämdhet. Tillstånden benämns ofta som maniska och depressiva faser. Under en manisk fas kan du känna dig fylld av energi, överskatta dina förmågor och kanske ha svårt att sova på grund av en konstant känsla av upprymdhet. Under en depressiv fas kan du istället uppleva djup nedstämdhet, nedsatt ork och ett allmänt ointresse för sådant som vanligtvis känns givande. Dessa kraftiga skiftningar kan göra det svårt att upprätthålla ett stabilt vardagsliv och påverkar relationer, arbetsförmåga och psykiskt välmående.

Högkänslighet är ett personlighetsdrag som innebär att du tar in och bearbetar intryck mer intensivt än genomsnittet. Det kan handla om ljud, lukter, ljus eller känslor, och du upplever ofta att du behöver extra tid för att smälta allt du tar in. I grund och botten är högkänslighet ett karaktärsdrag, inte en psykiatrisk diagnos eller en psykisk sjukdom. Du kan samtidigt uppleva både fördelar och nackdelar med det. Å ena sidan kan du vara empatisk, detaljorienterad och kreativ. Å andra sidan kan du ibland känna dig överväldigad av starka intryck och behöva mer tid för återhämtning.

Borderline, som ibland kallas för emotionellt instabilt personlighetssyndrom, är en diagnos som innebär att du kan uppleva starka och snabbt skiftande känslor. Det handlar också om en genomgripande osäkerhet i din självbild, dina relationer och i hur du hanterar problem. Du kan till exempel pendla mellan att känna intensiv lycka och djup sorg, ofta med korta mellanrum. Dessutom är en vanlig erfarenhet att du har en stark rädsla för att bli övergiven, vilket kan leda till att du antingen försöker klamra dig fast vid andra eller kanske till och med stöter bort dem för att skydda dig själv.

Otrygg ambivalent anknytning uppstår när du ibland får närhet och stöd som barn, men inte alltid när du behöver det som mest. Denna oregelbundna omvårdnad gör dig osäker på om du verkligen kan lita på andra, vilket i sin tur skapar en stark längtan efter närhet samtidigt som du känner oro för att bli avvisad (Bowlby, 1969). Enligt forskning påverkar dessa tidiga erfarenheter hur du senare hanterar relationer i vuxen ålder (Socialstyrelsen, 2023). Du kan därför pendla mellan att söka intensiv bekräftelse och att känna rädsla för att bli lämnad, något som kan skapa en känslomässig berg-och-dalbana (1177.se).

Ett destruktivt förhållande är en relation där du inte känner dig trygg, sedd eller behandlad med respekt. Här upplever du ofta att dina gränser ignoreras och att du inte kan vara dig själv. Den destruktiva dynamiken kan ibland vara svår att upptäcka tidigt, men känslan av att något är fel brukar komma med tiden.

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur du uppfattar och samspelar med omvärlden. Det handlar ofta om svårigheter med socialt samspel, kommunikation och speciella intressen. Samtidigt är det viktigt att betona att autism kan ta sig många uttryck, och två personer med samma diagnos kan därför uppvisa olika styrkor och utmaningar.

Add är en form av uppmärksamhetsstörning som räknas till adhd-spektrumet. Du som har add har framför allt svårigheter med koncentration och fokus, men saknar ofta den tydliga hyperaktiviteten som kännetecknar adhd. Många som har add upptäcker inte sina svårigheter förrän senare i livet, just för att symtomen är mer stillsamma och kan misstas för tillbakadragenhet eller blyghet.

Att prokrastinera innebär att du skjuter upp något du borde göra, trots att du egentligen är medveten om att det kan få negativa konsekvenser. Ordet kommer från latinets “procrastinare” och beskriver alltså en vana att förhala eller fördröja arbetsuppgifter och beslut.

Npf, eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är ett samlingsnamn för diagnoser som adhd, autism och Tourettes syndrom. Dessa tillstånd påverkar hur du bearbetar information, kommunicerar och fungerar i vardagen.

PMS, eller premenstruellt syndrom, är en samling fysiska och känslomässiga besvär som kan uppstå dagarna innan du får mens.

Mindfulness är ett sätt att rikta uppmärksamheten mot nuet, där du övar på att se tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser som de är, utan att döma eller försöka förändra dem. Samtidigt som definitionen är enkel, kan det kännas utmanande att omsätta mindfulness i praktiken. Du tränar på att vara fullt närvarande i dina upplevelser, vilket kräver både tålamod och nyfikenhet. Däremot är belöningen stor: att öva på närvaro kan hjälpa dig att bryta negativa spiraler och finna större lugn i vardagen.

FOMO, eller “Fear of Missing Out”, betyder att du känner rädsla för att gå miste om upplevelser eller möjligheter som andra tar del av. Du kan uppleva en stark oro för att inte hänga med i vad som händer, vilket ofta leder till stress och ett nästan tvångsmässigt behov av att hela tiden vara uppkopplad.

En sociopat är en person som uppvisar ett genomgripande mönster av hänsynslöst och impulsivt beteende i relation till andra. Sociopati är inte en formell diagnos i sig, men egenskaperna förekommer ofta inom ramen för antisocial personlighetsstörning.

Dålig självkänsla innebär att du tvivlar på ditt värde som människa och därför bedömer dig själv hårdare än andra. Du kan alltså känna att du inte duger som du är och har negativa och nedvärderande tankar om dig själv.

Kontrollbehov handlar om din inre önskan att styra händelser, människor eller omständigheter för att minska osäkerhet och stress. I små doser kan behovet ge struktur och trygghet, men när det växer sig starkt riskerar det att begränsa din vardag och dina relationer.

Tvångshandlingar är upprepade beteenden eller mentala ritualer som du känner dig tvungen att utföra för att dämpa ångest eller förhindra att något hemskt ska hända. De ingår ofta i tvångssyndrom (OCD), en psykisk sjukdom som drabbar omkring två procent av befolkningen. Forskningen visar att ritualerna ger en kortvarig lättnad men på sikt underhåller ångesten – en ond cirkel som går att bryta med rätt stöd, behandling och övning.

ISTDP, Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy, är en känslofokuserad psykodynamisk terapiform som syftar till att snabbt hjälpa dig förstå och bearbeta undanträngda känslor som driver ångest, nedstämdhet eller relationsproblem. Genom ett aktivt samarbete med terapeuten utforskas dina försvar – de omedvetna strategier som hindrar tillgången till känslor – så att du kan frigöra psykisk energi och må bättre.(ISTDPsweden.se)

Dialektisk beteendeterapi, förkortat dbt, är en form av kognitivt baserad samtalsbehandling som hjälper dig att hantera intensiva känslor och beteenden. Grundtanken är att du får lära dig verktyg för att bättre reglera känslor, stå ut i svåra situationer och bygga meningsfulla relationer.

Psykodynamisk terapi (PDT) är en samtals­behandling där du tillsammans med en terapeut utforskar hur tidiga relationer och omedvetna känslor präglar ditt nuvarande liv. Genom denna fördjupade förståelse kan psykiska symtom minska och livskvaliteten öka, enligt Socialstyrelsen.

En psykoterapeut är en legitimerad yrkesutövare som arbetar med samtalsbehandlingar för att stärka din psykiska hälsa. Enligt Socialstyrelsen är titeln skyddad i lag; det innebär att bara personer med giltig legitimation får kalla sig psykoterapeut.

En terapeut är ett samlingsnamn för yrkespersoner som använder strukturerade samtals­metoder för att stärka din psykiska hälsa. Till skillnad från skyddade titlar som psykolog och psykoterapeut är ”terapeut” inte reglerad i lag, men seriösa utövare har ändå formell utbildning och arbetar under hälso- och sjukvårdens etiska riktlinjer.

KBT online, även kallat internetbaserad KBT eller KBT på nätet, är en behandlingsform där du får kognitiv beteendeterapi via digitala plattformar. Den bygger på samma principer som traditionell KBT – att förändra tankar, känslor och beteenden – men sker genom videosamtal, chatt eller strukturerade självhjälpsprogram med stöd från en psykolog.

Eye Movement Desensitization and Reprocessing, eller EMDR, är en traumafokuserad psykoterapimetod som kombinerar strukturerad återupp­levande av besvärliga minnen med rytmisk, bilateral stimulering (ofta ögonrörelser). Syftet är att hjälpa hjärnan att bearbeta fastlåsta minnen så att de förlorar sin starka känslomässiga laddning. EMDR Sverige beskriver metoden som ett sätt att återaktivera hjärnans naturliga läknings­system.

Terapi online, även kallat internetbaserad terapi eller onlineterapi, innebär att du får psykologisk behandling via digitala kanaler som video, chatt eller telefon. Det är ett alternativ till traditionella fysiska möten och har vuxit i popularitet tack vare sin flexibilitet och tillgänglighet.

Terapi är ett strukturerat samtal och– eller ibland en kropps- och upplevelsebaserad – process där du tillsammans med en utbildad behandlare utforskar tankar, känslor och beteenden för att uppnå ett bättre mående och fungerande må bättre psykiskt och fungera bättre i vardagen. Målet är alltid att minska lidande och öka livskvaliteten, oavsett om du har en definierad psykisk sjukdom eller kämpar med stress eller relationsproblem.

Metakognitiv terapi (MCT) är en relativt ny form av psykologisk behandling som fokuserar på hur du förhåller dig till dina tankar – snarare än på vad du tänker. Syftet är att hjälpa dig att bryta mönster av ältande och oro, så att du kan leva mer flexibelt och närvarande.

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en modern form av kognitiv beteendeterapi som hjälper dig att acceptera svåra tankar och känslor samtidigt som du engagerar dig i meningsfulla handlingar. Metoden fokuserar på att öka psykologisk flexibilitet, alltså förmågan att leva enligt dina värderingar även när livet gör ont. En ACT-behandling är därför mindre inriktad på att minska symtom och mer på att skapa ett rikt och meningsfullt liv – oavsett om obehaget finns kvar eller inte.

Med dystymi menas att man är nedstämd minst hälften av dagarna i över två års tid. Korta perioder såsom någon vecka kan man känna en neutral känsla, men den övergår sedan åter i nedstämdhet.

Känner du dig ofta ledsen och nere, med gråten nära till hands? Är det som en tyngd i bröstet som inte vill släppa? Fastnar du på kvällarna i grubbel och tankar på misslyckande? Då är du sannolikt nedstämd.

Baby blues är en vanlig form av känslomässiga svängningar som många kvinnor upplever efter att ha fött barn. Det är normalt och vanligtvis milda känslomässiga svängningar som kan pågå några dagar eller veckor efter förlossningen.

Melankoli är ett äldre begrepp med långa historiska rötter och brukar beskrivas som en djup, ihållande nedstämdhet som ofta saknar en specifik orsak. Ordet härstammar från antik grekiska men idag används termen depression istället när det är tal om en klinisk diagnos.

Förlossningsdepression, ibland kallad postpartumdepression, är en psykisk sjukdom som kan drabba dig efter att du fött barn. Du kan uppleva nedstämdhet, ångest och en känsla av otillräcklighet, vilket kan tära på både dig och din familj. Samtidigt spelar hormonförändringar, sömnbrist och tidigare psykisk sjukdom ofta in, men det är inte ditt fel. Därför är det viktigt att du lär känna symtomen och söker stöd om du misstänker att du eller någon närstående har drabbats.

Depression är mer än tillfällig nedstämdhet – det är ett tillstånd som hållit i sig minst två veckor i sträck där lusten avtar och energin sinar som konsekvens. Symtomen påverkar hur du tänker, känner och agerar.

Till att börja med innebär årstidsbunden depression (engelska: Seasonal Affective Disorder, SAD) en återkommande depressiv episod som hänger ihop med mängden dagsljus. Enligt 1177 Vårdguiden märks den oftast under årets mörka månader när ljuset avtar, men vissas besvär blossar i stället upp på våren eller sommaren. När dagsljuset vänder brukar symtomen klinga av.

Den norska metoden mot ångest som innefattar en 4-dagarsbehandling har utvecklats av psykologerna Gerd Kvale och Bjarne Hansen. Sammanfattat innebär metoden att behandlingen ges i ett intensivt format under fyra heldagar. Den innefattar både gruppmoment och individuella skräddarsydda behandlingstimmar.

När du känner en kraftig rädsla vid tanken på att du eller någon annan ska dö upplever du dödsångest. Det kan handla om en rädsla för att dö nu eller i framtiden och en vanlig konsekvens är ofta väldigt påtagliga fysiska symtom. Exempelvis kan du känna dig spänd, känna hjärtat bulta extra hårt eller att andningen blir snabbare.

Generaliserat ångestsyndrom, ofta förkortat GAD, är en långvarig och omfattande oro som kan påverka många områden i ditt liv. Du kanske märker att du oroar dig för allt från hälsa och ekonomi till framtiden och relationer, ibland utan att det finns en konkret orsak. GAD handlar inte om att vara orolig ibland, vilket i sig är normalt, utan om en mer ständig ängslan som kan bli överväldigande och som pågår under långa perioder.

Ångest är kroppens alarmsystem som varnar dig för hot – men när signalen håller i sig även när hotet är borta blir den plågsam. Kort sagt handlar ångesthantering om att lugna nervsystemet, förändra dina tolkningar av situationen och gradvis återta kontrollen över ohjälpsamma beteenden.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en psykisk sjukdom som kan uppstå när du har upplevt eller bevittnat en traumatisk händelse. Vanliga exempel är allvarliga olyckor, övergrepp eller krigssituationer. Det yttrar sig bland annat genom påträngande minnen och en ständig känsla av att upplevelsen fortfarande pågår.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som uppstår efter en längre period av hög stress och otillräcklig återhämtning. Det handlar inte om vanlig trötthet eller en kortvarig svacka, utan om en mer djupgående utmattning som påverkar både kropp och psyke. Denna typ av utmattning kan ofta utvecklas långsamt, där individen kanske i början upplever svårigheter att koncentrera sig och att komma ihåg saker, men därefter får det gradvis svårare att klara av vardagliga uppgifter. Med tiden kan utmattningen bli så pass allvarlig att man helt tappar förmågan att gå till jobbet eller ens sköta enklare sysslor i hemmet.

Trauma uppstår när du utsätts för en extremt påfrestande händelse som överväldigar din förmåga att hantera situationen där och då. Kroppen går in i ett nödläge som gör att både sinnen och fysiologi kan hamna i obalans, och det här överlevnadsläget kan ibland “fastna” och leda till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller andra psykiska sjukdomar.

Stresshantering handlar om att du medvetet identifierar och påverkar de tankar, känslor och beteenden som triggar kroppens stressreaktion så att den inte blir långvarig och skadlig. Det är alltså ett samlingsnamn för strategier som minskar stressens belastning på både kropp och hjärna (folkhalsomyndigheten.se).

Akut stressreaktion är en kortvarig men intensiv respons som uppstår inom minuter efter en extremt skrämmande händelse – till exempel en olycka eller ett rån. Reaktionen varar högst fyra veckor; blir symtomen långvariga kan diagnosen i stället övergå till posttraumatiskt stressyndrom, skriver Cleveland Clinic.

Näsblod uppstår när de tunna kärlen i nässkiljeväggen brister. Vid stress höjs blodtryck och puls, du andas snabbare och kan omedvetet gnugga näsan mer – allt detta kan göra kärlen skörare och mer benägna att spricka.(healthline.com)

Stressmage är ett samlingsnamn för mag- och tarmbesvär som blossar upp eller förvärras när du är långvarigt stressad. När kroppen prioriterar ”fight-or-flight” bromsas matsmältningen, vilket kan ge gaser, kramper och oregelbunden avföring – ett samband som 1177 Vårdguiden lyfter fram.

Håravfall som utlöses av stress kallas oftast telogent håravfall (telogen effluvium). Då går fler hårsäckar än normalt in i vilofas samtidigt, vilket leder till att håret rasar av efter två–tre månader. Processen är tillfällig – men kan kännas dramatisk när du ser hår i duschbrunnen eller på kudden.(aad.org)

När du blir stressad skickar kroppen ut stresshormoner som gör att hjärtat slår snabbare för att förse musklerna med syre. Denna tillfälliga ökning kallas hjärtklappning och är i de flesta fall ofarlig, men kan kännas obehaglig om den kommer oväntat. Det är alltså en naturlig del av kroppens försvarssystem, precis som 1177 förklarar.

Stressutslag är nässelutslag (urtikaria) som uppstår när långvarig eller intensiv stress triggar frisättningen av histamin i huden, vilket ger kliande, upphöjda märken som oftast bleknar inom ett dygn (healthline.com).

Högt blodtryck (hypertoni) är när blodet pressar för hårt mot kärlväggarna under vila. Vid stress aktiveras kroppens kamp- eller flyktsystem och då kan blodtrycket stiga till skadliga nivåer enligt 1177.

Yrsel vid stress uppstår när kroppens alarmsystem går på högvarv så att balansen, blodcirkulationen och andningen tillfälligt rubbas. Du kan känna dig gungande, ostadig eller lätt huvudet utan att omgivningen snurrar som vid klassisk kristallsjuka. Fenomenet är ofarligt men obehagligt och beror på att stresshormoner påverkar innerörats balansorgan och muskelspänningen i nacke och skuldror.

Lär dig om den effektiva terapiformen KBT som används inom primärvården, vilka vanliga KBT-övningar som finns och hur KBT kan utövas online.

Lär dig vad en fobi egentligen är, varför man får det och vanliga symtom. Ta även del av vår lista över konstiga och vanliga fobier, behandlingar mot fobier och mer.

Lär dig om vad OCD betyder, vanliga symtom, hur en diagnos ställs, olika behandlingar och mycket mer.

Lär dig om olika typer av livskriser, faser du ofta går igenom, vilka symtom som är vanliga och hur du kan hantera dem. Och när du hellre borde söka vård.

Lär dig vad panikångest är, vanliga fysiska och psykiska symtom såsom panikattacker, ta del av våra övningar, få hjälp vid behov och mycket mer.

Lär dig om obearbetad sorg och symtom, vilka sorgens faser är, ta del av verktyg för att hantera sorg, vilka behandlingar som finns och mer.

Lär dig vad social ångest (social fobi) egentligen är, vanliga symtom, varför man får det, olika behandlingar, hur det hänger ihop med autism och mer.

Lär dig om din oro, psykiska och kroppsliga symtom, hur du kan hantera din oro och ta vårt populära test.

Sömnproblem är ett samlingsnamn för olika typer av störningar som påverkar sömnen. Det kan handla om svårigheter att somna, att somna om när man vaknat under natten eller att vakna alldeles för tidigt på morgonen.

Lär dig vad en depression innebär, vilka symtom man kan få, vad en recidiverande depression är och ta vårt populära test vid depression.

Lär dig om fysiska och psykiska symtom, tips för att dämpa ångest, vad det egentligen är och ta vårt populära test. Och mer!

Lär dig vad stress egentligen innebär, fysiska symtom såsom utslag, yrsel och magsår, vad du kan göra själv och ta vårt populära test för stress.

En psykopat är en person som uppvisar särskilda personlighetsdrag, såsom bristande empati, impulsivitet och en tendens att manipulera andra. Dessa egenskaper gör att personen kan ha svårt att känna skuld eller ånger över sina handlingar. Samtidigt kan personen ha ett charmigt yttre vilket ofta döljer den inre förmågan att förstå andras känslor. Psykopati är inte en formell diagnos, utan ett sätt att beskriva en samling beteenden. Ofta ingår dessa drag i en diagnos av antisocial personlighetsstörning enligt internationella system (American Psychiatric Association).

Årsskiftet väcker ofta en oroskänsla som tar mer plats än vanligt. Tankarna fastnar vid allt som saknas, andra verkar röra sig framåt och känslan av att ligga efter blir svår att värja sig mot. Psykologen Isabelle Petrovic förklarar varför känslan av otillräcklighet blir så stark just nu och vad som kan hjälpa.

Nosofobi är en specifik fobi där du är starkt rädd för att utveckla en allvarlig, ofta livshotande sjukdom som cancer eller HIV. Till skillnad från hälsoångest (hypokondri) kretsar rädslan kring en eller ett fåtal diagnoser och kvarstår minst sex månader, trots lugnande besked från vården, förklarar Cleveland Clinic. Även MentalHealth.com betonar att nosofobi klassas som en specifik ångestrelaterad fobi snarare än som diagnosen hälsoångest.

Tvångstankar är påträngande, återkommande och ofrivilliga tankar eller bilder som väcker stark oro. De blir ett problem när du börjar anpassa ditt beteende för att minska ångesten, eftersom det snabbt kan växa till tvångshandlingar och påverka hela din vardag.

Compassion-fokuserad terapi (CFT) är en modern psykoterapiform där du tränar upp förmågan till medkänsla – mot dig själv och andra – för att minska skam, självkritik och stress. Metoden bygger på kunskap om hur känslor regleras i hjärnan och hur du kan balansera det inre “hot-systemet” med ett lugn- och trygghetssystem.(1177)

Insomnia (eller långvariga sömnsvårigheter) innebär att du har svårt att somna, vaknar flera gånger per natt eller vaknar för tidigt och känner dig trött på dagen. En diagnos ställs först när besvären påverkar hur du fungerar dagtid.

Recidiverande depression innebär att du går igenom flera separata depressiva episoder – symtomen klingar av men återkommer efter en tid. Varje period varar minst två veckor och påverkar både känslor, tankar och din vardagliga funktionsförmåga, ibland lika kraftigt som vid första insjuknandet. Enligt 1177 Vårdguiden utgör tillståndet en psykisk sjukdom som kräver långsiktig uppföljning.

Självmordstankar är idéer om att avsluta det egna livet. De kan sträcka sig från flyktiga funderingar till konkreta planer men betyder inte automatiskt att du vill dö – ofta handlar de om en stark längtan efter att slippa outhärdliga känslor.

Vinterdepression, eller årstidsbunden depression (SAD), är en form av psykisk sjukdom som återkommer under årets mörka månader. I takt med att dagsljuset minskar påverkas hjärnans signalsubstanser och dygnsrytm, vilket leder till nedstämdhet, energibrist och andra depressiva symtom (cochrane.org).

Spänningshuvudvärk – eller huvudvärk av spänningstyp – är den vanligaste formen av huvudvärk. Den känns ofta som ett tryckande band runt pannan eller bakhuvudet och beror i första hand på spända muskler i huvud, nacke och axlar. Besvären brukar klinga av inom några timmar, men kan ibland sitta i dagar och påverka ditt humör samt din koncentrationsförmåga. Enligt 1177 Vårdguiden är tillståndet vanligt både hos barn och vuxna, särskilt vid trötthet, stress eller dålig arbetsställning.

Avslappningsövningar är enkla tekniker som hjälper dig att lugna nervsystemet genom medveten andning, muskulär avslappning och meditation. De kan göras nästan var som helst och kräver inga särskilda hjälpmedel.

Ögonmigrän är tillfälliga synrubbningar – ofta på ett öga – som ibland åtföljs av huvudvärk. Anfallen varar vanligtvis 5–30 minuter och är oftast ofarliga, men de kan kännas obehagliga och påverka din vardag.

Blixtar i ögonen – också kallat fotopsier – är ljusfenomen som uppstår inne i ögat och kan te sig som korta, intensiva gnistor eller sicksackmönster. När du är stressad kan dessa blixtar dyka upp oftare eftersom kroppen och hjärnan redan befinner sig i ett förhöjt beredskapsläge.