Lär dig vad en fobi egentligen är, varför man får det och vanliga symtom. Ta även del av vår lista över konstiga och vanliga fobier, behandlingar mot fobier och mer.

Nosofobi är en specifik fobi där du är starkt rädd för att utveckla en allvarlig, ofta livshotande sjukdom som cancer eller HIV. Till skillnad från hälsoångest (hypokondri) kretsar rädslan kring en eller ett fåtal diagnoser och kvarstår minst sex månader, trots lugnande besked från vården, förklarar Cleveland Clinic. Även MentalHealth.com betonar att nosofobi klassas som en specifik ångestrelaterad fobi snarare än som diagnosen hälsoångest.

Megalofobi är en specifik fobi där du upplever stark rädsla eller ångest inför mycket stora objekt, till exempel skyskrapor, oceangående fartyg eller monumentala statyer. Rädslan är så intensiv att du ofta undviker platser eller situationer där föremålen kan dyka upp. Cleveland Clinic understryker att undvikandet ger kortvarig lättnad men kan begränsa vardagen och förvärra rädslan på sikt.

Misofoni innebär att du reagerar starkt – ofta med ilska, ångest eller äckel – på specifika, vanligtvis svaga vardagsljud som tuggande, klickande pennor eller knäppande fingrar. Forskare ser det som en form av ljudöverkänslighet som skiljer sig från tinnitus och hyperakusi eftersom reaktionen drivs av känslor snarare än ljudets styrka. Enligt Karolinska Institutet är de exakta mekanismerna ännu okända och det saknas officiella diagnoskriterier.

Brontofobi – ibland kallad astrafobi – är en intensiv och ihållande rädsla för åska och blixtar. Du kan veta att ovädret statistiskt sett sällan skadar människor, men kroppen reagerar ändå med panik. Rädslan måste ha funnits i minst sex månader och begränsa vardagen för att räknas som en specifik fobi, enligt Cleveland Clinic.

Ormfobi – ibland kallad herpetofobi när rädslan omfattar alla reptiler – är en specifik fobi där du upplever stark rädsla eller panik vid tanken på, eller mötet med, ormar. Den räknas som en psykisk sjukdom först när rädslan varar i minst sex månader och börjar begränsa ditt liv, till exempel genom att du undviker naturen eller resor där ormar kan finnas (1177.se, verywellmind.com).

Hypokondri – som i dag oftare kallas hälsoångest eller illness anxiety disorder – innebär att du har en ihållande och stark oro för att vara eller snart bli allvarligt sjuk. När oron har pågått i minst sex månader och börjar begränsa din vardag, till exempel genom att du undviker sociala aktiviteter eller ständigt söker vård ”för säkerhets skull”, klassas den som en psykisk sjukdom. Enligt Internetpsykiatri kan hälsoångest förekomma tillsammans med andra ångestsyndrom, men den går att behandla effektivt.

Fågelfobi, eller ornitofobi, innebär en stark och ihållande rädsla för fåglar som gör att du undviker platser där de kan finnas och därför begränsar ditt vardagsliv.

Skotofobi, ibland kallad nyktofobi, är en specifik fobi där du upplever stark ångest i mörka miljöer – även när du logiskt sett vet att du är trygg. Tillståndet räknas som en psykisk sjukdom när rädslan leder till att du begränsar ditt liv, exempelvis genom att helt undvika att gå ut efter skymningen. Enligt 1177 klassas skotofobi som en form av specifik fobi som vanligtvis svarar bra på behandling.

Akrofobi är en specifik fobi där du reagerar med intensiv rädsla i höga lägen – till exempel när du står på en balkong, går över en bro eller åker hiss med glasväggar. 1177 Vårdguiden beskriver hur rädslan blir till en psykisk sjukdom när den begränsar ditt vardagsliv och får dig att undvika höjder (1177.se). Världshälsoorganisationen (WHO) förklarar att fobier ingår i ångestsyndrom och uppstår när hjärnans alarmsystem överreagerar på upplevd fara. Vill du läsa mer om fobier i allmänhet hittar du översiktlig information i vår artikel Fobier – vår stora guide.

Spindelfobi, eller arachnofobi, är en specifik fobi där du reagerar med stark rädsla inför spindlar – ibland så intensiv att bara tanken på dem triggar ångest. Rädsla blir till en psykisk sjukdom när den begränsar ditt vardagsliv, till exempel om du undviker källare eller naturupplevelser för att slippa möta spindlar. Läs mer om hur fobier fungerar i vår artikel Fobier – vår stora guide . Även 1177 beskriver hur specifika fobier leder till omfattande undvikanden och därför behöver behandling.

Talassofobi är en specifik fobi där du reagerar med stark rädsla inför djupa eller vidsträckta vattenmassor som hav, stora sjöar eller mörka vikar. Du kan få ångest bara av att stå på en brygga, se undervattensbilder eller föreställa dig vad som döljer sig i det okända djupet. Rädslan betraktas som en psykisk sjukdom när den begränsar ditt vardagsliv och får dig att undvika resor, bad eller fiskeutflykter.

Klaustrofobi är en specifik fobi där du upplever intensiv rädsla för trånga eller instängda utrymmen – till exempel hissar, tunnelbanor eller fönsterlösa rum. När rädslan begränsar ditt vardagsliv och får dig att undvika viktiga situationer betraktas den som en psykisk sjukdom och bör behandlas (1177.se).

Mysofobi, ofta kallad bacillskräck, innebär en stark och ihållande rädsla för bakterier, virus, smuts eller annan kontamination. Rädslan kan leda till att du undviker handskakningar, offentliga toaletter eller till och med att vistas utomhus. På sikt riskerar du att begränsa vardagslivet så mycket att tillståndet klassas som en psykisk sjukdom.

Flygrädsla — även kallad aviofobi eller aerofobi — är en specifik fobi där du upplever intensiv rädsla inför att flyga. Ofta handlar oron om att planet ska störta, att du ska fastna utan möjlighet att komma av eller att turbulens betyder livsfara. Precis som andra fobier räknas rädslan som en psykisk sjukdom när den gör att du undviker flygningar eller andra viktiga resor och därmed begränsar ditt vardagsliv (doktorn.com).

Tandläkarskräck – även kallad dental fobi eller extrem tandvårdsrädsla – innebär en så stark oro inför undersökningar och behandlingar att du helt eller delvis avstår tandvård. När undvikandet leder till försämrad munhälsa och tydligt lidande klassas rädslan som en psykisk sjukdom (1177 Vårdguiden).

Scenskräck, ibland kallad glossofobi eller talängslan, är en specifik form av social ångest där du känner stark rädsla för att tala inför publik eller bli granskad när du står i centrum. Rädslan klassas som en psykisk sjukdom när den begränsar ditt vardagsliv, till exempel om du tackar nej till studier, jobb eller sociala aktiviteter för att slippa tala inför andra (1177.se). Svenska befolknings­studier uppskattar att upp till tio procent drabbas av social ångest någon gång under livet och för omkring en procent blir besvären kraftigt funktions­hindrande (1177.se). Vill du ha en översikt om fobier generellt kan du läsa vår artikel Fobier – vår stora guide.

Trypofobi är en stark känsla av äckel eller rädsla när du ser tätt grupperade hål, gropar eller upphöjningar – tänk lotusfrökapslar, bikakor eller bubblig ost. Fobin finns ännu inte som egen diagnos i DSM-5, men flera studier visar att 10–18 procent av befolkningen reagerar kraftigt på den här typen av mönster, särskilt om bilderna dyker upp oväntat Studentpsykologerna – Trypofobi.

Emetofobi – även kallad kräkfobi – är en specifik fobi där du känner stark rädsla eller äckel inför tanken på att kräkas, se någon annan kräkas eller befinna dig i en miljö där kräkningar skulle kunna inträffa. Det drabbar både kvinnor och män och ingår i gruppen ångestsyndrom.

Dysmorfofobi – eller body dysmorphic disorder (BDD) – innebär att du fastnar i tankar om att en detalj i ditt utseende är ful eller missbildad. Oro och skam blir så starka att vardagen påverkas negativt. Till skillnad från vanliga komplex handlar det om en psykiatrisk diagnos nära besläktad med tvångssyndrom, vilket framgår av 1177 Vårdguiden – Dysmorfofobi.

Agorafobi (i folkmun kallat torgskräck) är en stark rädsla för platser eller situationer som känns svåra att lämna om panik eller andra besvär skulle uppstå. Rädslan gör ofta att du undviker resor, köer eller stora öppna ytor – ibland så mycket att du stannar hemma.