Livskris

Olika typer av kriser

Det finns flera typer av händelser i livet som kan trigga och utlösa en livskris:

• Förluster: Dödsfall, skilsmässa, förlust av arbete eller hem.
• Sjukdom: Allvarlig sjukdom hos en själv eller en närstående.
• Trauma: Att utsättas för våld, en olycka eller en naturkatastrof.
• Stora förändringar: Att flytta, byta jobb, bli förälder eller gå i pension.
• Utvecklingskriser: Att gå igenom puberteten, medelåldern eller ålderdomen.

Livskriser kan bero på både plötsliga händelser och långvariga påfrestningar likt de ovan som man inte har kunnat påverka.

Symtom vid en kris

Symtomen på en livskris kan variera mellan individer, men vanliga tecken inkluderar:

• Ångest och oro: Känna sig överväldigad, nervös eller rädd.
• Sorg och depression: Känna sig ledsen, tom eller hopplös.
• Ilska och frustration: Känna sig orättvist behandlad eller besviken.
• Förvirring och osäkerhet: Känna sig vilse och inte veta hur man ska gå vidare.
• Fysiska symptom: Sömnsvårigheter, trötthet, huvudvärk eller matsmältningsproblem.

Det är viktigt att komma ihåg att alla reagerar olika på en kris. Det finns inget sätt som är rätt eller fel; vissa söker kontakt och vill bearbeta händelsen flera gånger, medan andra tystnar och undviker andra människor.

Krisens faser

En livskris kan delas in i olika faser som individen kan genomgå:

1. Initial chock: Direkt efter händelsen kan man känna sig bedövad eller ha en känsla av overklighet. Reaktionerna kommer ofta snabbt och individen kan ha svårt att ta in vad som hänt.
2. Reaktion: Känslor som sorg, ilska, skuld eller skam kan uppstå. Man börjar inse verkligheten av det som hänt. I denna fas kan det vara aktuellt med professionell hjälp. 
3. Bearbetning: Man börjar försöka förstå och bearbeta händelsen. Tankar och känslor bearbetas för att kunna gå vidare.
4. Nyorienteringsfasen: Man accepterar det som har hänt och börjar anpassa sig till den nya situationen. Livet börjar stabiliseras igen.

Dessa faser är inte alltid linjära och kan variera i längd och intensitet mellan individer. I vissa fall kan professionell hjälp vara nödvändig för att ta sig igenom en kris. 

Behandling av kris

Att hantera en livskris handlar ofta om att återfå balans och hitta strategier för att bemästra situationen.

Professionellt stöd

• Kognitiv Beteendeterapi (KBT): Denna terapi fokuserar på att identifiera och utmana negativa tankemönster och beteenden som kan förvärra krisens påverkan.
• Psykodynamisk terapi: Denna terapi fokuserar på att förstå hur tidigare erfarenheter och omedvetna konflikter påverkar nuvarande känslor och beteenden.
• Interpersonell terapi: Denna terapi fokuserar på att förbättra relationer och kommunikationsförmåga, vilket kan vara särskilt viktigt under en kris.
• Läkemedelsbehandling: I vissa fall kan medicinering, såsom antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel, användas för att lindra symtom som depression, ångest eller sömnsvårigheter.

När ska jag söka vård?

Överväg att kontakta en psykolog när

• Känslorna blir övermäktiga – du har svårt att fungera i vardagen.
• Symtomen dröjer kvar eller förvärras – ingen förbättring efter några veckor.
• Arbete eller studier påverkas – du orkar inte prestera eller fullfölja uppgifter.
• Självmordstankar eller självskadebeteenden uppstår – sök hjälp omedelbart.

Socialstyrelsen rekommenderar att högriskpersoner screenas med ett självskattningsinstrument efter cirka en månad, för att fånga upp dem som behöver behandling tidigt.

Vi på Din Psykolog finns här för dig och erbjuder en första bedömning samt evidensbaserad behandling.

Vad kan jag göra själv?

Det finns flera saker du kan göra för att underlätta din återhämtning:

• Upprätthåll vanliga rutiner: Struktur i vardagen kan ge en känsla av kontroll. Socialstyrelsen menar att försöka upprätthålla vanliga rutiner är en effektiv strategi för stresshantering.
• Ta hand om din hälsa: Ät regelbundet, sov tillräckligt och rör på dig. Undvik alkohol och droger som copingmekanismer.
• Engagera dig i positiva aktiviteter: Gör saker du tycker om och som ger dig energi. Detta kan inkludera träning, läsning eller avslappning.
• Avslappningstekniker: Prova meditation, djupandning eller yoga för att minska stress.
• Sök social kontakt: Isolera dig inte. Att vara med vänner och närstående kan ge stöd och lindring.
• Utbilda dig själv: Läs om krishantering och vanliga reaktioner för att bättre förstå vad du går igenom.

Sammanfattning

En livskris är en naturlig reaktion på en svår situation där ens tidigare erfarenheter inte räcker till för att hantera händelsen utan att psykiskt lidande uppstår. Symtomen kan vara både fysiska och psykiska, och alla reagerar olika. Det är viktigt att ta hand om sig själv, söka stöd från nära och kära och inte tveka att söka professionell hjälp om det behövs. 

Genom att förstå krisens natur och använda strategier för att hantera den kan man gradvis återfå balans och anpassa sig till den nya situationen. Det är viktigt att komma ihåg att en livskris är en normal reaktion på en svår situation och att det finns hjälp att få. 

Källor

• Socialstyrelsen – Vägledning vid krisstöd
• European Society for Traumatic Stress Studies – Riktlinjer för krisstöd
• Nationalencyklopedin – Kris
• 1177 Vårdguiden – Att hamna i kris
• Journal of Nursing Management – ”Acute stress reaction among healthcare workers during COVID-19 pandemic”
  https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/jonm.13124
• Neuroscience & Biobehavioral Reviews – ”Acute stress modulates social cognition and behavior in humans”
  https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0149763420306667