Allt om depression

Vad är depression?

Depression kännetecknas av en ihållande känsla av sorg och tomhet samtidigt som det är vanligt att känna sig irriterad. Vidare tappar du ofta intresse eller glädje för aktiviteter som du tidigare uppskattade. 

Depression påverkar inte bara det emotionella välbefinnandet utan kan också ge fysiska symtom som trötthet, förändringar i aptit och sömnstörningar. Om du haft ovan nämnda symptom i mer än två veckor kan diagnosen depression ställas av exempelvis en legitimerad psykolog.

Bakgrund

Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna i Sverige och påverkar hundratusentals människor varje år. Det är mer än bara en känsla av sorg eller nedstämdhet; det är en allvarlig sjukdom som påverkar hur du känner, tänker och hanterar det dagliga livet. 

Enligt Socialstyrelsen är risken att drabbas av depression under sin livstid cirka 36 procent för kvinnor och 23 procent för män. Vidare kan depression drabba vem som helst, oavsett ålder, kön eller bakgrund, och att förstå sin depression är ett viktigt steg för att kunna söka hjälp och må bättre.

Olika typer av depression

Det finns flera olika typer av depression, var och en med sina egna unika egenskaper:

• Egentlig depression: Den mest kända typen kännetecknas av en period av minst två veckor med ihållande nedstämdhet eller förlust av intresse för aktiviteter. Symtomen är tillräckligt allvarliga för att påverka dagliga funktioner.
• Dystymi: En kronisk form av depression där symtomen är mindre allvarliga men varar under en längre tid, ofta minst två år. Personer med dystymi kan fungera i vardagen men känner sig ständigt nedstämda.
• Bipolär depression: En del av bipolär sjukdom, där individen upplever växlande perioder av depression och mani eller hypomani. Under de depressiva faserna liknar symtomen dem vid egentlig depression.
• Säsongsbunden depression (SAD): En typ av depression som uppstår vid vissa tider på året, oftast under höst och vinter när dagarna blir kortare och ljuset minskar.
• Postpartumdepression: Drabbar kvinnor efter förlossningen och kännetecknas av intensiva känslor av sorg, ångest och utmattning som kan göra det svårt att ta hand om sig själv och den nyfödda bebisen.

Recidiverande depression

Recidiverande depression innebär att en person upplever återkommande episoder av depression. Varje episod kan vara lika allvarlig som den första och risken för återfall ökar om man inte får rätt behandling och uppföljning.

För att hantera recidiverande depression är det viktigt med:

• Långtidsbehandling: Fortsatt terapi och ibland läkemedelsbehandling även efter att symtomen har förbättrats.
• Utbildning: Att förstå sjukdomen och känna igen tidiga varningstecken på återfall.
• Livsstilsförändringar: Regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost och sömn kan minska risken för återfall.
• Stödnätverk: Familj, vänner och stödgrupper kan erbjuda känslomässigt stöd och praktisk hjälp.

Varför blir man deprimerad?

Orsakerna till depression är komplexa och mycket spelar in. Ingen enskild faktor kan förklara varför en person blir deprimerad, men det finns flera riskfaktorer:

• Genetik: En familjehistoria av depression kan öka risken, vilket tyder på en genetisk komponent.
• Biokemiska faktorer: Obalanser i hjärnans neurotransmittorer som serotonin, dopamin och noradrenalin kan bidra till utvecklingen av depression.
• Miljöfaktorer: Stressiga livshändelser som förlust av en nära anhörig, skilsmässa, ekonomiska problem eller trauma kan utlösa depression.
• Psykologiska faktorer: Personlighetsdrag som låg självkänsla, pessimistisk syn på livet eller överdriven självkritik kan öka mottagligheten för depression.
• Fysiska sjukdomar: Kroniska sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar eller hormonella obalanser kan också vara kopplade till depression.

Det är viktigt att förstå att depression inte är ett tecken på svaghet eller ett tillstånd som man bara kan ”rycka upp sig” från. Det är en sjukdom som ofta kräver behandling och stöd.

Symtom på depression

Symtomen kan variera mellan individer, men vanliga tecken inkluderar:

• Emotionella symtom:
  • Ihållande känslor av sorg, ångest eller ”tomhet”.
  • Minskat intresse och glädje i tidigare uppskattade aktiviteter
  • Känslor av hopplöshet, pessimism eller värdelöshet.
  • Irritabilitet eller frustration över småsaker.
  • Svårigheter att fatta beslut eller koncentrera sig.
• Fysiska symtom:
  • Trötthet eller minskad energi.
  • Förändringar i aptit och vikt (viktuppgång eller viktnedgång).
  • Sömnproblem, såsom insomni eller överdriven sömn.
  • Fysiska besvär utan klar orsak, som huvudvärk eller magsmärtor.
• Beteendemässiga symtom:
  • Undvikande av sociala sammanhang.
  • Minskat engagemang i arbete eller skola.
  • Ökat användande av alkohol eller droger.
  • Tankar på döden eller självmord.

Om du eller någon du känner upplever flera av dessa symtom under en längre tid är det viktigt att söka professionell hjälp.

Test för depression

Självskattningstester kan vara ett första steg för att identifiera depression och ett vanligt test är PHQ-9 (Patient Health Questionnaire-9). Det består av nio frågor som mäter graden av depressiva symtom och kan ge en indikation på om du upplever symtom som bör utredas vidare. 

Samtidigt ersätter de inte en diagnos satt av en läkare eller psykolog men är ett bra sätt för dig att reflektera över ditt mående och kan underlätta samtalet med en professionell vårdgivare.

Depression hos gravida

Graviditet är en tid av stora förändringar, både fysiskt och emotionellt. Hormonnivåerna fluktuerar, förväntningar och oro inför föräldraskapet kan skapa stress och leda till depression. Det är faktiskt vanligare än vad många tror och just den här typen av depression kallas även för antenatal depression.

Även om symtomen liknar dem vid vanlig depression kan det skilja lite, exempelvis:

• Överdriven oro för barnets hälsa.
• Bristande anknytning till det ofödda barnet.
• Rädsla för förlossningen.

Precis som vid vanlig depression är det viktigt att gravida kvinnor som upplever dessa symtom söker hjälp tidigt både för mamman och barnets skull. Behandling kan sedan inkludera samtalsterapi som KBT, vilket är säkert under graviditeten.

Depression hos barn

Barn och tonåringar kan också drabbas av depression, men symtomen kan skilja sig från vuxnas. Tecken att vara uppmärksam på inkluderar:

• Irritabilitet eller vredesutbrott.
• Tillbakadragenhet från vänner och familj.
• Minskad skolprestation eller ointresse för skolan.
• Förändringar i ät- och sovvanor.
• Klagomål på fysiska besvär som huvudvärk eller magont utan medicinsk orsak.

Barn kanske inte alltid kan uttrycka sina känslor verbalt, så det är viktigt att vuxna är uppmärksamma på beteendeförändringar. Detta speciellt eftersom tidig diagnos och behandling är avgörande för barnets utveckling och framtida välbefinnande.

ADHD och depression

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av problem att koncentrera sig, impulsiva handlingar och svårigheter att sitta still. Samtidigt löper personer med ADHD en högre risk att utveckla depression och det kan bero på flera faktorer:

• Kronisk stress: Svårigheter att hantera vardagliga uppgifter kan leda till känslor av misslyckande.
• Social isolering: Problem med sociala interaktioner kan leda till ensamhet.
• Låg självkänsla: Upprepade negativa erfarenheter kan påverka självbilden.

Om man lider av depression och ADHD är det viktigt att behandla båda tillstånden samtidigt. Då kan KBT vara en effektiv metod och behandlar man båda tillstånden samtidigt, uppnår man bästa möjliga resultat.

Bipolär sjukdom och depression

Bipolär sjukdom är en kronisk psykisk sjukdom som kännetecknas av extrema humörsvängningar, från maniska eller hypomaniska episoder till depressiva episoder. Under de depressiva faserna upplever personen symtom som liknar egentlig depression, inklusive djup nedstämdhet, energibrist och förlust av intresse.

Skillnaden mellan bipolär depression och egentlig depression är förekomsten av maniska episoder. Därför är korrekt diagnos avgörande eftersom behandlingarna skiljer sig åt och felaktig behandling kan förvärra symtomen. Rätt behandling av bipolär sjukdom kan inkludera en kombination av läkemedelsbehandling, såsom stämningsstabiliserande läkemedel och psykoterapi, vilket alltså skiljer sig från behandling av egentlig depression.

Behandling av depression

Det finns flera effektiva behandlingsmetoder för depression och valet av behandling beror på svårighetsgraden av symtomen samt individuella preferenser. De vanligaste behandlingsformerna inkluderar:

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT är en evidensbaserad psykoterapi som fokuserar på att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden som bidrar till depression. Socialstyrelsen rekommenderar KBT som behandling för vuxna med lindrig till medelsvår depression.

Centrala komponenter i KBT vid depression:

• Beteendeaktivering: Innebär att öka engagemanget i aktiviteter som ger glädje och mening. Detta kan bryta negativa spiraler av passivitet och nedstämdhet.
• Kognitiv omstrukturering: Hjälper patienten att känna igen och utmana negativa tankar och föreställningar.
• Problemlösning: Utvecklar strategier för att hantera stressiga situationer och minska överväldigande känslor.
• Färdighetsträning: Lär ut nya sätt att hantera känslor och relationer.

Vid lindrig till medelsvår depression rekommenderas KBT eftersom forskning har identifierat det som en mycket effektiv behandlingsmetod med lägre återfallsgrad än läkemedelsbehandling. 

Läkemedelsbehandling

Vid svår depression kan antidepressiva läkemedel vara effektiva men det är viktigt att diskutera för- och nackdelar med en läkare, eftersom läkemedelsbehandling kan ha biverkningar och kräver uppföljning.

Kombinationsterapi

En kombination av KBT och läkemedelsbehandling kan vara mer effektiv än enbart läkemedelsbehandling vid svår depression.

Fysisk aktivitet

Regelbunden motion har visat sig ha positiva effekter på humöret och kan minska depressiva symtom. Det frigör nämligen endorfiner och kan förbättra sömn och självkänsla. Dessutom kan en träningsrutin också bidra till att skapa struktur och stabilitet i vardagen, vilket kan vara särskilt viktigt för personer med depression.

Andra terapiformer

• Interpersonell terapi (IPT): Det är en kortvarig terapimetod som fokuserar på att förbättra relationer med andra och hantera känslomässiga problem. IPT fungerar särskilt bra för att behandla depression och andra humörproblem.
• Meditation: En samling psykoterapeutiska metoder som fokuserar på att öka medvetenheten om nuet utan att döma. De har visat sig vara effektiva för att behandla och förebygga återfall i depression.

När ska jag söka vård?

Det är viktigt att söka hjälp om du upplever symtom på depression som påverkar din förmåga att fungera i vardagen. Tecken på att du bör kontakta en vårdgivare inkluderar:

• Symtom som varar i mer än två veckor.
• Tankar på självmord eller självskada.
• Oförmåga att utföra dagliga aktiviteter.
• Användning av alkohol eller droger för att hantera känslor.

Att få hjälp tidigt kan förbättra prognosen och förhindra att tillståndet förvärras. Kontakta en psykolog eller vårdcentral för att få en bedömning.

Vad kan jag göra själv?

Förutom professionell behandling finns det flera strategier du kan använda för att hantera depressiva symtom:

• Upprätthåll rutiner: Regelbundna tider för sömn, måltider och aktiviteter kan ge struktur och stabilitet.
• Fysisk aktivitet: Även måttlig motion som promenader kan förbättra humöret.
• Socialt stöd: Prata med vänner och familj om hur du mår. Isolering kan förvärra symtomen.
• Sätt upp realistiska mål: Dela upp större uppgifter i mindre, hanterbara steg för att undvika känslor av överväldigande.
• Avslappningstekniker: Meditation eller djupandning kan minska stress och ångest.
• Undvik alkohol och droger: Dessa kan förvärra depression och påverka din förmåga att hantera situationen.

Kom ihåg att det är okej att be om hjälp och att ta hand om dig själv är en styrka, inte en svaghet.

Sjukskrivning vid depression

I vissa fall kan sjukskrivning vara nödvändig för att möjliggöra återhämtning. Det ger tid att fokusera på behandling och att återfå funktion. Enligt Folkhälsomyndigheten är stress och depression vanliga orsaker till vård för kvinnor från 45 år och uppåt, medan det för män i samma ålder oftast handlar om substansberoende.

Under sjukskrivningen är det viktigt att ha en plan för återgång till arbete, som kan inkludera:

• Successiv återgång: Börja med reducerad arbetstid och öka gradvis.
• Anpassning av arbetsuppgifter: Justeringar kan behöva göras för att minska stress.
• Stöd på arbetsplatsen: Kommunikation med arbetsgivare och kollegor kan underlätta processen.

Sammanfattning

Depression är en allvarlig men behandlingsbar sjukdom som påverkar många aspekter av livet. Att förstå symtomen och orsakerna kan hjälpa till att minska stigmat och uppmuntra fler att söka hjälp. Behandlingar som KBT har starkt vetenskapligt stöd och rekommenderas av Socialstyrelsen för lindrig till medelsvår depression. Utöver professionell behandling är det också gynnsamt att själv jobba på sin depression.

Kom ihåg att du inte är ensam och att det finns hjälp att få. Att söka stöd är ett viktigt första steg mot återhämtning och ett bättre välbefinnande.

Källor

• https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2021-4-7339.pdf
• https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/article-abstract/2774861
• https://journals.lww.com/indianjpsychiatry/fulltext/2020/62002/Cognitive_Behavioral_Therapy_for_Depression.11.aspx
• https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
• https://www.vardochinsats.se/depression-och-aangestsyndrom/