Hem  >  Fakta & råd  >  Depression

Depression

Att känna sig nere under vissa perioder är en normal del av livet. Livet har sina upp och nedgångar, det är naturligt. Ibland händer det dock att vår nedstämdhet blir mer långvarig och påverkar livet i övrigt mer än vad den brukar.

Få hjälp av en psykolog specialiserad på depression

Börja här

Vad är depression?

En egentlig depression kännetecknas av att man sällan eller aldrig känner någon glädje eller lust för sådant som du vanligtvis brukar uppskatta. Vardagen börjar kännas meningslös och du tappar intresse för det mesta omkring dig. Depression är bland de vanligaste formerna av psykisk ohälsa och drabbar ungefär var fjärde kvinna och var åttonde man någon gång i livet. Sannolikt är siffrorna för män underrapporterade, då män i högre utsträckning drar sig för att söka behandling i jämförelse med kvinnor. Om du känner dig nedstämd och orkeslös under en sammanhängande period som är längre än två veckor kan du ha fått en depression.

Olika typer av egentlig depression

Det finns flera olika typer av egentlig depression som brukar användas för att klassificera allvarlighetsgraden av depressionen och påverkan den får på individens funktionsnivå. Dessa variationer är inte huggna i sten, utan utgår till stor del från patientens funktionsbeskrivning, samt hur klinikern uppfattar patienten i rummet.

Lätt eller lindrig depression

Om du har en lätt eller lindrig depression kan vardagen fungera som vanligt även om du mår dåligt. Känslorna av nedstämdhet är påtagliga men du kan fortfarande sköta arbete och sociala relationer, även om det är tärande. Till och från kan du må helt okej. Vid en lätt eller lindrig depression är din funktionsnivå i det närmaste som vanligt och andra runt omkring kanske knappt lägger märke till att du är mer nedstämd än vanligt.

Medelsvår eller måttlig depression

Om du har en medelsvår eller måttlig depression kan det vara svårt att få vardagen att fungera och personer i din omgivning märker ibland att du mår dåligt. Arbetslivet kan bli lidande och det kan bli svårare och svårare att orka med de arbetsuppgifterna som du vanligtvis inte har några problem med. Det är vanligt att känna sig uppgiven eller likgiltig inför saker och aktiviteter som man tidigare fann lustfyllda. Det sociala livet blir ofta lidande, och det är vanligt att man isolerar sig mer och mer. Du har färre perioder där du känner dig lustfylld och glad, och de blir kortare och kortare.

Svår eller djup depression

Om du har en svår eller djup depression påverkas många eller alla aspekter av livet. Nästintill alla delar av ditt fungerande färgas av din nedstämdhet. Det är vanligt att man kanske inte klarar av att längre sköta sitt jobb och sjukskrivning är ofta nödvändigt. Det kan vara mycket energikrävande att ta hand om sin personliga hygien, man saknar aptit, orkar inte äta och man har ofta problem med sömnen. I många fall sover man väldigt mycket mer än vanligt. Social isolering och försämrade relationer är ett annat vanligt symptom vid svår depression. Livet fungerar helt enkelt inte som man önskar. Omgivningen märker tydligt att du mår väldigt dåligt och det är vanligt att den som är djupt deprimerad har självmordstankar

Andra former av depression

Utöver den vanligaste formen av depression, som kallas “Egentlig depression”, finns det ett antal andra typer:

Årstidsbunden depression

Årstidsbunden depression är en typ av depression som varierar med årstiderna. Det vanligaste är att man börjar må sämre på hösten och under de mörka vintermånaderna, men det förekommer också andra varianter. Teorierna till varför man upplever den här typen av återkommande depressioner varierar men minskat solljus, tidsomställningar och förändrade livsvanor som exempelvis återgång till arbete från semester är tänkbara anledningar. Har man en årstidsbunden depression lär man sig ofta att se när tecknen börjar komma, och har också möjlighet att i tid försöka motverka att man börjar må sämre. Bra saker att fokusera på då brukar vara liknande som rekommenderas vid egentlig depression, det vill säga att aktivera sig, motionera, hålla fast vid rutiner och få socialt stöd.

Förlossningsdepression

Förlossningsdepression är en typ av depression som kan drabba den som nyligen fött barn. Oavsett om allt gått bra med förlossningen är det inte ovanligt att drabbas av nedstämdhet därefter. Småbarnsåren är en krävande tid och i många fall kantade av sömnbrist och förändrade prioriteringar. Det kan också handla om att det inte riktigt blev som man tänkt sig, eller förväntningar på att man skulle vara “lyckligare” än vad man i nuläget är. Det blir självfallet också en stor hormonell påverkan som också kan påverka måendet på ett negativt sätt efter en förlossning.

Dystymi

Dystymi är ett tillstånd där man upplever mild depression och nedstämdhet över en längre tid, minst 2 år. Dystymi kan ibland vara svårt att särskilja från personlighet, då symptomen är diffusa och långvariga. Nedstämdheten är också mindre djup än vid en depression. Dystymi kan många gånger komma när man är ung. Andra i omgivningen kan då tolka en som negativ och pessimistisk, och att det är ens personlighetsdrag, fast det egentligen är tecken på sjukdom. Det är vanligt att ha andra psykiska problem samtidigt som man har dystymi.

Bipolär depression

Bipolär depression är en del i diagnosen bipolär sjukdom. Vid bipolär sjukdom växlar personen mellan att tidvis vara mycket energisk, uppvarvad och euforisk med att i perioder vara mycket nedstämd. Man har även perioder med ett normalt stämningsläge. Graden av dessa variationer kan variera mellan olika personer med samma diagnos och kan för vissa vara extremt funktionspåverkande, medans det för andra är mer hanterbart. 

Bipolära depressioner skiljer sig ofta från egentlig depression på så sätt att de både har ett snabbare insjukningsförlopp och likaså många gånger en snabbare övergång till bättre mående. Många gånger finns det ingen tydlig utlösande faktor för insjuknande utan det verkar som att “det bara kommer”. Depressionen bli avgrundsdjup väldigt snabbt, ett förlopp som är mer ovanligt vid egentlig depression. Har man bipolär sjukdom och upplever bipolära depressioner är det mycket viktigt att få läkemedelsbehandling. Har man bipolär sjukdom upplever man ofta återkommande depressiva skov ett antal gånger per år.

Depression och annan psykisk ohälsa

Det är mycket vanligt att depression förekommer samtidigt som annan psykisk ohälsa. Depression förekommer ofta vid exempelvis svårare social fobi eller ångesttillstånd. Det är också vanligt förekommande i samband med utmattningssyndrom och vid vissa neuropsykiatriska tillstånd. Psykisk ohälsa kan påverka vårt liv på ett sådant sätt att vi blir begränsade och gör mindre av de sakerna vi tidigare tyckt var roligt. Detta kan exempelvis vara att vi har svårt att träffa en partner, inte riktigt klarar av att jobba med det vi önskar, eller inte klarar av att leva upp till våra egna förväntningar inom andra områden. Sådana upplevda misslyckande kan leda till att vi blir passiviserade och slutar försöka, vilket i längden kan bidra till att vi även blir deprimerade.

Symptom vid depression

Depression kan ge flera olika symptom och det är vanligt att man känner igen sig i en eller flera av följande beskrivningar:

Ihållande känsla av nedstämdhet
Du känner dig nere och har gjort så över en längre sammanhållen tidsperiod. Ofta känns nästan ingenting roligt längre, du kan känna känslor av likgiltighet och uppgivenhet.

Rubbat sömnmönster
Din sömn förändras så att du antingen sover mycket mer eller mycket mindre än vanligt. Även sömnkvaliteten kan vara försämrad.

Uppgång eller nedgång i vikt
Depressioner påverkar ofta vår aptit. Många tappar aptiten helt och får kanske bara i sig något mål mat per dag. Denna förändring resulterar ofta i oavsiktlig viktnedgång. Man kan även uppleva en uppgång i vikt vid ökad aptit.

Känslor av värdelöshet och låg självkänsla
Du kan känna att du är värdelös och inte åstadkommer någonting. Du kan även känna att du är en börda för andra personer runt omkring dig och att du inte är omtyckt av andra.

Återkommande tankar på döden
Personer med depression kan ha mycket tankar kring döden. Dessa kan kretsa kring exempelvis att det skulle vara en lättnad att inte finnas mer, fantasier om att allt skulle vara bättre ifall man var död eller dylika tankar.

Koncentrationssvårigheter
Du får svårare att koncentrera dig och att bibehålla motivation för att genomföra uppgifter. Om saker känns meningslösa så är det också en naturlig konsekvens att vi inte riktigt är sugna på att genomföra dom.

Självmordstankar
Självmordstankar av olika former kan förekomma vid alla former av depression, men är mer påtagliga ju svårare depressionen är.

Depression och ensamhet

När vi blir deprimerade är det vanligt att vi känner oss ensamma. Upplevd ensamhet kan också vara en bidragande faktor till att vi blir deprimerade. Människor är flockdjur och för de allra flesta är sociala relationer en viktig del av vårt liv för att vi ska må bra.

Att vi blir ännu mer ensamma vid depressiva besvär beror på att vi har en tendens att dra oss undan när vi mår dåligt. Vi kan känna att vi är en belastning för andra och att det är tråkigt att umgås med oss när vi mår dåligt. Det är viktigt att komma ihåg att dessa tankar är en del av depressionen och inte rättvisande för hur situationen faktiskt är. Likväl så leder sådana tankar ofta till att man börjar bete sig annorlunda och isolera sig mer och mer. Ett viktigt steg till att må bättre är att bryta denna isolering och gå emot viljan att isolera sig. Du kan läsa fler handfasta tips om detta i senare avsnitt om behandling och självhjälp vid depression.

Självmordstankar vid depression

Självmordstankar är ett vanligt inslag hos personer som är deprimerade. Självmordstankar kan ha väldigt varierad form och vara allt från en snabbt uppkommen tanke som också snabbt försvinner iväg, till mer långdragna tankar som förekommer dagligen och under längre perioder. Det är mycket viktigt att komma ihåg att självmordstankar inte är något man ska gå ensam med. Om man upplever självmordstankar bör man söka vård så snart som möjligt. Om självmordstankarna är av sådan art att man planerar plats och metoder eller gör förberedelser, alternativt om man själv börjar bli orolig för att man kanske kommer att skada sig själv bör man söka till akutpsykiatrin direkt. Akutpsykiatriska mottagningar finns i nästan alla städer och har ofta öppet dygnet runt. Vänta inte!

Orsaker till depression

Orsakerna till att vissa blir deprimerade varierar och är olika från fall till fall. I många fall finns det heller ingen tydlig utlösande faktor. Stora livsförändringar som trauma, sorg, plötsliga förändringar i arbets- eller familjesituation är klassiska händelser som kan vara bidragande faktorer till depression.

Vid en depression är det väldigt vanligt att man får vad terapeuter brukar kalla för över- och underskottsbeteenden. Det är exempelvis vanligt att man får ett underskott på beteenden som vanligtvis bidrar till vårt välmående såsom exempelvis sociala aktiviteter, träning, att äta regelbundet, måla och ett överskott av beteenden som får oss att må sämre såsom att dricka alkohol, ökad passivitet, grubblande, skambeläggning och social isolering. Anledningen till en depression kan vara att man i allt större grad ägnar sig åt dessa negativa under- och överskottsbeteenden. Konsekvensen av att göra dessa beteenden leder oss ofta till ytterligare beteenden som inte är bra för vårt mående. Vi blir kanske mindre motiverade till socialt umgänge, inte orkar göra tidigare lustfyllda aktiviteter och blir allt mer passiva. Av detta skapas lätt en negativ spiral som vidmakthåller måendet, vilken man exempelvis i psykoterapi ofta jobbar med att försöka bryta.

Behandling vid depression

Psykoterapi

Den vanligaste behandlingen vid depression är kognitiv terapi eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingen syftar till att förändra tankar, känslor och beteenden i ditt liv. Behandlingen syftar till att du ska kunna göra förändringar i din vardag för att kunna må bättre på sikt.

Vid en behandling av depression med hjälp av KBT finns nästan alltid ett fokus på beteendeaktivering. Beteendeaktivering är ett sätt att bryta den negativa spiral som vi ofta hamnar i när vi blir deprimerade, där vi minskar på aktiviteter som får oss att må bra till fördel för aktiviteter som gör oss passiva och ofta förvärrar vårt mående. Vid beteendeaktivering arbetar man ofta exempelvis med att planera in och genomföra aktiviteter som har fallit bort, så att man verkligen ser till att dessa blir av. Sådana aktiviteter och beteenden kan vara exempelvis att höra av sig till en kompis, ta en promenad, ringa ett viktigt samtal, betala räkningar eller annat som prioriteras bort. Man jobbar också med att minska passiva aktiviteter. Att göra sådana förändringar kan kännas mycket tufft när man är deprimerad, då det för många kan vara ett utmaning bara att ta sig upp ur sängen och få i sig frukost. Nyckeln till att börja må bättre är dock just att bryta dessa depressiva spiraler vi fastnat i, och för att göra det behöver man börja med ett steg i taget. Om en delorsak till depressionen är att vi ”fallit ur gängorna” och inte längre gör de saker som vi tidigare mådde bra av, är det mycket sannolikt att beteendeaktivering över tid kommer göra att vi börjar må bättre igen. Det är viktigt att ha i åtanke när det känns extra jobbigt!

Läkemedelsbehandling vid depression

Det finns flera olika läkemedel som kan användas vid behandling av depression. Många av dessa är selektiva serotoninåterupptagshämmare, så kallade SSRI. Exempel på sådana är Sertralin, Fluoxetin, Citalopram och Escitalopram. Huruvida det är lämpligt att medicinera vid depression avgörs i samråd med dig som patient och läkare. Viktigt att komma ihåg är dock att medicin ensamt sällan får någon långsiktig påverkan. Det kan dock bidra till att det blir enklare att genomföra beteendeförändringar och skapa nya vanor, alternativt hitta tillbaka till gamla mer välfungerande vanor.

Självhjälp vid depression

Beteendeaktivering

Om man upplever sig som deprimerad eller nedstämd och känner att man har motivation och ork finns det mycket man kan göra själv för att förbättra sitt mående. Som vi tidigare pratat om är just beteendeaktivering en central del i en behandling för en depression. Det går alldeles utmärkt att på egen hand jobba med beteendeaktivering. Börja med att fundera kring vilka beteenden som vanligtvis får dig att må bra (även om just dessa beteenden kanske känns oviktiga idag). Gör sedan en enkel veckoplanering där du till en början sätter upp en till tre punkter per dag som du planerar att utföra just den dagen. Det kan vara så enkla saker som att ”Stiga upp ur sängen klockan 09.00” eller ”Ät frukost” eller ”Fråga pelle om han vill följa med på promenad”. Försök att vara specifik i din planering, inkludera med vem du ska göra det, vilken tid, och hur länge aktiviteten minst ska pågå. Försök sedan följa denna planering och utvärdera hur det gick. Lägg över tid till flera punkter varje dag efter ett par veckor.

För vissa kan den positiva förstärkningen komma direkt, och att man börjar känna ett ökat sug efter mer aktiviteter redan veckan efter. För andra kan den här effekten dröja en del, särskilt om man under en tid har vant sig vid passiva beteendemönster. Det är viktigt att komma ihåg att ändock fortsätta planera in beteenden, och kanske ge det en månad eller två innan man gör en större utvärdering. Effekten våra beteenden har på vårt mående kan ofta släpa en del och det är först över tid som vi märker att vi börjar må lite bättre.

Regelbunden motion

Motion är en stark skyddsfaktor mot alla former av psykisk ohälsa. Motionens positiva mekanismer är flera. Vi aktiverar oss och gör något som ofta känns meningsfullt för oss. Vi får många gånger en paus från grubblande och påfrestande tankar och får “vila hjärnan” en stund. Det frisätts hormoner som får oss att må bättre och motion är i många fall också en social aktivitet. Trots att vi vet allt detta är det generellt väldigt svårt för oss att bibehålla regelbunden motion i vår vardag. Andra saker kommer i vägen, och det är alltid mindre energikrävande att inte motionera än vad det är att göra det. Det finns dock få saker du kan göra som kommer hjälpa ditt mående som är bättre än att motionera regelbundet, så försök göra det!

Meningsfull vardag

Meningslöshet är en annan vanlig upplevelse vid depression. Vi kan känna oss uppgivna och uppleva att det inte spelar någon roll vad vi gör, att vi är betydelselösa, att det vi gör på jobbet inte är meningsfullt och att våra liv i stort är meningslösa. Vid denna typ av upplevelser kan det vara hjälpsamt att reflektera kring vår egenupplevda meningsfullhet. Är det jag jobbar med om dagarna något som skänker mig meningsfullhet? Är mina sociala relationer givande på det sätt som jag önskar? Ägnar jag min tid åt saker som är viktiga för mig, såsom hobbies och annat? Vad behöver jag förändra för att jag ska känna att min tid är väl spenderad på saker som gör att jag känner mig meningsfull långsiktigt? Detta är svåra frågor som vi sällan reflekterar över, men som kan vara en värdefull kompass i hur vi önskar leva våra liv.

Sociala relationer

Välfungerande sociala relationer är en stark skyddsfaktor mot att insjukna i depression, samt en viktig faktor för att tillfriskna från depression. När våra relationer fungerar bra upplever vi att det finns stöd att hämta, någon som lyssnar och förstår hur vi mår, och som kan hjälpa oss i svåra stunder. Likaså upplever vi själva ofta också det som belönande att kunna vara stöd åt andra när de har det svårt. Sociala relationer skyddar också självfallet mot ensamhet. Att bibehålla och vårda sociala relationer är också energikrävande, och i vissa fall svårt. Särskilt om man kanske flyttar till en ny stad eller ett nytt land, eller upplever att det är svårt att skaffa nära vänner. De allra flesta har dock ett par relationer i sitt liv som man alltid kan jobba med att vårda och fördjupa. Hör av dig till någon av dessa redan idag!

Rutiner som behandling och skydd mot depression

Våra vanor är mycket viktiga för vårt mående. Sannolikt kan du känna igen dig i att när du har fasta rutiner för mat, sänggång, arbete, motion och sociala relationer så mår du ganska bra. Att försöka komma ur en depression med hjälp av förändrade vanor tar tid, och kan vara både frustrerande och krävande. För att hjälpa sig själv vid depression och nedstämdhet är det viktigt att försöka hålla fast vid goda rutiner ändå. Se till att lägga dig vid ungefär samma tid varje kväll och gå upp ungefär vid samma tid. Försök att få in motion och social interaktion under dagen. Försök att bibehålla matrutiner. Undvik i möjligaste mån att konsumera alkohol, särskilt i stora mängder. Konsumtion av alkohol kan resultera i ökad ångest och försämrad sömnkvalitet, vilket i sin tur påverkar en depression på ett negativt sätt.

Att vara närstående till någon med depression

Att ha en närstående som är deprimerad kan vara svårt även för dig som är anhörig. Detta gäller oavsett om vi pratar om att hjälpa en deprimerad partner, familjemedlem, eller nära vän. Många gånger kan vi känna att det är svårt att hjälpa och att vi inte riktigt vet på vilket sätt vi kan hjälpa till. Det absolut viktigaste i en sådan situation är att visa att vi är beredda att lyssna och finnas där för personen som mår dåligt. Socialt stöd är en av de viktigaste faktorerna för att en person som är deprimerad ska börja må bättre. Som anhörig kanske du också kan hjälpa personen som mår dåligt med att få kontakt med vården. Kom ihåg att det här steget kan vara svårt för någon som mår dåligt och att din anhörige också själv måste vilja ta emot hjälpen. 

Som anhörig kan du också vara en del i att hjälpa till med beteendeaktivering i små steg, exempelvis genom att bjuda med personen till att ta en promenad, träffa någon gemensam kompis, eller motionera. Det kan många gånger behövas tålamod och att du är beredd på att ta ett nej i dessa situationer. Som vi tidigare pratat om är ett kardinalsymptom vid depression just passivitet och avsaknad av lust för aktiviteter.

Även du som är närstående till en person som mått dåligt över längre tid kan behöva avlastning och någon att prata med. Sök hjälp om du upplever att det är tungt att bära själv!

Depression och adaptiv nedstämdhet

Som vi tidigare konstaterat är en depression en långvarig nedstämdhet som pågått över ett visst antal veckor samt påverkar din funktionsnivå. Det är också viktigt att komma ihåg att även om vi kan ha långa perioder där vi är nedstämda, så innebär det inte per automatik att vi är deprimerade. Vid exempelvis sorgereaktioner, så som att förlora en närstående, är det helt naturligt och adekvat att vi är nedstämda över en längre period. Detta innebär inte att vi är deprimerade, även om vi upplever depressiva symptom. Skillnaden mellan att vara deprimerad eller att uppleva “normal” nedstämdhet är bland annat att våra nedstämda perioder är uppblandade med perioder av bättre mående. Sorg kommer exempelvis ofta i vågor, där vi under vissa perioder mår bättre, för att sedan bli drabbade och ledsna i andra perioder. Under andra former av nedstämdhet och vid sorg så är också vår självkänsla ofta intakt och präglas sällan av den värdelöshet eller självnedvärderande som man ofta upplever vid depressiva episoder.

Frågor och svar om depression

Vilka symptom kan man få av depression?

Du kan känna dig mer trött och orkeslös än tidigare. Det är också vanligt att man tappar ingen lust och glädje till att göra sånt du tidigare har gillat.

Varför blir man deprimerad?

Depression är vanligt förekommande och kan utlösas av yttre faktorer (stress, arbetslöshet, sjukdom, etc). Vilken sårbarhet du har för att hantera detta spelar roll för om en depression utlöses.

Vad kan man göra själv vid depression?

Det är viktigt att röra på sig och försöka vara utomhus i dagsljuset. Även att äta sunt (undvika alkohol och droger) samt att sova ordentligt är alla saker som du själv kan göra för att må bättre.

Hur kan Din Psykolog hjälpa mig behandla depression?

Din Psykolog är en del av primärvården och kostar 100 kr i patientavgift. Det är kostnadsfritt för dig under 20 år och frikort gäller. Du skriver till din psykolog när du vill och får svar inom 24 timmar på vardagar. Tjänsten är helt digital och fungerar på alla enheter. Våra psykologer på Din Psykolog är vana vid att hjälpa människor med depression. Här finns hjälp att få.

Chatta med en legitimerad psykolog om depression

Börja här

Granskad av
Felicia Westin, Chefspsykolog – Din Psykolog

Läs även våra artiklar relaterade till depression