Förlossningsdepression

Symtom

Symtomen för förlossningsdepression kan vara både psykiska och fysiska. Du kanske upplever ständig trötthet, trots att du får rimligt med sömn eller vila. Du kan också känna en ihållande nedstämdhet som inte går över, hur mycket du än försöker muntra upp dig själv. I vissa fall kan du ha väldigt svårt att glädja dig åt barnet eller känna entusiasm över framtiden.

Därutöver förekommer ofta stark oro och ångest. Du kanske blir rädd för att skada dig själv eller barnet, eller får katastroftankar kring din förmåga att ta hand om barnet. Det är inte ovanligt att självkänslan får sig en rejäl törn och att du börjar tvivla på din duglighet som förälder. Ibland kan detta gå så långt att du isolerar dig, undviker social kontakt och får svårt att ta emot hjälp även om du innerst inne vet att du behöver den.

Ett annat vanligt symtom är irritabilitet. Du kanske märker att ditt humör svänger kraftigt och att du har lättare för att bli arg eller gråta än vanligt. Det är lätt att känna skuld över dessa reaktioner, vilket i sin tur kan förvärra ditt psykiska tillstånd. Med andra ord bildas en negativ spiral som är svår att bryta på egen hand. Därför är det viktigt att du har koll på symtomens varaktighet och intensitet. Om de inte förbättras efter ett par veckor, eller om de förvärras, bör du ta dem på allvar och söka stöd.

Test

För att bedöma om du lider av förlossningsdepression kan vården använda olika typer av skattningsskalor. En vanligt förekommande sådan är Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), där du svarar på frågor om din sinnesstämning, sömn och dina tankar kring dig själv och ditt barn. Testet kan ge en indikation på hur allvarliga dina besvär är och kan hjälpa sjukvårdspersonal att bedöma om du behöver ytterligare utredning eller insatser.

Även om testet kan vara en bra första vägledning är det viktigt att komma ihåg att det bara är en del av en större bedömning. Du behöver alltså inte bli orolig om du får ett visst resultat – i stället bör du se det som ett steg närmare att få rätt hjälp. Det finns också olika självskattningstester online, men det är alltid klokt att följa upp dessa med professionell rådgivning. Du kan prata med din barnmorska, din läkare eller din psykolog för att få en djupare förståelse av din situation och vilka eventuella åtgärder som behövs.

Därför är det bra att du är öppen och ärlig i dina svar, både gentemot dig själv och mot dem som ställer frågorna. Genom att ge en så korrekt bild som möjligt blir det lättare för vården att styra dig åt rätt håll och föreslå adekvata insatser.

Utredning

Om test eller preliminära samtal pekar på att du kan lida av förlossningsdepression, kan en mer omfattande utredning bli aktuell. Då kan en läkare eller psykolog ställa fler frågor om din livssituation, din hälsa och eventuella tidigare episoder av psykisk sjukdom. Du kan få berätta om hur du mår både fysiskt och mentalt, hur din sömnsituation ser ut och vilka sociala stödresurser du har runt dig.

Vidare kan andra faktorer behöva utredas, till exempel om du har problem med sköldkörteln eller andra hormonella rubbningar som kan påverka ditt välbefinnande. I vissa fall tar man blodprover för att utesluta andra medicinska orsaker. Dessutom kan du behöva fylla i mer specifika formulär som belyser ångestnivå, nedstämdhet och oro. All denna information ligger sedan till grund för en samlad bedömning och en individuell behandlingsplan.

Utredningen kan upplevas som omfattande, men kom ihåg att den är till för att du ska få en så korrekt diagnos som möjligt. Därigenom kan vården sätta in de insatser som verkligen hjälper dig. Socialstyrelsen betonar vikten av att inte vänta för länge innan du söker hjälp, eftersom tidig upptäckt och behandling kan underlätta återhämtningen.

Behandling

Behandlingen av förlossningsdepression varierar beroende på symtomens svårighetsgrad och dina individuella förutsättningar. Ofta kan samtalsbehandling vara ett första steg, där du får träffa en psykolog eller psykoterapeut för att arbeta med tankar, känslor och beteenden som bidrar till din nedstämdhet. Det kan handla om att lära sig hantera ångest, bygga upp självkänslan och hitta balans i vardagen.

Om symtomen är mer allvarliga kan läkemedelsbehandling med antidepressiva preparat bli aktuell. Här är det viktigt att du har en nära dialog med din läkare eller psykiater om eventuella biverkningar och hur läkemedelsbehandlingen påverkar både dig och barnet, speciellt om du ammar. Vissa antidepressiva bedöms som säkra under amning, men det är trots allt en avvägning som ska ske tillsammans med professionell vårdpersonal.

Därtill kan par- och familjeterapi vara en viktig del av behandlingen, eftersom förlossningsdepression ofta påverkar relationer och familjedynamik. Med hjälp av samtal kan du och din partner eller närmaste familjemedlemmar få bättre förståelse för vad du går igenom, samtidigt som ni hittar strategier för att stötta varandra i vardagen. Enligt Världshälsoorganisationen är psykologiskt och socialt stöd ofta nyckeln till en framgångsrik återhämtning från förlossningsdepression.

När ska jag söka vård

Det är bra att du kontaktar vården så snart du märker att nedstämdheten, oron eller ångesten inte går över eller förvärras. En generell tumregel är att söka vård om du känner dig konstant nedstämd och har svårt att klara av vardagen under minst två veckor i sträck. Men om du redan efter några dagar upplever situationen som outhärdlig, ska du inte tveka att ta kontakt tidigare.

Därutöver kan du behöva söka vård akut om du får tankar på att skada dig själv eller ditt barn, eller om ångesten blir så stark att du inte klarar av din vanliga vardag. Då ska du inte vänta utan istället omedelbart kontakta en jourmottagning, psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112 om det är en nödsituation. Det är ingen överdrift att säga att tidiga insatser verkligen kan göra stor skillnad för hur snabbt du återhämtar dig.

Vad kan jag göra själv

Mitt i allt detta är det också viktigt att komma ihåg att det finns saker du kan göra för att stötta din egen läkning. Att prata öppet med någon du litar på kan vara en första och väldigt viktig åtgärd. Försök att inte isolera dig, även om det kan kännas lockande när livet känns övermäktigt. Att träffa andra nyblivna föräldrar, exempelvis i föräldragrupper, kan hjälpa dig att känna gemenskap och minska känslan av ensamhet.

Vidare kan du prova avslappning för att dämpa stress och spänningar i kroppen. Regelbundna övningar i andning och lättare fysiska rörelser kan bidra till att minska oro och ångest. En annan metod som vissa upplever hjälpsam är meditation, där du tränar dig i att vara närvarande i stunden och acceptera dina känslor utan att döma dem. Det finns många appar och onlinekurser med fokus på meditation som kan guida dig igenom enkla övningar.

Samtidigt är goda vanor viktiga för din återhämtning. Försök att äta näringsrik mat, även om aptiten kan vara låg, och försök ordna korta men regelbundna stunder för vila eller sömn. Ibland kan du behöva avlastning, så tveka inte att be partner, familj eller vänner om hjälp att passa barnet, städa eller handla mat. Ju mer avlastning du får, desto lättare kan kroppen och sinnet återhämta sig. Kom också ihåg att fysisk aktivitet, som lättare promenader, kan ha en positiv effekt på både humör och energinivå. Även små steg räknas.

Sammanfattning

Förlossningsdepression är en psykisk sjukdom som kan drabba nyblivna föräldrar och som ofta visar sig genom nedstämdhet, ångest, oro och svårigheter att känna glädje. Symtomen kan variera i intensitet och över tid, men om de inte ger med sig eller förvärras är det viktigt att du söker hjälp. Första steget kan vara ett självskattningstest som EPDS, men en mer omfattande utredning kan behövas för att säkerställa att du får rätt behandling. Samtalsbehandling, läkemedelsbehandling och socialt stöd är vanliga inslag i behandlingen, och ofta krävs en kombination för bästa möjliga resultat.

Du bör också vara uppmärksam på tecken som kan tyda på att du behöver akut hjälp, exempelvis tankar på att skada dig själv eller barnet. Att våga be om hjälp och prata öppet med vården, närstående och eventuellt andra föräldrar kan vara avgörande för hur snabbt du kan återfå balans. Genom att dessutom skapa goda vardagsrutiner, utföra avslappningsövningar, utöva meditation och be om avlastning när det är möjligt, kan du stärka din egen återhämtning. På så sätt kan du få stöd både från professionella och från din omgivning i en tid i livet som kan vara både härlig och utmanande.

Källor

• 1177 Vårdguiden: https://www.1177.se
• Socialstyrelsen: https://www.socialstyrelsen.se
• Världshälsoorganisationen (WHO): https://www.who.int