Social ångest på jobbet

Att prestera socialt

De allra flesta kan känna igen sig i nervositet eller oro inför att hålla en presentation inför folk eller förhandla om något med till exempel sin chef. Det handlar ofta om viktiga ämnen som betyder något för en, samtidigt som en ska prestera socialt. Om en har social ångest så kan dessa sociala sammanhang skapa så mycket oro och ångest att en undviker situationen till varje pris, även om det då blir på bekostnad av vad en faktiskt vill uppnå i sin karriär. 

Social ångest kan uppstå i alla sociala sammanhang, till exempel att träffa nya människor, äta inför andra eller skriva anteckningar medan andra ser på. Alla situationer som kan upplevas ångestladdade riskerar att skapa så kallade undvikandebeteenden, där personen till exempel tackar nej eller lämnar situationen för att slippa de jobbiga känslorna. Det kan handla om allt från att inte gå på after work med kollegerna till att tacka nej till ansvarspositioner eller uppdrag.

Det är även vanligt att personer med social ångest utvecklar säkerhetsbeteenden, till exempel kanske en går på konferensen som jobbet arrangerar men en planerar innan vilka samtalsämnen som kan diskuteras för att minska risken att uppfattas som tråkig, låter håret hänga för ansiktet för att dölja eventuell rodnad eller pratar tyst för att inte dra till sig för mycket uppmärksamhet. Det kan även handla om att dricka alkohol för att slappna av. Det här är beteenden som kan skapa en upplevelse av kontroll eller trygghet.

Både säkerhetsbeteenden och undvikandebeteenden kan leda till minskad ångest och oro kortsiktigt. Långsiktigt leder det till att problematiken vidmakthålls eller till och med ökar. 

Tecken på social ångest

Symtombild 

– Darrningar och upplevelse av att vara svag i musklerna

– Hjärtklappning och rodnad

– Yrsel

– Kallsvettas eller blir varm 

– Torr i munnen 

– Självfokuserad uppmärksamhet

– Rädsla att bli granskad och bedömd 

– Klump i magen eller halsen

– Panikångestattack

Konsekvenser

– Pratar tyst 

– Undviker ögonkontakt

– Förbereder samtalet i förväg 

– Ställer frågor för att inte prata om sig själv

– Orostankar att en kommer misslyckas i framtida sociala situationer 

– Ältande efter situationen kring vad andra tänker eller hur en betedde sig

– Kan påverka både privatliv och arbetsliv negativt 

– Nedstämdhet och ångest

– Isolering

En ond spiral
Det blir lätt en ond spiral vid social ångest där sociala situationer blir förknippad med obehag och kroppen signalerar att det är en något som är hotfullt. Upplevelsen av att situationen är hotfull leder i sin tur till symtom som till exemepl hjärtklappning eller yrsel. Det är vanligt att även få orostankar.

Orostankar kan handla om att en ska göra bort sig eller att alla ska höra att man är darrig på rösten. I sociala situationer är det lätt att tolka in att andras beteenden bekräftar ens orostankar, till exempel att de skrattar åt en eller ser ut att titta på en dömande.

Många upplever även självfokuserad uppmärksamhet, vilket innebär att en blir fixerad vid sitt egna beteende och har svårt att distansera sig från sin egna upplevelse. Det kan i sin tur leda till både fler symtom, exempelvis att en rodnar, men även säkerhetsbeteenden och undvikandebeteenden. Till exempel att en väljer att lämna situationen för att minska känslan av obehag. På långsikt ger det dock mer oro och ångest. Det kan vara mycket påfrestande och energikrävande att leva med social ångest.

Vad kan man göra?

Det finns effektiva behandlingar för social ångest, bland annat psykologisk behandling. Den vanligaste formen av behandling består av kognitiv beteendeterapi (KBT), där fokus ligger på exponeringsterapi och mindfulnessbaserad terapi. 

Grunderna i det handlar mycket om att lära sig vara i nuet, genom en metod som kallas för medveten närvaro. Det är en typ av mindfulness som fokuserar på att lära sig ett nytt förhållningssätt till tankar och att kunna vara flexibel i styrandet av uppmärksamhet. Det är användbart till exempel i sociala sammanhang där någon med social ångest tenderar att fastna vid att lägga stor vikt vid sina symtom och därmed blir självfokuserad. Genom att öva på fokusskifte ökar förmågan att vara närvarande i nuet trots symtom. 

Genom att även arbeta med acceptans så kan en acceptera eventuella symtom i stället för att gå in i kamp med dem genom att till exempel ta till undvikandebeteenden och säkerhetsbeteenden.

En stor del av behandlingarna fokuserar även på exponering. Det innebär att utmana och gå emot orostankarna, säkerhetsbeteendena och undvikandebeteendena. Till exempel genom att erbjuda sig sätta på videokameran under ett videomöte eller att våga ställa en fråga till en kollega. På så sätt får en nya erfarenheter som visar att ändra beteende inte är så farligt och att det går att vara i sociala sammanhang oavsett om det känns obehagligt eller inte. Ett plus i kanten är att obehaget ofta minskar med tiden. Men det viktiga är att minska kontrollen den sociala ångesten har över livet och inte bli begränsad i sin vardag. 

Genom att ta steget att utmana sig så kan en komma långt på egen hand. Men lider du av svår social ångest kan det vara bra att söka professionell hjälp så att du kan få stöttning att genomföra det.