Ångest

Social ångest

By , , 17 september, 2024januari 5th, 2025No Comments

Vad är social ångest?

Social ångest, även känt som social fobi, är en psykisk sjukdom som kännetecknas av en intensiv rädsla för sociala situationer där man riskerar att bli granskad eller bedömd av andra. Denna rädsla kan leda till undvikande av sociala sammanhang och betydande lidande i vardagen. 

Social ångest debuterar vanligen i tidiga tonår och kan upplevas som mycket handikappande för individen. Många söker inte hjälp, och när de väl gör det kan det ha gått många år mellan symtomdebut och diagnos. Detta kan då ha fått stora konsekvenser för utbildning, arbete och möjligheter till att bilda familj.

Varför får man social ångest?

Det finns ingen enkel förklaring till varför vissa personer utvecklar social ångest. Det är ofta en kombination av olika faktorer, både biologiska och psykologiska. Här är några av de faktorer som kan bidra till utvecklingen av social ångest

  • Ärftlighet: Social ångest kan delvis vara ärftlig.
  • Tidigare negativa erfarenheter: Mobbning eller förödmjukelse i som ung eller vuxen kan öka risken för att utveckla social ångest.
  • Personlighetsdrag: Blyghet eller tillbakadragenhet som barn kan utvecklas till social ångest om detta också bidrar till undvikande av sociala situationer.
  • Kulturella faktorer: Sociala normer och förväntningar kan påverka.
  • Stress: Stora livshändelser eller pågående stress kan utlösa eller förvärra social ångest.

Enligt Kunskapsstöd för vårdgivare är social ångest något vanligare hos kvinnor än män, med en ettårs-prevalens på cirka sju procent och en livstidsprevalens upp till cirka 13 procent.

Social ångest på jobbet

Social ångest kan göra det svårt att fungera i många sociala sammanhang, och arbetsplatsen är inget undantag. Många med social ångest upplever en stark rädsla för att bli bedömda eller göra bort sig på jobbet, vilket kan leda till undvikande beteenden och påverka både prestation och välmående.

  • Undvikande av möten och presentationer: Rädsla för att tala inför grupp.
  • Svårigheter med nätverkande: Obekvämhet i sociala situationer.
  • Kommunikationsproblem: Svårt att uttrycka sina åsikter eller be om hjälp.
  • Påverkan på karriärutveckling: Undvikande av att ta sig an nya möjligheter. 

Praktiska tips på arbetsplatsen

  • Förberedelse: Öva inför presentationer eller möten. Ångesten kan vara lättare att hantera ju bättre förberedd du är.
  • Sätt upp realistiska mål: Börja med att delta i mindre gruppdiskussioner innan du håller en presentation för hela företaget.
  • Använd avslappningstekniker: Avslappningstekniker som till exempel andningsövningar kan lindra ångest inför stressiga situationer.
  • Sök stöd: Prata med en vän, familjemedlem eller terapeut om hur du känner. Att dela med sig av sina känslor kan vara till stor hjälp.
  • Samarbeta med din arbetsgivare: Om din ångest påverkar ditt arbete kan det vara bra att prata med din chef eller HR. De kan hjälpa dig att hitta anpassningar som gör det lättare för dig att utföra dina arbetsuppgifter.
  • Identifiera triggers: Vilka specifika situationer på jobbet triggar din ångest? Genom att identifiera dessa kan du börja arbeta med dem.

Symtom för social ångest

Social ångest, eller social fobi, kan yttra sig på många olika sätt och i olika grad. Här är några vanliga symtom:

Fysiska symtom

  • Hjärtklappning: Puls och hjärtrytm kan öka.
  • Svettningar: Ofta i händer, armhålor eller ansikte.
  • Rodnad: Känsla av att bli röd i ansiktet.
  • Darrningar: I händer, ben eller röst.
  • Illamående: Känna sig illamående eller orolig i magen.
  • Torr mun: Svårt att svälja eller prata.
  • Muskelspänningar: Känsla av spänning i kroppen.
  • Andningssvårigheter: Känna sig andfådd eller som att man inte får tillräckligt med luft.

Psykiska symtom

  • Intensiv rädsla: För att bli bedömd, kritiserad eller göra bort sig i sociala situationer.
  • Oro: Känna sig obefogat orolig inför sociala situationer.
  • Självmedvetenhet: Ökad medvetenhet om sig själv. Känsla av att alla tittar på en.
  • Negativa tankar: Om sig själv och sin förmåga att fungera socialt.

Andra symtom

  • Isolering: Att dra sig undan från sociala sammanhang.
  • Svårigheter att prata: Svårt att starta konversationer eller uttrycka sig.
  • Kroppsspråk: Stängd kroppshållning, undviker ögonkontakt.
  • Undvikande: Att undvika sociala situationer för att slippa känna ångest.

Det är viktigt att komma ihåg att inte alla upplever alla dessa symtom. Vissa kan ha mer fysiska symtom, medan andra främst upplever psykiska.

Social ångest och autism

Social ångest och autism (AST) kan ibland förväxlas eftersom båda kan innebära svårigheter i sociala situationer. Skillnader inkluderar:

  • Social ångest: Personen vill interagera men upplever ångest kring det.
  • Autism: Personen kan ha svårigheter med social kommunikation och förståelse.

Det är möjligt att ha både social ångest och AST. En korrekt diagnos är viktig för att få rätt behandling.

Behandling för social ångest

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT har starkt vetenskapligt stöd vid behandling av social ångest. Behandlingen inkluderar:

  • Exponering: Gradvis utsätta sig för ångestframkallande situationer.
  • Kognitiv omstrukturering: Arbeta med att förändra negativa tankemönster.
  • Avspänningstekniker: Lära sig hantera fysiska symtom.

Behandlingen leder ofta till minskad social ångest, minskat undvikandebeteende och förbättrad självkänsla.

Internetbaserad KBT (iKBT)

Flera studier har visat att iKBT kan vara lika effektiv som traditionell KBT för social ångest. Fördelar med iKBT inkluderar:

  • Flexibilitet: Kan genomföras när och var det passar dig.
  • Ökad tillgänglighet: Kräver mindre tid från psykologen.
  • Kostnadseffektivitet: Kan nås av fler patienter med begränsade resurser.

Enligt SBU ger iKBT möjligen likvärdig effekt som grupp-KBT för vuxna med social ångest.

En studie i Psychological Medicine visade att internetbaserad kognitiv terapi mer än fördubblar den kliniska nyttan per terapitimme jämfört med sedvanlig terapi.

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandling kan vara en viktig del i behandlingen av social ångest, särskilt när den kombineras med psykoterapi.

Vilka läkemedel används?

De vanligaste läkemedlen vid behandling av social ångest är:

  • SSRI-preparat (Selektiva serotoninåterupptagshämmare): Dessa läkemedel ökar nivån av serotonin i hjärnan, vilket kan hjälpa till att reglera humör och minska ångest. Exempel på SSRI-preparat är citalopram, sertralin och escitalopram.
  • SNRI-preparat (Serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare): Dessa läkemedel påverkar både serotonin och noradrenalin, två viktiga signalsubstanser i hjärnan. Exempel på SNRI-preparat är venlafaxin och duloxetin.

När ska jag söka vård?

Du bör söka professionell hjälp om:

  • Ångesten påverkar din vardag: Om du undviker viktiga aktiviteter och isolerar dig.
  • Relationer påverkas negativt: Svårt att upprätthålla vänskap eller familjeband.
  • Du upplever starkt lidande: Om symtomen orsakar betydande obehag.
  • Du också har andra psykiska besvär: Depression eller missbruk.

Vad kan jag göra själv?

Praktiska strategier

  • Gradvis exponering: Utsätt dig stegvis för sociala situationer.
  • Sätt upp realistiska mål: Börja med små utmaningar.
  • Skriv dagbok: Följ dina framsteg och identifiera mönster.
  • Utmanande negativa tankar: Skriv ner negativa tankar och hitta motbevis för dessa.
  • Meditation eller genomför avslappningstekniker: Fokusera på nuet för att minska oro.

Livsstilsförändringar

  • Regelbunden motion: Minskar stress och förbättrar ofta ens psykiska välmående.
  • Tillräcklig sömn: Förbättrar förmågan att hantera stress.
  • Undvik alkohol och droger: Dessa kan förvärra ångest och i värsta fall skapa ett beroende (för att substansen är ångestlindrande).

Sök socialt stöd

  • Prata med någon du litar på: Att dela dina känslor kan minska bördan.
  • Stödgrupper: Överväg att gå med i en grupp för personer med social ångest.

Sammanfattning

Social ångest är en vanlig men behandlingsbar psykisk sjukdom som kan påverka livskvaliteten avsevärt. Genom att söka professionell hjälp och använda praktiska strategier kan du övervinna dina rädslor. Att tidigt få hjälp är viktigt för att minska risken för långsiktiga konsekvenser och förbättra dina möjligheter i arbete och relationer.

Källor

Vanliga frågor

Vad är social ångest?

Social ångest, även kallad social fobi, är en psykisk sjukdom som kännetecknas av en intensiv rädsla eller oro för sociala situationer där man kan bli granskad, bedömd eller förödmjukad av andra. Detta kan leda till undvikande av sociala sammanhang och påverka vardagen negativt.

Hur blir man av med social ångest?

Att övervinna social ångest involverar ofta kognitiv beteendeterapi (KBT), där man lär sig hantera negativa tankemönster och gradvis utsätter sig för ångestframkallande situationer. Professionell hjälp från en psykolog rekommenderas, och i vissa fall kan läkemedelsbehandling vara ett komplement.

Hur vet man om man har social ångest?

Tecken på social ångest inkluderar intensiv rädsla för sociala situationer, undvikande av sociala aktiviteter, fysiska symtom som hjärtklappning, svettningar eller darrningar i sociala sammanhang, samt överdriven oro för att bli bedömd eller generad inför andra. En professionell bedömning av en psykolog eller läkare kan ge en korrekt diagnos.

Varför får man social ångest?

Social ångest kan bero på en kombination av ärftlighet, personlighet, tidigare negativa sociala erfarenheter och miljömässiga faktorer. Upplevelser som mobbning, kritik eller förödmjukelse under uppväxten kan öka risken för att utveckla social ångest.

I vilken ålder debuterar social ångest?

Social ångest kan debutera i vilken ålder som helst, men den vanligaste debutåldern är under tonåren.

Vad är skillnaden mellan social fobi och blyghet?

Social fobi är en mer intensiv och långvarig rädsla för sociala situationer som leder till undvikandebeteenden, medan blyghet är en allmän känsla av osäkerhet i sociala sammanhang.

Kan man träna bort social ångest?

Ja, social ångest är ett tillstånd som kan förbättras och i många fall helt övervinnas med hjälp av olika behandlingar, främst kognitiv beteendeterapi (KBT), där man lär sig nya sätt att tänka och hantera ångesten.

Skriven och granskad av: