Spänningshuvudvärk
Spänningshuvudvärk – eller huvudvärk av spänningstyp – är den vanligaste formen av huvudvärk. Den känns ofta som ett tryckande band runt pannan eller bakhuvudet och beror i första hand på spända muskler i huvud, nacke och axlar. Besvären brukar klinga av inom några timmar, men kan ibland sitta i dagar och påverka ditt humör samt din koncentrationsförmåga. Enligt 1177 Vårdguiden är tillståndet vanligt både hos barn och vuxna, särskilt vid trötthet, stress eller dålig arbetsställning.
Spänningshuvudvärk och nacke
Eftersom musklerna i nacken fäster i huvudet och skuldrorna hänger nackspänning ofta ihop med huvudvärken. En studie i Frontiers in Neurology visar att personer med spänningshuvudvärk har mer känsliga och svagare djupa nackmuskler än friska kontroller, vilket gör att även lätt anspänning kan utlösa smärta. Frontiers in Neurology lyfter dessutom vikten av muskelträning och hållningskorrigering för att minska symtomen. (Frontiers)
Kronisk spänningshuvudvärk
När du har huvudvärk minst 15 dagar i månaden under mer än tre månader räknas den som kronisk. Då är smärtan ofta lätt men ihållande och kan ge trötthet och irritation. Forskare beskriver kronisk spänningshuvudvärk som ett tillstånd där nervsystemet blir överkänsligt och “slår larm” även vid små muskelspänningar. Regelbundna vanor, avslappning och rätt läkemedelsbehandling kan bryta den onda cirkeln.
Symtom
- Dov, tryckande värk på båda sidor av huvudet
- Öm hårbotten, spända nack- och käkmuskler
- Förvärras ofta framåt eftermiddagen vid långvarigt stillasittande
- Ingen eller lätt illamående; normalt ingen ljuskänslighet
Orsaker
- Stress och sömnbrist – höjer grundspänningen i musklerna
- Statiska ställningar – exempelvis laptoparbete utan pauser
- Tandpressning – spänner käkmuskler som fäster i huvudet
- Ögonbelastning – fel glasögonstyrka eller skärmar i fel höjd
- Brist på motion – sämre blodcirkulation och muskelåterhämtning
Test
- Huvudvärksdagbok – notera tid, intensitet och vad du gjorde just innan värken började.
- Trycktest – tryck försiktigt med fingertopparna över tinningar, nackbas och skuldror; ömhet tyder på muskelspänning.
- Böj- och sträcktest – kontrollera om värken ökar när du lutar hakan mot bröstet eller tittar upp mot taket.
- Stresskollen – gör gärna Din Psykologs stress-test för att se om oro eller press spelar in.
Övningar
Regelbunden rörelse ger mjukare muskler och förebygger värk:
| Övning | Så gör du | Hur ofta |
| Chin tuck (haka in) | Sitt rakt, dra hakan bakåt 5 sek | 10 ×, 3 ggr/dag |
| Axelrullningar | Rulla axlar framåt/bakåt 10 ggr | 2 ggr/timme framför datorn |
| Nackstretch | Luta örat mot axeln, håll 15 sek | 3 × per sida, 3 ggr/dag |
| Avslappning med djupandning | Lägg en hand på magen, andas lugnt 4-4-4-4-sektempo | Kvällstid eller vid behov |
Behandling
- Livsstilsförändringar – regelbundna mat- och sovtider, mikropauser och ergonomisk arbetsplats.
- Fysioterapi – manuella tekniker, hållningsträning och hemövningar för nacke och skuldra.
- Läkemedelsbehandling – tillfälligt paracetamol eller ibuprofen; vid kronisk variant kan läkare förskriva lågdos amitriptylin. Mayo Clinic poängterar vikten av att undvika dagligt intag för att slippa läkemedelsutlöst huvudvärk. (Mayo Clinic)
- Meditation och avslappning – lugnar nervsystemet och minskar grundspänningen.
- Beteendeterapi – hjälper dig att bryta mönster av stress och muskelspänning; läs mer i Din Psykologs guide till stress.
När ska jag söka vård?
- Huvudvärken blir plötsligt kraftig och du får feber, stel nacke eller synpåverkan.
- Du behöver värktabletter mer än 2–3 gånger i veckan.
- Värken är kronisk och stör arbete eller sömn.
- Du känner mycket stress, oro eller nedstämdhet kopplad till värken – boka då gärna ett videosamtal med en psykolog via Din Psykolog för strategier som lindrar både spänning och smärta.
Sammanfattning
Spänningshuvudvärk beror oftast på muskelspänningar som får hjärnan att tolka signaler som smärta. God hållning, regelbundna pauser, avslappning och rätt läkemedelsbehandling är hörnstenar i egenvården. Vid kroniska eller snabbt försämrade besvär bör du utreda orsaken hos vården för att förebygga långvarig smärta och försämrad livskvalitet.


