Dystymi
Med dystymi menas att man är nedstämd minst hälften av dagarna i över två års tid. Korta perioder såsom någon vecka kan man känna en neutral känsla, men den övergår sedan åter i nedstämdhet.
Känner du dig ofta ledsen och nere? Är det som en tyngd som inte släpper? Fastnar du ofta i grubbel och tankar på misslyckande? Känner du igen dig i depression, men ändå inte riktigt? Då kan det vara så att du har något som heter dystymi.
När man har dystymi behöver man inte ha lika många symptom som när man är deprimerad. Ofta har man färre symptom. Nedstämdheten är också mindre djup än vid en depression.
Dystymi kan många gånger komma när man är ung. Andra i omgivningen kan då tolka en som negativ och pessimistisk, och att det är ens personlighetsdrag, fast det egentligen är tecken på sjukdom.
Det är vanligt att ha andra psykiska problem samtidigt som man har dystymi.
Symptom vid dystymi
Dystymi kan ge flera olika symtom och det skiljer sig från person till person vilka man har. Vanligen känner man igen sig i minst tre av dessa symptom:
- Minskad energi
- Minskad aktivitet
- Svårigheter med sömnen
- Försämrat självförtroende
- Koncentrationssvårigheter
- Minskat intresse
- Minskad glädje av sådant som vanligen gör en glad
- Hopplöshetskänslor
- Pessimism kring framtiden
- Grubbel kring dåtiden
- Svårigheter att hantera vardagen
Behandling vid dystymi
Vad kan du få för behandling? Dystymi behandlas ofta med antidepressiva läkemedel. Det kan ordineras separat eller i kombination med terapi, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell terapi (IPT).
Kroppslig orsak till symptomen
Medicinska tillstånd (t.ex. sköldkörtelproblem eller vitaminbrist) kan ge symptom som liknar de man får vid dystymi, så det är viktigt att utesluta medicinska orsaker innan man söker för psykologisk behandling. Detta görs via en läkare på vårdcentralen.
Skriven och granskad av
Relaterade artiklar
