Så förebygger du den värsta julstressen – psykologens 10 tips: “Våga göra mindre”

Julen närmar sig och många ser fram emot traditioner, mys och gemenskap, men julen kan också leda till stress, höga krav och känslan av att inte räcka till. Psykologen Dolores Danielsson ger sina bästa råd för hur du kan hitta lugnet inför det kommande julstöket.

Julen beskrivs ofta som en tid för glädje, gemenskap och lugn. Ändå upplever många att december snarare präglas av stress, krav och känslan av att inte räcka till. Redan veckorna före första advent börjar planeringen med klappar, mat, städning, firanden och alla förväntningar som ska infrias. Och mitt i allt ska man dessutom försöka hinna känna julstämning.

För många, särskilt kvinnor, innebär december ett osynligt projektledarskap. Det är ofta kvinnorna som håller ihop logistiken kring familj, släkt och traditioner, samtidigt som de vill skapa en varm och minnesvärd jul för alla. Men när måstena staplas på varandra riskerar glädjen att försvinna. Psykologen Dolores Danielsson menar att nyckeln är att börja i tid och att våga sänka kraven.

– Oftast märker man inte stressen förrän den redan har tagit över. Man försöker hinna lite till, fixa lite mer, för att skapa en perfekt jul. Men i själva verket blir den ofta bättre när vi vågar dra ner på tempot och prioritera det som faktiskt betyder något. Det finns en stark föreställning om hur julen ”ska” vara och vi jämför oss lätt med andras bilder av perfekta firanden. Men julen behöver inte se likadan ut varje år, säger Dolores Danielsson, psykolog på Din Psykolog.

Många upplever att julen bär på en osynlig checklista och att allt ska vara fint, hemtrevligt och harmoniskt. Samtidigt ska relationerna fungera, barnen vara glada och alla hinna umgås i lugn och ro. Men bakom bilderna av den “perfekta julen” finns ofta en trötthet som byggts upp under veckor av planering. Förväntningarna, både våra egna och andras, blir lätt en fälla som skapar stress i stället för glädje.

Julen väcker dessutom starka känslor. Det är en högtid som laddas med minnen, traditioner och symboler. Många bär på en vilja att återskapa barndomens stämning eller leva upp till tidigare år, även när livssituationen förändrats. Just därför kan även små avvikelser kännas som misslyckanden. När julen blir ett projekt snarare än en paus försvinner utrymmet för återhämtning, det som egentligen borde vara själva poängen.

– Vi behöver påminna oss om att julen inte är ett prov man ska klara. Det går att välja bort utan att misslyckas. Fundera på vad som faktiskt betyder något för dig och din familj, och låt det styra. Om man börjar tänka så redan nu, innan december är igång, blir det lättare att säga nej till det som skapar stress längre fram, säger Dolores Danielsson.

10 tips – så förebygger du den värsta julstressen

  • Förenkla redan nu. Fundera över vad som faktiskt är viktigt för dig och din familj. Genom att välja bort i tid frigör du både energi och närvaro. Allt måste inte göras varje år.
  • Prata om förväntningarna. Ta upp hur ni vill att julen ska vara hemma, med partnern eller med släkten. När alla får säga sitt minskar risken för missförstånd och dåligt samvete.
  • Planera lagom. En enkel plan hjälper till att skapa överblick, men lämna luft i schemat. Det går inte att planera bort stress, men man kan planera in pauser.
  • Dela på ansvaret. Låt inte allt hamna på en person. Fördela uppgifter i familjen, även små saker som inköp eller dukning. Det ger fler en känsla av delaktighet och minskar pressen.
  • Släpp tanken på perfektion. Julen blir inte mer minnesvärd för att allt är fläckfritt. Ofta är det små, spontana stunder som skapar mest värme.
  • Våga säga nej. Alla aktiviteter, middagar och traditioner behöver inte hinnas med. Att tacka nej är inte själviskt – det är ett sätt att orka vara närvarande där du verkligen vill vara.
  • Behåll rutinerna. Sömn, rörelse och måltider påverkar hur vi hanterar stress. Håll fast vid enkla vardagsrutiner även när det är mycket att göra.
  • Skapa små stunder av lugn. Tänd ett ljus, ta en promenad, lyssna på musik – korta pauser hjälper hjärnan att återhämta sig. Det är i stillheten du hinner känna julen.
  • Släpp jämförelsen. Sociala medier visar sällan verkligheten. Andras perfekta bilder säger inget om hur de mår. Fokusera på din egen upplevelse i stället.
  • Kom ihåg vad julen handlar om. När pressen känns stor – stanna upp. Julen handlar om relationer, omtanke och vila, inte prestation.

När ska man söka hjälp?

  • Om stressen inför eller under julen börjar ta mycket energi och påverkar din sömn, koncentration eller ork i vardagen.
  • Om du märker att du ofta känner dig otillräcklig, tappar lusten eller inte längre kan njuta av ledigheten.
  • Om oron eller kraven gör det svårt att känna glädje, närvaro eller lugn tillsammans med familj och vänner.

Om ovan stämmer in kan det vara dags att prata med en psykolog, kontakta en stödlinje eller söka vård.

  • En kvinna med långt, vågigt brunt hår och blå ögon står vänd mot kameran, iklädd en svart topp och små örhängen. Hon har ett neutralt uttryck och poserar mot en enfärgad, ljus bakgrund.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Mittuniversitetet (examen)

    Erfarenhet

    Affärsutvecklare & leg. psykolog, Din Psykolog (nuvarande)
    Psykolog, teamledare & rehabkoordinator, Utmattningshjälpen / PBM Sweden & Kry – byggde upp och utvecklade det digitala behandlingsteamet
    Skapare av digitala behandlingslösningar, Region Stockholm & Västra Götalandsregionen

    Specialistområden

    Digital vård & innovation
    Stress- och utmattningssyndrom
    Affärsutveckling inom hälso- och sjukvård
    Implementering av digitala behandlingslösningar

    Synts i media

    PBM Webinar (1 okt 2024) – Föreläser om diagnostik av utmattningssyndrom. (pbm.se)

  • En person med mörkt hår uppsatt, helskägg och mustasch ler mjukt mot kameran. Bakgrunden är suddig och visar inomhuselement som hyllor och en växt.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Karolinska Institutet

    Erfarenhet

    Chief Product Officer (CPO) & leg. psykolog, Din Psykolog – leder utveckling av digitala behandlings­lösningar
    Forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet – publicerad i Nature-titlar
    Föreläsare, METIS – utbildat specialistläkare i psykotraumatologi
    Utvecklingsledare, Region Stockholm – blandad KBT & intensiv PTSD-behandling
    Produkt­utvecklare – lång karriär inom digitala produkter och e-hälsa

    Specialistområden

    Blended & intensiv KBT för PTSD
    Digital produkt­innovation inom psykologi
    Klinisk neurovetenskap & traumaforskning
    Föreläsning & utbildning av vårdpersonal

    Synts i media

    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2023) – Medförfattare till artikeln
    “Alternative beliefs in psychedelic drug users”. (nature.com)
    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2022) – Medförfattare till artikeln
    “COVID-19 conspiracy ideation is associated with the delusion proneness trait”.
    (nature.com)
    Psykologi.se (2024–2025) – Regelbunden expert­skribent om traumabehandling
    och Prolonged Exposure.