Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk – eller huvudvärk av spänningstyp – är den vanligaste formen av huvudvärk. Den känns ofta som ett tryckande band runt pannan eller bakhuvudet och beror i första hand på spända muskler i huvud, nacke och axlar. Besvären brukar klinga av inom några timmar, men kan ibland sitta i dagar och påverka ditt humör samt din koncentrationsförmåga. Enligt 1177 Vårdguiden är tillståndet vanligt både hos barn och vuxna, särskilt vid trötthet, stress eller dålig arbetsställning.

Spänningshuvudvärk och nacke

Eftersom musklerna i nacken fäster i huvudet och skuldrorna hänger nackspänning ofta ihop med huvudvärken. En studie i Frontiers in Neurology visar att personer med spänningshuvudvärk har mer känsliga och svagare djupa nackmuskler än friska kontroller, vilket gör att även lätt anspänning kan utlösa smärta. Frontiers in Neurology lyfter dessutom vikten av muskelträning och hållningskorrigering för att minska symtomen. (Frontiers)

Kronisk spänningshuvudvärk

När du har huvudvärk minst 15 dagar i månaden under mer än tre månader räknas den som kronisk. Då är smärtan ofta lätt men ihållande och kan ge trötthet och irritation. Forskare beskriver kronisk spänningshuvudvärk som ett tillstånd där nervsystemet blir överkänsligt och “slår larm” även vid små muskelspänningar. Regelbundna vanor, avslappning och rätt läkemedelsbehandling kan bryta den onda cirkeln.

Symtom

  • Dov, tryckande värk på båda sidor av huvudet
  • Öm hårbotten, spända nack- och käkmuskler
  • Förvärras ofta framåt eftermiddagen vid långvarigt stillasittande
  • Ingen eller lätt illamående; normalt ingen ljuskänslighet

Orsaker

  • Stress och sömnbrist – höjer grundspänningen i musklerna
  • Statiska ställningar – exempelvis laptoparbete utan pauser
  • Tandpressning – spänner käkmuskler som fäster i huvudet
  • Ögonbelastning – fel glasögonstyrka eller skärmar i fel höjd
  • Brist på motion – sämre blodcirkulation och muskel­återhämtning

Test

  1. Huvudvärksdagbok – notera tid, intensitet och vad du gjorde just innan värken började.
  2. Trycktest – tryck försiktigt med fingertopparna över tinningar, nackbas och skuldror; ömhet tyder på muskelspänning.
  3. Böj- och sträcktest – kontrollera om värken ökar när du lutar hakan mot bröstet eller tittar upp mot taket.
  4. Stresskollen – gör gärna Din Psykologs stress-test för att se om oro eller press spelar in.

Övningar

Regelbunden rörelse ger mjukare muskler och förebygger värk:

Övning Så gör du Hur ofta
Chin tuck (haka in) Sitt rakt, dra hakan bakåt 5 sek 10 ×, 3 ggr/dag
Axelrullningar Rulla axlar framåt/bakåt 10 ggr 2 ggr/timme framför datorn
Nack­stretch Luta örat mot axeln, håll 15 sek 3 × per sida, 3 ggr/dag
Avslappning med djupandning Lägg en hand på magen, andas lugnt 4-4-4-4-sektempo Kvällstid eller vid behov

Behandling

  • Livsstilsförändringar – regelbundna mat- och sovtider, mikropauser och ergonomisk arbetsplats.
  • Fysioterapi – manuella tekniker, hållningsträning och hemövningar för nacke och skuldra.
  • Läkemedels­behandling – tillfälligt paracetamol eller ibuprofen; vid kronisk variant kan läkare förskriva lågdos amitriptylin. Mayo Clinic poängterar vikten av att undvika dagligt intag för att slippa läkemedelsutlöst huvudvärk. (Mayo Clinic)
  • Meditation och avslappning – lugnar nervsystemet och minskar grundspänningen.
  • Beteende­terapi – hjälper dig att bryta mönster av stress och muskel­spänning; läs mer i Din Psykologs guide till stress.

När ska jag söka vård?

  • Huvudvärken blir plötsligt kraftig och du får feber, stel nacke eller synpåverkan.
  • Du behöver värktabletter mer än 2–3 gånger i veckan.
  • Värken är kronisk och stör arbete eller sömn.
  • Du känner mycket stress, oro eller nedstämdhet kopplad till värken – boka då gärna ett videosamtal med en psykolog via Din Psykolog för strategier som lindrar både spänning och smärta.

Sammanfattning

Spänningshuvudvärk beror oftast på muskelspänningar som får hjärnan att tolka signaler som smärta. God hållning, regelbundna pauser, avslappning och rätt läkemedels­behandling är hörnstenar i egenvården. Vid kroniska eller snabbt försämrade besvär bör du utreda orsaken hos vården för att förebygga långvarig smärta och försämrad livskvalitet.

Källor

Spänningshuvudvärk – eller huvudvärk av spänningstyp – är den vanligaste formen av huvudvärk. Den känns ofta som ett tryckande band runt pannan eller bakhuvudet och beror i första hand på spända muskler i huvud, nacke och axlar. Besvären brukar klinga av inom några timmar, men kan ibland sitta i dagar och påverka ditt humör samt din koncentrationsförmåga. Enligt 1177 Vårdguiden är tillståndet vanligt både hos barn och vuxna, särskilt vid trötthet, stress eller dålig arbetsställning.

Skriven och granskad av

Senast uppdaterad: 29 augusti 2025
Stress

Blixtar i ögonen vid stress

Blixtar i ögonen – också kallat fotopsier – är ljusfenomen som uppstår inne i ögat och kan te sig som…
Stress

Ögonmigrän

Ögonmigrän är tillfälliga synrubbningar – ofta på ett öga – som ibland åtföljs av huvudvärk. Anfallen varar vanligtvis 5–30 minuter…
Illustration av en mörkhårig person i profil som tänker. En stor pratbubbla innehåller ordet Stressutslag på en ljusgrön bakgrund, vilket framhäver symptom som hjärtklappning vid stress.
Stress

Stressutslag

Stressutslag är nässelutslag (urtikaria) som uppstår när långvarig eller intensiv stress triggar frisättningen av histamin i huden, vilket ger kliande,…
  • En kvinna med långt, vågigt brunt hår och blå ögon står vänd mot kameran, iklädd en svart topp och små örhängen. Hon har ett neutralt uttryck och poserar mot en enfärgad, ljus bakgrund.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Mittuniversitetet (examen)

    Erfarenhet

    Affärsutvecklare & leg. psykolog, Din Psykolog (nuvarande)
    Psykolog, teamledare & rehabkoordinator, Utmattningshjälpen / PBM Sweden & Kry – byggde upp och utvecklade det digitala behandlingsteamet
    Skapare av digitala behandlingslösningar, Region Stockholm & Västra Götalandsregionen

    Specialistområden

    Digital vård & innovation
    Stress- och utmattningssyndrom
    Affärsutveckling inom hälso- och sjukvård
    Implementering av digitala behandlingslösningar

    Synts i media

    PBM Webinar (1 okt 2024) – Föreläser om diagnostik av utmattningssyndrom. (pbm.se)

  • En kvinna med långt blont hår och ljusa ögon ler mot kameran. Hon bär svart eyeliner och en svart topp och står inomhus med en vit dörr och en trädörr i bakgrunden.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Karolinska Institutet (examen 2018)

    Erfarenhet

    Leg. psykolog, specialistpsykiatrin, Stockholm (2019 – nuvarande) – behandling av svår depression och ångest hos vuxna
    Neuropsykiatriska utredningar (ADHD & autism) – genomförda 2018 – 2025
    Kliniskt arbete med komplex psykisk ohälsa – kombinerar evidensbaserad behandling med individanpassat stöd

    Specialistområden

    Svåra depressioner & ångesttillstånd
    Neuropsykiatriska utredningar (NPF)
    Evidensbaserad behandling i specialistvård
    Empatiskt & individanpassat bemötande

  • En person med mörkt hår uppsatt, helskägg och mustasch ler mjukt mot kameran. Bakgrunden är suddig och visar inomhuselement som hyllor och en växt.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Karolinska Institutet

    Erfarenhet

    Chief Product Officer (CPO) & leg. psykolog, Din Psykolog – leder utveckling av digitala behandlings­lösningar
    Forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet – publicerad i Nature-titlar
    Föreläsare, METIS – utbildat specialistläkare i psykotraumatologi
    Utvecklingsledare, Region Stockholm – blandad KBT & intensiv PTSD-behandling
    Produkt­utvecklare – lång karriär inom digitala produkter och e-hälsa

    Specialistområden

    Blended & intensiv KBT för PTSD
    Digital produkt­innovation inom psykologi
    Klinisk neurovetenskap & traumaforskning
    Föreläsning & utbildning av vårdpersonal

    Synts i media

    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2023) – Medförfattare till artikeln
    “Alternative beliefs in psychedelic drug users”. (nature.com)
    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2022) – Medförfattare till artikeln
    “COVID-19 conspiracy ideation is associated with the delusion proneness trait”.
    (nature.com)
    Psykologi.se (2024–2025) – Regelbunden expert­skribent om traumabehandling
    och Prolonged Exposure.