Symtom

Till skillnad från en vanlig depression märks vinterdepression ofta genom att du sover längre men ändå känner dig onormalt trött, äter mer (särskilt sötsaker och kolhydrater) och går upp i vikt. Samtidigt kan du uppleva låg sinnesstämning, koncentrationssvårigheter och minskat intresse för sådant som annars brukar ge glädje.(doktor.se)
Dessutom är det vanligt med social tillbakadragenhet – du tackar kanske nej till aktiviteter eftersom orken helt enkelt inte räcker till. När ljuset återvänder på våren avtar besvären i regel successivt.

Orsaker

Forskare menar att det är kombinationen av mindre solljus och förändringar i hormonerna melatonin och serotonin som ligger bakom vinterdepression. Mindre ljus ger en förskjuten dygnsrytm och högre melatoninnivåer på dagtid, vilket gör dig dåsig. Samtidigt rubbas serotoninsystemet, något som kan bidra till nedstämdhet.(forskning.se)
Även ärftliga faktorer och tidigare episoder av depression ökar risken, vilket betyder att du som tidigare mått dåligt under vinterhalvåret har större sannolikhet att drabbas igen.

Test

Om du känner igen flera av symtomen kan du börja med ett kort självskattningstest online, till exempel det depressionstest som finns hos Din Psykolog – testet tar några minuter och ger en fingervisning om hur allvarliga dina besvär är.(dinpsykolog.se)
Vid ett läkar- eller psykologbesök används ofta PHQ-9 eller MADRS-S tillsammans med frågor om årstidsmönster för att ställa diagnosen. I vissa fall vill vårdpersonalen även utesluta andra tillstånd, till exempel hypotyreos eller brist på vitamin D, genom blodprov.

Behandling

Den behandling som verkar mest lovande är ljusbehandling. Redan 30 minuters daglig exponering för en särskild ljusterapilampa (10 000 lux) under ett par veckor kan minska symtomen tydligt, enligt en färsk nätverksmetaanalys.(sciencedirect.com)
Samtidigt visar en Cochrane-översikt att ljusbehandling både är effektiv och säker som förebyggande åtgärd om du startar den innan symtomen bryter ut.(cochrane.org)

Utöver ljusbehandling kan flera metoder kombineras för bästa resultat:

• Samtalsterapi (KBT) – hjälper dig att bryta negativa tankemönster och skapa positiva rutiner. 
• Läkemedelsbehandling – SSRI-preparat kan vara aktuella om ljus- och samtalsterapi inte räcker. 
• Fysisk aktivitet – regelbunden motion höjer serotoninet och motverkar trötthet. 
• Meditation och avslappning – evidensbaserade tekniker som sänker stressnivån. 
• D-vitamintillskott – kan övervägas om blodprov visar brist. 

När ska jag söka vård?

Sök hjälp om nedstämdheten pågår längre än två veckor, om du tappar ork till vardagliga aktiviteter eller om tankar på hopplöshet och död dyker upp. Du kan boka tid hos [Din Psykolog] för att träffa en legitimerad psykolog online – ofta får du en tid inom 24 timmar.(dinpsykolog.se)
Behöver du omedelbar hjälp, till exempel vid självmordstankar, ska du kontakta 112 eller närmaste psykiatriska akutmottagning.

Sammanfattning

Vinterdepression utlöses främst av mörka vintermånader som rubbar hormonbalansen och dygnsrytmen. Typiska tecken är ökat sömnbehov, sug efter kolhydrater och ihållande trötthet. Ljusbehandling har visat sig ha god effekt, men kombinationer med samtalsterapi, läkemedelsbehandling och livsstilsförändringar ger ofta bäst effekt. Ju tidigare du söker hjälp, desto snabbare kan du återfå energi och livsglädje när vintern känns tung.

Källor

• 1177 Vårdguiden – Depression(1177.se) 
• Forskning.se – Serotonin och depression(forskning.se) 
• Journal of Affective Disorders – Nätverksmetaanalys om ljusbehandling(sciencedirect.com) 
• Cochrane Library – Ljusbehandling för att förebygga vinterdepression(cochrane.org)