Hypokondri
Hypokondri – som i dag oftare kallas hälsoångest eller illness anxiety disorder – innebär att du har en ihållande och stark oro för att vara eller snart bli allvarligt sjuk. När oron har pågått i minst sex månader och börjar begränsa din vardag, till exempel genom att du undviker sociala aktiviteter eller ständigt söker vård ”för säkerhets skull”, klassas den som en psykisk sjukdom. Enligt Internetpsykiatri kan hälsoångest förekomma tillsammans med andra ångestsyndrom, men den går att behandla effektivt.
Symtom
Du som har hälsoångest ägnar ofta stora delar av dagen åt att tolka kroppsliga signaler som tecken på allvarlig sjukdom. Det kan handla om att du:
- genomsöker huden efter utslag eller knölar
- känner pulsen upprepade gånger
- googlar symtom under sena kvällar
- söker återkommande trygghet hos läkare, familj eller vänner, eller tvärtom undviker kontakter med vården av rädsla för att få en diagnos.
Ångest kan i sig ge upphov till symtom som hjärtklappning, spänningshuvudvärk och magbesvär. Dessa obehag förstärker oron och skapar, som NHS beskriver, en ond cirkel där oro föder fler symtom och därmed ytterligare oro.
Orsaker
Forskarna ser en kombination av inlärning, personlighet och biologi. Har du själv eller någon närstående varit svårt sjuk kan kroppen lagra ett ”alarm” som aktiveras vid minsta symtom. Personlighetsdrag så som en ökad tendens till oro ökar också risken att utveckla hälsoångest. Dessutom spelar den digitala samtidens oändliga informationsflöde in: lättillgängliga sökresultat om sjukdom förstärker lätt misstolkningar av helt normala kroppsförnimmelser.
Test
I både forskning och klinik används självskattningsformulär som Whiteley Index och Health Anxiety Inventory för att mäta graden av hälsoångest. En systematisk översikt i DiVA-portalen visar att dessa test på ett tillförlitligt sätt skiljer mellan normal oro och kliniskt betydelsefull hypokondri. Testen är dock en första indikation – en legitimerad psykolog eller läkare behöver alltid ställa den slutliga diagnosen med stöd av DSM-5-TR.
Behandling
Den metod som har starkast vetenskapligt stöd är kognitiv beteendeterapi (KBT) där du gradvis exponeras för dina sjukdomsfarhågor och tränar på att låta bli trygghetssökande handlingar. En randomiserad studie vid Karolinska Institutet visade att online KBT ger lika god symtomlindring som traditionell behandling ansikte mot ansikte. Vid svår samsjuklighet med depression eller generaliserad ångest kan läkemedelsbehandling med till exempel SSRI övervägas som ett komplement. Behandlingen förstärks ofta med avslappning och meditation samt strategier för att bryta destruktivt googlande.
När ska jag söka vård?
Du bör söka hjälp om oron tar mer än en timme per dag, om du undviker arbete, studier eller umgänge, om du upprepade gånger söker vård utan att bli lugnad eller om du dämpar ångesten med alkohol, droger eller extrem träning. Att tala med en psykolog är ofta avgörande. Hos Din Psykolog kan du snabbt boka tid för digital KBT mot hälsoångest, och du kan även ringa 1177 eller kontakta din vårdcentral för en första bedömning.
Sammanfattning
Hälsoångest innebär en ihållande och överdriven rädsla för allvarlig sjukdom. Oron får dig att tolka vardagliga kroppsliga sensationer som hotfulla, vilket leder till en ond cirkel av överdriven vaksamhet, informationssökning och ökad ångest. Tillståndet uppstår genom ett samspel mellan tidigare sjukdomserfarenheter, personliga och genetiska sårbarheter samt ett nästan obegränsat digitalt informationsflöde. Kognitiv beteendeterapi – även nätbaserad – är den behandling som visat bäst effekt, ibland kompletterad med läkemedelsbehandling och tekniker för avslappning och meditation. Om din oro upptar stor del av dagen eller börjar begränsa ditt liv är det läge att söka professionell hjälp, exempelvis via Din Psykolog.
Källor
Hypokondri – som i dag oftare kallas hälsoångest eller illness anxiety disorder – innebär att du har en ihållande och stark oro för att vara eller snart bli allvarligt sjuk. När oron har pågått i minst sex månader och börjar begränsa din vardag, till exempel genom att du undviker sociala aktiviteter eller ständigt söker vård ”för säkerhets skull”, klassas den som en psykisk sjukdom. Enligt Internetpsykiatri kan hälsoångest förekomma tillsammans med andra ångestsyndrom, men den går att behandla effektivt.
Skriven och granskad av
Relaterade artiklar
