Mysofobi
Mysofobi, ofta kallad bacillskräck, innebär en stark och ihållande rädsla för bakterier, virus, smuts eller annan kontamination. Rädslan kan leda till att du undviker handskakningar, offentliga toaletter eller till och med att vistas utomhus. På sikt riskerar du att begränsa vardagslivet så mycket att tillståndet klassas som en psykisk sjukdom.
För en bredare introduktion till fobier kan du läsa vår artikel Fobier – vår stora guide.
Symtom
Vanliga symtom är frekvent handtvätt, intensiv städning, undvikande av platser som upplevs smutsiga samt oro eller panik vid blotta tanken på bakterier. Kroppsligt kan du känna hjärtklappning, svettningar och yrsel. Tankarna kretsar ofta kring att bli sjuk eller att smitta andra. Artikeln Bli av med ångest – 7 bevisade knep innehåller övningar som kan ge snabb lindring vid akut oro.
Orsaker
Forskning visar att mysofobi kan utvecklas genom traumatiska upplevelser av sjukdom, genom att växa upp i en miljö där renlighet betonats starkt eller genom upprepad exponering för hälsovarningar. Studier visar exempelvis att rädsla för kontaminering ökade hos personer med sårbarhet för ångest i samband med Covid 19 (psychologytoday.com).
Test
Du kan få en första fingervisning genom att göra Y-BOCS för kontaminations-OCD. Höga poäng antyder behov av professionell bedömning viss.nu.
Behandling
Exponerings-KBT
Förstahandsvalet är exponeringsbaserad kognitiv beteendeterapi. Tillsammans med en psykolog närmar du dig ångestväckande situationer stegvis – från föreställningsövningar och bilder till verkliga miljöer – samtidigt som du tränar avslappning och meditation för att reglera ångesten.
Digital och mixed-reality-exponering
En randomiserad klinisk studie i JAMA Network Open 2025 visade att exponering i mixed reality gav lika god symtomreduktion som traditionell behandling vid kontaminations-OCD, med fördelen att du kan öva i en kontrollerad virtuell miljö innan du möter utmaningar i verkligheten (jamanetwork.com). Du kan också arbeta vidare hemma med KBT online om du föredrar digitalt stöd.
Läkemedelsbehandling som stöd
Vid svår ångest kan läkemedelsbehandling med SSRI eller SNRI dämpa fysiska symtom så att exponeringen blir hanterbar. Strategier för regelbunden avslappning och meditation ökar behandlingens effekt.
När ska jag söka vård?
Kontakta vårdcentral eller psykiatrisk mottagning om rädslan hindrar dig från arbete, studier eller socialt umgänge, om du lägger orimligt mycket tid på rengöring eller om du isolerar dig för att undvika smitta. För flexibel hjälp kan du boka ett videobesök med en legitimerad psykolog hos Din Psykolog – du väljer tid och plats och får stöd redan från första samtalet.
Sammanfattning
Mysofobi innebär en överdriven rädsla för bakterier och smuts som leder till tvångsmässigt undvikande och ibland omfattande rengöringsritualer. Ärftlig sårbarhet, tidigare sjukdomsupplevelser och inlärning bidrar till utvecklingen. Exponerings-KBT, gärna i kombination med digitala verktyg, avslappning, meditation och vid behov läkemedelsbehandling har starkast stöd. Vänta inte med att söka hjälp; tidig behandling ger snabbare lindring och minskar risken att rädslan breder ut sig.
Källor
- 1177 Vårdguiden – Tvångssyndrom (OCD) 1177.se
- Javaherirenani R. m.fl. Exposure Therapy in Mixed Reality for Obsessive-Compulsive Disorder, JAMA Network Open, 2025 jamanetwork.com
Mysofobi, ofta kallad bacillskräck, innebär en stark och ihållande rädsla för bakterier, virus, smuts eller annan kontamination. Rädslan kan leda till att du undviker handskakningar, offentliga toaletter eller till och med att vistas utomhus. På sikt riskerar du att begränsa vardagslivet så mycket att tillståndet klassas som en psykisk sjukdom.
För en bredare introduktion till fobier kan du läsa vår artikel Fobier – vår stora guide.
Skriven och granskad av
Relaterade artiklar
