Dysmorfofobi
Dysmorfofobi – eller body dysmorphic disorder (BDD) – innebär att du fastnar i tankar om att en detalj i ditt utseende är ful eller missbildad. Oro och skam blir så starka att vardagen påverkas negativt. Till skillnad från vanliga komplex handlar det om en psykiatrisk diagnos nära besläktad med tvångssyndrom, vilket framgår av 1177 Vårdguiden – Dysmorfofobi.
Symtom
Du kan uppleva
- ihärdiga tankar på kroppsdelen du ogillar
- frekventa spegelkontroller, sminkning eller kamouflering
- undvikande av sociala situationer, foto eller videosamtal
- stark ångest, depression eller låg självkänsla
- tvångsmässiga beteenden som hudpillande eller måttagning
Orsaker
Forskningen pekar på flera samverkande faktorer: genetisk sårbarhet, tidigare retningar om utseende, traumatiska händelser samt personlighetsdrag som perfektionism. Ökad aktivitet i hjärnans detaljfokuserade nätverk gör att du lättare förstorar små skavanker.
Test
Ett första steg är självskattningar:
- DCQ – Dysmorphic Concern Questionnaire (7 frågor)
- BDD-YBOCS som finns i svensk version på Rucklab – BDD-YBOCS
Ger testen höga poäng (> 22 på DCQ eller > 20 på BDD-YBOCS) är det klokt att boka en professionell bedömning.
Dysmorfofobi och ADHD
Studier visar att personer med ADHD verkar ha en ökad risk för att utveckla dysmorfofobi. Neuropsykologisk överlappning – som svårigheter med uppmärksamhetsskifte och impulskontroll – tros göra det svårare att ”släppa” utseendet (NeuroLaunch – ADHD and body dysmorphia).
Dysmorfofobi och autism
Autismspektrumtillstånd (AST) kännetecknas bland annat av detaljfokus och sensorisk känslighet. Forskning indikerar att det finns gemensamma neurobiologiska drag mellan AST och BDD samt ett överlapp mellan social osäkerhet och specialintressen kring kroppen hos de två diagnoserna (Cambridge University Press – BDD i autism).
Behandling
Förstahandsvalet är kognitiv beteendeterapi (KBT) där du och en psykolog:
- kartlägger utlösande tankar och situationer
- tränar exponering utan kamouflage eller säkerhetsbeteenden
- arbetar med att förändra ohjälpsamma tankemönster samt självmedkänsla
Vid svår ångest kan läkemedelsbehandling med SSRI bli ett komplement. Daglig meditation, avslappningsövningar och gradvis beteendeaktivering stärker effekten. Internetbaserad KBT via exempelvis Internetpsykiatri – Dysmorfofobi ger likvärdiga resultat och gör behandlingen mer tillgänglig.
När ska jag söka vård
Kontakta vården om du
- ägnar flera timmar om dagen åt en eller fler detaljer som du är missnöjd med i ditt utseende
- får svårt att klara av arbete, studier eller relationer
- får självmordstankar, depression eller social isolering
- utvecklar självskadebeteenden
Du kan snabbt boka tid hos en legitimerad psykolog via Din Psykolog för bedömning och KBT.
Sammanfattning
Dysmorfofobi är en psykisk sjukdom där du fastnar i överdriven oro för ett upplevt utseendefel. Symtomen omfattar tvångsliknande kontroller och undvikanden som kraftigt begränsar livet. Genetiska faktorer, negativa erfarenheter och tillstånd som bland annat ADHD och autism kan öka risken. Självtest som DCQ och BDD-YBOCS ger vägledning, men KBT med exponering är den mest effektiva behandlingen, gärna kombinerad med meditation och läkemedelsbehandling vid behov. Sök professionell hjälp om egenvård inte räcker – återhämtning är möjlig med rätt stöd.