ADD

Add är en form av uppmärksamhetsstörning som räknas till adhd-spektrumet. Du som har add har framför allt svårigheter med koncentration och fokus, men saknar ofta den tydliga hyperaktiviteten som kännetecknar adhd. Många som har add upptäcker inte sina svårigheter förrän senare i livet, just för att symtomen är mer stillsamma och kan misstas för tillbakadragenhet eller blyghet.

Test för add

För att ta reda på om du har add behöver du i regel göra en inledande bedömning via vården. Du kan få fylla i formulär och beskriva din vardag i samtal med läkare eller psykolog. Dessa tester mäter hur väl du klarar att behålla uppmärksamheten, hur du planerar och organiserar samt hur ditt arbetsminne fungerar. Om resultaten tyder på add görs sedan en mer djupgående utredning, där specialister försöker få en helhetsbild av ditt mående, dina eventuella behov av stöd samt om andra diagnoser kan finnas med i bilden.

Symptom

Symtom på add handlar mest om svårigheter med uppmärksamhet och koncentration. Du kan uppleva att du lätt tappar tråden, blir distraherad av egna tankar eller har svårt att påbörja och avsluta projekt. Det kan också kännas som om du “fastnar” i dagdrömmande och snabbt tappar orken när uppgiften framför dig inte fångar ditt intresse.

Symptom hos vuxna

Hos vuxna visar sig add ofta genom utmattning och svårigheter att balansera vardagskrav. Du kanske klarar av dina arbetsuppgifter men blir snabbt mentalt trött och har svårt att strukturera dagen. Det kan leda till att du skjuter upp saker, missar detaljer och får onödig stress. Eftersom vuxna förväntas vara självständiga, upplever du kanske att symtomen orsakar problem i både arbete och relationer när kraven ökar.

Symptom hos tjejer

Tjejer med add har ibland en särskild sårbarhet, eftersom omgivningen ofta förväntar sig att flickor ska vara lugna och anpassningsbara. Dina svårigheter kanske tolkas som blyghet eller dagdrömmeri snarare än som tecken på add. Detta kan medföra att diagnosen ställs först när du blivit äldre och till exempel kämpar med studier eller arbetsliv. Ibland upplever du en inre stress och oro som inte märks lika tydligt utåt, men som gör dig väldigt trött.

Add trötthet

En följd av svårigheterna vid add är en bestående mental trötthet. Eftersom du hela tiden måste anstränga dig för att behålla fokus, bli färdig med uppgifter och hålla ordning på saker, kan du dräneras på energi. När koncentrationen ständigt kräver extra kraft märks det särskilt på eftermiddagar och kvällar, då du kan känna dig helt slutkörd.

Diagnos

Enligt Socialstyrelsen ställs diagnosen add efter en noggrann bedömning, där man tittar på hur dina uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter visar sig i olika sammanhang. Du ska ha haft besvär sedan barndomen, även om de inte alltid blivit synliga tidigt. Det är vanligt att du själv eller omgivningen först tolkar problemen som lathet, tankspriddhet eller att du är ”allmänt stressad”. Men när man ser mönstret över tid och i olika miljöer, stärker det misstankarna om add.

Sociala svårigheter

Även om add främst handlar om uppmärksamhetsproblem kan du uppleva sociala svårigheter. Du kanske missar viktiga signaler i ett samtal, glömmer vad som sagts eller inte orkar hålla jämna steg i diskussioner. Detta kan skapa missförstånd och frustration, eftersom omgivningen kan uppleva dig som frånvarande. 1177 betonar att ökad kunskap både hos dig själv och din omgivning ofta minskar risken för onödig stress och konflikter.

Utredning

En utredning av add innebär vanligtvis att du får träffa flera yrkespersoner, som läkare, psykolog och arbetsterapeut. Genom intervjuer, strukturerade tester och ibland information från nära anhöriga försöker vården skapa en helhetsbild av din situation. Fokus ligger på att kartlägga när och hur dina symtom uppkom, hur de påverkar dig i vardagen och om det finns andra faktorer, såsom en psykisk sjukdom, som påverkar. På så sätt kan du få en så korrekt diagnos som möjligt.

Behandling

Behandling av add handlar främst om att underlätta och kompensera för svårigheterna i vardagen snarare än att “bota” tillståndet. WHO framhåller att en kombination av flera insatser ofta ger bäst resultat:

  • Läkemedelsbehandling: Centralstimulerande läkemedel kan öka din förmåga att hålla koncentrationen, men de behöver noggrann uppföljning eftersom effekterna och eventuella biverkningar varierar från person till person.
  • Psykologiskt stöd: Strategier för tidshantering, planering och att sätta upp delmål kan göra stor skillnad för att minska stressen.
  • Psykoedukation: Kunskap om add gör det lättare för både dig och närstående att förstå och bemöta svårigheterna.
  • Arbetsterapeutiska insatser: Du kan få hjälp att hitta anpassningar på jobbet eller i skolan, som tydliga instruktioner, skrivstöd eller tekniska hjälpmedel.

När ska jag söka vård

Om du upplever att koncentrationssvårigheterna hindrar dig i din vardag, i dina studier eller på jobbet och om du ofta känner dig överbelastad eller uppgiven trots att du försöker ditt bästa, kan det vara läge att söka vård. Det gäller också om du märker att relationer blir lidande och du känner dig ensam i dina utmaningar. Att få rätt diagnos och stöd i tid kan förebygga ytterligare påfrestningar och utmattning.

Vad kan jag göra själv

Du kan själv underlätta din tillvaro genom att planera strukturerat och ta hjälp av listor, påminnelser och appar. Du kan också:

  • Be vänner och familj om stöd genom att förklara hur du vill bli påmind eller hjälpt.
  • Skapa regelbundna rutiner för måltider och sömn så att du inte tappar energin.
  • Arbeta med avslappning och meditation för att minska den mentala stressen.
  • Kanske gå med i forum eller grupper där andra med add delar erfarenheter och tips.

Sammanfattning

Add är en neuropsykiatrisk diagnos som innefattar svårigheter med koncentration och fokus men utan svårigheter med hyperaktivitet. Du kan leva länge utan att veta om din diagnos, och ofta tolkas dina svårigheter som blyghet eller tankspriddhet. Genom tester, samtal och en ordentlig utredning kan du få en diagnos som öppnar dörrar till stöd och behandling. Rätt hjälpmedel och strategier kan göra stor skillnad för din vardag och energinivå. Dessutom blir det ofta lättare för omgivningen att förstå varför du behöver vissa anpassningar eller pauser för återhämtning.

Källor

Add är en form av uppmärksamhetsstörning som räknas till adhd-spektrumet. Du som har add har framför allt svårigheter med koncentration och fokus, men saknar ofta den tydliga hyperaktiviteten som kännetecknar adhd. Många som har add upptäcker inte sina svårigheter förrän senare i livet, just för att symtomen är mer stillsamma och kan misstas för tillbakadragenhet eller blyghet.

Skriven och granskad av

Senast uppdaterad: 13 maj 2025
Illustration av en person med en tankebubbla innehållande ordet Hypokondri samt referenser till ormfobi, mot en ljusgrön bakgrund. Figuren har mörkt hår som är bakåtkammat och är avbildad i en enkel, minimalistisk stil.
Fobier

Hypokondri

Hypokondri – som i dag oftare kallas hälsoångest eller illness anxiety disorder – innebär att du har en ihållande och…
Illustration av en person med mörkt hår i hästsvans som tittar på en stor mörkgrön pratbubbla innehållande ordet Ormfobi på en ljusgrön bakgrund - perfekt för teman som rädsla eller scenskräck.
Fobier

Ormfobi

Ormfobi – ibland kallad herpetofobi när rädslan omfattar alla reptiler – är en specifik fobi där du upplever stark rädsla…
En person i blå luvtröja sitter i en soffa med ansiktet i händerna och ser stressad ut. Framför dem står en öppen kartong och några föremål på bordet, och fler lådor i bakgrunden.
Aktuellt

Psykologens bästa råd: Så hanterar du din sommarångest

Psykologens bästa råd: Så hanterar du din sommarångest Alla andra verkar njuta. Själv känner du dig låg, stressad och ur…
  • En kvinna med långt, vågigt brunt hår och blå ögon står vänd mot kameran, iklädd en svart topp och små örhängen. Hon har ett neutralt uttryck och poserar mot en enfärgad, ljus bakgrund.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Mittuniversitetet (examen)

    Erfarenhet

    Affärsutvecklare & leg. psykolog, Din Psykolog (nuvarande)
    Psykolog, teamledare & rehabkoordinator, Utmattningshjälpen / PBM Sweden & Kry – byggde upp och utvecklade det digitala behandlingsteamet
    Skapare av digitala behandlingslösningar, Region Stockholm & Västra Götalandsregionen

    Specialistområden

    Digital vård & innovation
    Stress- och utmattningssyndrom
    Affärsutveckling inom hälso- och sjukvård
    Implementering av digitala behandlingslösningar

    Synts i media

    PBM Webinar (1 okt 2024) – Föreläser om diagnostik av utmattningssyndrom. (pbm.se)

  • En person med kort, tjockt, mörkt hår med grå ränder, bär svartbågade glasögon och en svart topp, ler lätt medan han står framför en vit vägg med horisontella paneler.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Göteborgs universitet (examen 2005, legitimation 2006)

    Erfarenhet

    Leg. psykolog & klinisk skribent, Din Psykolog (2023 – nuvarande)
    Digital psykolog i primärvård, Doktor.se (2020 – 2023)
    Leg. psykolog, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Skaraborg & Jönköping (2005 – 2019)

    Specialistområden

    Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)
    Digital primärvård & e-hälsa
    Stress, ångest och depression hos barn & vuxna
    Kliniskt skrivande & hälsokommunikation

    Synts i media

    Region Jönköpings län (1 aug 2024) – Intervjuad i artikeln “BUP ger stöd till barn och unga”. (rjl.se)
    Din Psykolog (2024 – 2025) – Återkommande författare av expertartiklar om trauma, NPF, mindfulness m.m. (dinpsykolog.se)

  • En person med mörkt hår uppsatt, helskägg och mustasch ler mjukt mot kameran. Bakgrunden är suddig och visar inomhuselement som hyllor och en växt.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Karolinska Institutet

    Erfarenhet

    Chief Product Officer (CPO) & leg. psykolog, Din Psykolog – leder utveckling av digitala behandlings­lösningar
    Forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet – publicerad i Nature-titlar
    Föreläsare, METIS – utbildat specialistläkare i psykotraumatologi
    Utvecklingsledare, Region Stockholm – blandad KBT & intensiv PTSD-behandling
    Produkt­utvecklare – lång karriär inom digitala produkter och e-hälsa

    Specialistområden

    Blended & intensiv KBT för PTSD
    Digital produkt­innovation inom psykologi
    Klinisk neurovetenskap & traumaforskning
    Föreläsning & utbildning av vårdpersonal

    Synts i media

    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2023) – Medförfattare till artikeln “Alternative beliefs in psychedelic drug users”. (nature.com)
    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2022) – Medförfattare till artikeln “COVID-19 conspiracy ideation is associated with the delusion proneness trait”. (nature.com)
    Psykologi.se (2024–2025) – Regelbunden expert­skribent om traumabehandling och Prolonged Exposure.

Din Psykolog
Cookie översikt

I Din Psykologs digitala kanaler använder vi cookies av flera anledningar relaterade till funktionalitet och analys. De hjälper oss att ge dig en god användarupplevelse när du surfar på vår webbplats och möjliggör för oss att förbättra din upplevelse av vår webbplats. En del av dessa cookies är helt nödvändiga för funktionaliteten på webbplatsen medan andra används för att förstärka användbarheten och din användarupplevelse.