Sorg

Alla upplever sorg när en nära anhörig eller vän går bort. Men man kan även sörja en relation som tagit slut, ett förlorat jobb, ett upplevt trauma, en sjukdom eller andra stora förändringar i ens liv. Sorg är en känsla som får oss att stanna upp i tillvaron, reflektera och fundera över det som varit och det som är. Det kan också mana oss till att förändra saker framåt. Många önskar stöd och närvaro från andra när de sörjer. Sorgen är ofta närvarande under en längre tid, och går ofta i vågor. Till en början är den ständigt närvarande, och efter ett tag försvagas den. Sorgen kanske är närvarande ena dagen, för att vara borta andra dagen, och återkomma den tredje dagen. Efter ett tag skiftar sorgen kanske mer till formen av saknad, men den kan följa med oss i många år vid exempelvis dödsfall.

Det är inte ovanligt att jämföra sig vid sorg. En gråter och en annan inte. Vi fungerar alla olika. Vissa visar känslor utåt och andra inte. Någon gråter i närvaro av andra och en annan kan bara gråta när den är ensam. Vissa känner sorgen fysiskt i kroppen och andra mest i form av malande tankar.

I en familj får man ofta olika roller. Någon ska vara stark och omhändertagande. Någon ska lösa det praktiska. Någon annan lever ut sina känslor. Den som får i uppgift att lösa praktiska saker eller ta hand om andra kan få en förskjuten sorgeprocess. Först när andra är ok och praktiska saker såsom begravning är lösta, kan man tillåta sig att stanna upp, känna och låta sorgen ta plats. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns något rätt eller fel när det gäller sorg. Ibland kan man känna skam eller skuld över att man inte reagerar på det sättet man själv tänkt, eller på det sätt som andra runt omkring en tänkt. Att ha en nära anhörig som varit sjuk under lång tid för att sedan gå bort kan väcka många känslor. Att till och med känna lättnad i någon form är vanligt, och väcker ofta skam hos den som upplever det. Här är det viktigt att komma ihåg att sorgen sällan kommer som en enskild tydlig känsla utan är uppblandad med många känslor. Att både vara enormt ledsen och känna en lättnad i en sådan situation är naturligt. Försök att tillåta dig själv att sörja på det vis som känns rätt för dig och tillåta dig att känna det som du känner utan att döma. Det kan också vara skönt att prata med någon professionell om man upplever känslor som man tycker är svåra att lyfta med andra som befinner sig i sorgeprocess.

Olika typer av sorg

1. Förväntanssorg
   Förväntanssorg är en sorgereaktion som uppstår innan en förlust, när man förväntar sig att något allvarligt kommer hända. Det är vanligt till exempel när en nära anhörig har fått ett mycket allvarligt sjukdomsbesked. Även då en själv drabbas av en allvarlig sjukdom kan förväntanssorg uppstå. Både som drabbad och anhörig finns det en sorg i förlusten av förmågor, det liv som inte längre finns kvar och att framtidsplanerna förändrats.Som anhörig kan förväntanssorg kännas förbjudet då den anhöriga ännu inte har gått bort. Men det är en naturlig del av sorgeprocessen och det kan vara betydande att dela den sorgen med den drabbade. Att våga ha hopp inom den verklighet en befinner sig i är också viktigt.
2. Fördröjd sorg
   Fördröjd sorg är när sorgen inte kommer vid förlusten utan i stället överrumplar oss i ett senare läge i livet. Anledningen till att sorgereaktionerna uteblir från början kan skilja från person till person. Det kan bero på ung ålder och att en inte hade förmågor då förstå och hantera det som hänt. Vid en traumatisk händelse kan det ta tid att bearbeta det som hänt innan en emotionellt är redo att gå igenom en sorgeprocess. Det finns många skäl att känslomässigt eller intellektuellt inte ha förmågor att gå igenom ett sorgearbete och att sorgen därmed väntar.Det kan kännas omtumlande, förbryllande och oförtjänt när sorgen väl kommer. Ibland uppstår den som en reaktion på en positiv livsförändring som att bli förälder eller att gifta sig.När den fördröjda sorgen kommer – försök att ge dig själv tillåtelse att sörja i efterhand och ge plats för din sorgeprocess!
3. Frånvaro av sorg
   Likaväl som att sörja på ett visst sätt kan upplevas förbjudet så kan även frånvaro av sorg kännas otillåtet. Det kan förväntas av både en själv och av omgivningen att en ska sörja vid en förlust. Men ibland uteblir sorgen eller så tar den sig inte tar sig uttryck som väntat. Att inte ha sorg när det förväntas kan innebära att en inte känner sig förstådd av andra och kan också skapa oro kring varför en inte sörjer.Upplevelse av att inte sörja behöver inte innebära att en inte går igenom ett sorgearbete. Det kan vara så att en inte har förståelse för att sorgen faktiskt finns där eller att ens sorgereaktioner bara ser annorlunda ut än för dem som en jämför sig med. Sorg kan existera utan tårar och känslor av hopplöshet eller ledsenhet. Upplevelser som är vanliga vid sorg är koncentrationssvårigheter, ångest, chock och vrede.Frånvaro av sorg kan också bero på att en redan har genomgått ett sorgearbete och processat. Exempelvis när den som går bort har lidit av långvarig sjukdom eller varit en våldsam förälder. Det är viktigt att komma ihåg är att det är din sorg och det finns inga rätt och fel i hur mycket eller litet den känns.
4. Undertryckt sorg
   Att våga känna på sorgen och tillåta den att finnas kan vara svårt. Genom att avleda uppmärksamheten och skjuta undan sorgen kan det kännas lättare i stunden. Vid undertryckt sorg är det vanligt att fylla sitt schema, ta på sig fler arbetsuppgifter och nya projekt. Helt enkelt ta bort allt utrymme att känna efter.Att ha det som strategi och leva med undertryckt sorg kan fungera kortsiktigt men inte i längden. Sorgen finns kvar där även om den inte tillåts och förr eller senare behöver den bearbetas.När vi är mycket ledsna kan vi vara oroliga för att tillåta ledsenhet och till exempel våga gråta, av rädsla för att vi inte kommer kunna sluta. Genom att ta stöd av sin omgivning eller söka professionell hjälp så behöver vi inte vara ensamma i mötet med sorgen.
5. Obehörig sorg
   Att uppleva sorg i situationer som det inte förväntas i kan mötas av oförståelse från omgivningen men också vara svår att acceptera för en själv. Oförståelse kring att sorgen uppstår kan bero på att det finns vissa premisser som en tänker gör att en inte borde sörja, som i ett uppbrott av en relation där den ena varit otrogen.Ibland finns det ingen tydlig anledning att något berör oss och skapar en sorgereaktion. Det finns händelser som kan påverka oss utan att det vanligen lyfts fram som en orsak till sorg, exempelvis efter att ha sett världsnyheterna på tv eller att ens favoritkaraktär i en tv-serie dör.När omgivningen inte visar förståelse för den sorg en upplever blir det mycket ensamt. Det är viktigt att ändå våga uttrycka och visa sin sorg. Ett första steg att visa sorgen kan vara att prata med någon nära eller genom att gå och samtal hos psykolog.

Sorg kan kännas som olika känslor, fysiskt i kroppen, i tanken, och märkas på hur man beter sig. Vanliga symptom är:

• Känslor som ilska, skam, skuld och glädje
• Ältande tankar
• Social isolering
• Trött och tung i kroppen
• Sömnsvårigheter
• Koncentrationssvårigheter
• Ökad eller minskad aptit
• Svårt att ta initiativ

Som vi beskrivit tidigare är sorg en individuell process som varierar från person till person. Att känna sig sjuk av sorg är också vanligt. För vissa kan det vara svårt att komma i kontakt med sorgen, och då kanske man inte känner så mycket över huvud taget.

Man brukar säga att sorgeprocessen sker i fyra olika faser. Dessa olika faser är inte huggna i sten, och saknar många gånger tydliga gränser. Man kan både gå in och ut ur olika faser på kort tid, och många gånger överlappar också faserna varandra. Man kan också hoppa över faser, eller komma tillbaka till en fas som man tidigare “lämnat”. Att prata om sorgefaser kan dock vara en bra allmängiltig beskrivning av hur ett sorgearbete ofta kan se ut.

Chockfasen
Initialt när någon livsomvälvande händelse inträffar är det vanligt att man blir chockad. Omställningen är så stor att den blir svår för oss att initialt hantera. Det är vanligt att man förnekar att någonting har förändrats, eller att man kommer på sig själv med att inte riktigt förstå eller tro på det som nyss inträffat. Vissa får svårt att agera och blir passiva, medans andra går som på högvarv och blir mycket aktiva. Kanske börjar man direkt förbereda för praktiska saker såsom begravning eller städning av dödsbo.

Reaktionsfasen
I reaktionsfasen börjar man förstå vad som har hänt och försöker på något sätt förhålla sig till det. Det är vanligt att man känner ett behov av att prata med andra om det man varit med om, och mycket av ens egna tankar kretsar också kring samma sak. Det är vanligt att uppleva motstridiga känslor, exempelvis lättnad, sorg, ilska, vrede och övergivenhet.

Bearbetningsfasen
Efter en tid börjar bearbetningsfasen, där man nu har fått någon typ av acceptans för att den här situationen faktiskt har inträffat. Sorgen är ofta mycket närvarande i denna fas, men något mindre intensiv än tidigare. Sorgen kan vara uppblandad med dagar av ett fungerande som är mer likt hur det var tidigare. Ofta börjar man komma tillbaka till sitt vanliga fungerande jag igen, även om saker har förändrats.

Nyorienteringsfasen
I nyorienteringsfasen har man accepterat det som inträffat och börjar röra sig vidare i livet. Man kan dock fortfarande känna sig mycket ledsen. Man söker sig framåt och kan se mer hoppfullt på framtiden. Känslorna kan vara mer uppblandade mellan både sorg och saknad, men också glädje över det man hade och fina minnen.

Det är olika för oss hur vi reagerar vid sorg och hur vi gör för att ta hand om oss själva under en sådan period. Det kan många gånger kännas som att man saknar verktyg för att hantera sorg när man är mitt uppe i den. Några saker att försöka komma ihåg för att må så bra som möjligt under en sorgeprocess kan vara följande:

Bibehåll sociala relationer
Försök att fortsätta träffa vänner och bekanta även om du inte känner lust för det. Berätta för dem vad du går igenom och att du kanske är ledsen till och från, men att du ändå vill träffas.

Dela sorgen med någon du har förtroende för
Att få berätta för någon annan är väldigt läkande för oss människor. Det gör att vi känner oss mindre ensamma och att vi känner att det finns stöd runt omkring oss.

Sörj tillsammans
Att sörja tillsammans med andra som är i samma situation kan vara väldigt skönt. Att känna att någon annan förstår eller går igenom samma sak hjälper en ofta att känna sig mindre ensam. Om du inte delar sorgen med familj eller vänner kan det finnas föreningar där andra personer som går igenom samma sak kan träffas.

Tillåt dig att sörja
Tillåt dig att vara i sorgen och känna den. Tillåt dig att inte alltid orka och att sänka kraven på dig själv för en tid.

Försöka bibehålla rutiner
Ofta påverkas sömn, aptit, motion och andra invanda rutiner när livet vänds upp och ner. Försök ändå att bibehålla de rutiner du haft tidigare. Det hjälper dig att få stabilitet och kan göra sorgen lättare att bära.

Aktivera dig
När vi sörjer blir vi ofta passiva, liknande som vid depression. Vi går ut mindre, ägnar mindre tid åt våra hobbies, eller förändrar vårt liv på andra sätt från mer aktivitet till mindre. Till viss del är detta välbehövligt på grund av sorgen vi går igenom, men försök också att bibehålla aktiviteter som känns meningsfulla för dig. Att få en paus från sorgen genom att utföra någon aktivitet kan vara väldigt skönt.

Skapa rutiner för att sörja
Många mår bra av att regelbundet tillåta sig att tänka på den eller det man sörjer och samtidigt känna de känslor som dyker upp. Om man sörjer en person som har gått bort, är det vanligt att titta på en bild på den man sörjer en gång per dag eller regelbundet besöka en gravplats. Tankar och känslor blir oftast lättare att hantera om de regelbundet får finnas och ta plats.

När är det dags att söka hjälp? Att ha jobbiga känslor och tankar är helt normalt. Många pratar med andra de har förtroende för och skapar egna ritualer för att sörja. Det är viktigt att både ge utrymme för att kunna sörja och samtidigt ta hand om sig själv. Att låta sorgen ta tid är en av de viktigaste faktorerna för att bearbeta och komma tillbaka från en sorgeprocess. Sorg är nödvändelsevis inte något tillstånd som behöver behandlas; nästan alla har förmågan att läka efter sorg, oavsett hur tufft det kan kännas just nu. Hur lång tid sorg tar är som sagt individuellt. Kroppen behöver sömn, mat, vila och rörelse för att tanka batterierna och orka tuffa på. Om du känner att det blir för svårt att hantera din förlust och att känslor av nedstämdhet håller i sig samt att du får svårt att hantera vardagen är det klokt att söka hjälp.

Vad händer när man söker hjälp? När man får kontakt med en psykolog får man till att börja med berätta om hur man har det. Berätta om vad det är man sörjer och vad man har gjort för att hantera det. Det kan många gånger handla om sorg efter en make, maka, mamma eller pappa. Man kan också känna stark sorg när ett husdjur såsom en katt eller hund går bort.

Beroende på vad just du har varit med om, hur du mår och vilka strategier du använder dig av kommer psykologen att välja insatser som passar just dig. Vid sorg är det många gånger en tillräcklig intervention bara att få ha någon som lyssnar, kan vara med i sorgen, och som kan förstå dig. Med tiden tar du dig vidare i ditt egna sorgearbete, med stöd av din behandlare.

Vid exempelvis komplicerad sorg, så som att ha förlorat en anhörig som varit sjuk under lång tid, kan det vara svårare att på egen hand bearbeta. Det kan vara många olika känslor samtidigt och det kan vara svårt att navigera på egen hand. Likaså om man förlorat en anhörig som varit våldsam eller liknande kan det finnas blandade känslor. Ibland övergår sorg i depression, i så fall kan man få hjälp även med det.

Att vara anhörig till någon som sörjer kan vara svårt. Många undrar vad de ska säga till någon i sorg för att trösta och vara till hjälp. Det viktigaste för att kunna vara ett stöd till någon som sörjer är att lyssna snarare än att prata. Det finns tyvärr inte mycket vi kan säga för att ta bort sorgen. Att låta den som sörjer prata om sina känslor och funderingar brukar vara en väg framåt i sorgen. Som anhörig kan det också vara viktigt att komma ihåg att sorg tar tid, och att uppvisa tålamod. Många gånger har den som sörjer ett återkommande ältande och tar upp samma saker många gånger. Detta är en naturlig del av sorgeprocessen, men som anhörig kan man också känna sig frustrerad för att det känns som man går runt i cirklar och inte kan hjälpa till att “lösa” problemet. Det kan då vara hjälpsamt att tänka att det du gör precis nu, när du bara lyssnar, och låter din närstående berätta och reflektera, faktiskt är att långsiktigt hjälpa till.

Att som anhörig även hjälpa till att bibehålla rutiner för den som sörjer och att bjuda med din närstående till aktiviteter eller liknande kan också vara ett sätt att bidra till att göra sorgen mindre tung att bära. Om du som anhörig märker att sorgen inte verkar gå över eller förvärras med tiden kan du också fråga om din närstående skulle vilja träffa någon professionell för att prata och hjälpa till att ordna kontakt där om önskan finns.

Sorg är en normal reaktion på förlust och kan uppstå vid olika livshändelser som dödsfall, relationer som tar slut, sjukdom eller andra trauman. Sorg är individuellt och kan ta sig olika uttryck. Sorgen går igenom olika faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Det är viktigt att tillåta sig själv att sörja och att söka stöd från andra. Självhjälp vid sorg kan innefatta att upprätthålla sociala relationer och dela sorgen med betrodda personer.

Hur kan Din Psykolog hjälpa mig?