Sorg

Sorgens olika faser

Sorg är en individuell process, men det finns generella faser som många upplever:

1. Förnekelse: Man kan initialt ha svårt att acceptera förlusten och känna sig bedövad eller uppleva overklighetskänslor.
2. Ilska: Känslor av ilska, frustration och bitterhet kan uppstå, riktade mot sig själv, andra eller situationen.
3. Förhandling: Man kanske tänker på ”om bara” och försöker hitta sätt att ”förhandla” med ödet eller en högre makt för att få tillbaka det som förlorats.
4. Depression: En känsla av djup sorg, tomhet och hopplöshet kan infinna sig.
5. Acceptans: Med tiden börjar man acceptera verkligheten och anpassar sig till det nya livet.

Det är viktigt att komma ihåg att dessa faser inte är linjära och att man kan röra sig mellan dem. Man kan till exempel uppleva ilska och förnekelse samtidigt, eller hoppa över vissa faser helt.

Det är också viktigt att betona att sorg är en individuell process. Vad som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Det finns inget rätt eller fel sätt att sörja.

Alla sörjer på olika sätt

Varje individ upplever sorg på sitt unika sätt. Kulturella, sociala och personliga faktorer påverkar hur man hanterar förlust:

• Uttryck av känslor: Vissa gråter öppet, medan andra håller sina känslor inom sig.
• Behov av stöd: En del söker aktivt stöd från vänner och familj, medan andra föredrar att vara ensamma.
• Tidsram: Det finns ingen ”rätt” tid för hur länge sorg ska pågå.

Det är viktigt att respektera sin egen sorgeprocess och inte jämföra sig med andra.

Symtom på sorg

Det är viktigt att komma ihåg att sorg är en naturlig reaktion på förlust och kan yttra sig på många olika sätt. Det finns inget ”rätt” eller ”fel” sätt att sörja, och symtomen kan variera från person till person. Här är några vanliga symtom som kan uppstå vid sorg:

Emotionella symtom

• Nedstämdhet: En överväldigande känsla av ledsamhet är det mest uppenbara tecknet på sorg.
• Ilska: Känslor av ilska, frustration och bitterhet kan riktas mot sig själv, andra eller situationen man är i.
• Skuldkänslor: Tankar på att man kunde ha gjort något annorlunda eller att man bär skulden för det som har hänt.
• Ångest: Känslor av ångest, oro och nervositet är vanligt förekommande vid sorg.
• Tomhet: En känsla av att en viktig del av livet saknas.
• Ensamhet: Även om man är omgiven av andra kan man känna sig väldigt ensam.

Fysiska symtom

• Trötthet: Man kan uppleva brist på energi och en känsla av utmattning.
• Sömnsvårigheter: Svårigheter att somna eller upprätthålla en kontinuerlig sömn.
• Aptitförändringar: Minskad eller ökad aptit.
• Huvudvärk och muskelspänningar: Fysisk smärta som en följd av stress och spänning.
• Magbesvär: Problem med matsmältningen, såsom diarré eller förstoppning.

Kognitiva symtom

• Svårigheter att koncentrera sig: Svårigheter att fokusera på uppgifter eller att ta beslut.
• Minnesproblem: Glömska och svårigheter att komma ihåg saker.
• Negativa tankar: Negativa tankar och en tendens att se det negativa i situationer.

Beteendemässiga symtom

• Social tillbakadragenhet: Undvika sociala situationer och isolera sig från andra.
• Förändrade vanor: Ändringar i dagliga rutiner och aktiviteter.
• Ökad användning av alkohol eller andra droger: Som ett sätt att dämpa smärtan.

Det är viktigt att komma ihåg att dessa symtom kan variera i intensitet och duration. Vissa människor upplever bara några få av dessa symtom, medan andra kan uppleva många. Det är också vanligt att symtomen kommer och går.

Obearbetad sorg och symtom

Om sorgen inte bearbetas kan den leda till mer allvarliga problem:

• Ökad isolering: Att dra sig tillbaka från sociala kontakter kan innebära att man går miste om positiva upplevelser som man tidigare uppskattat. Detta i sig kan leda till nedstämdhet över tid. 
• Ältande över det förflutna: Ruminering. Fastna i tankar om vad som kunde ha varit annorlunda. 
• Ökad risk för psykisk ohälsa: Depression och ångest kan utvecklas om sorgbearbetning inte sker.
• Självmedicinering: Ökad användning av alkohol, droger eller mediciner för att lindra ångest och oro.

Enligt Röda Korset kan tecken på att man behöver stöd inkludera självmordstankar, kraftig viktnedgång på grund av bristande aptit och att man tappar greppet om vardagssysslor.

En studie publicerad i Journal of Affective Disorders visar att cirka 10 procent av personer som sörjer är i riskzon för att utveckla förlängd sorgereaktion, vilket innebär att sorgen blir kronisk och hindrar en person från att gå vidare i livet (Lundorff et al., 2017). Enligt Karolinska Institutet har föräldrar som förlorat ett barn en högre risk för psykisk ohälsa, och det kan ta upp till sju till nio år innan de mår okej igen.

Behandling

Sorg är en naturlig reaktion på förlust och varje persons sorg är unik och kräver individuell behandling. Det finns dock flera olika sätt att hantera och bearbeta sorg:

Vad kan jag göra själv?

• Tillåt dig själv att känna: Det är viktigt att erkänna och acceptera sina känslor, även om de är smärtsamma.
• Ta hand om dig själv: Se till att få tillräckligt med sömn, äta hälsosamt och motionera.
• Umgås med andra: Prata med vänner och familj om dina känslor.
• Sök stöd: Det kan vara till stor hjälp att prata med en terapeut, kurator eller stödgrupp.
• Minnesstunder: Hylla den person du har förlorat genom att exempelvis skapa ett minnesalbum eller tända ett ljus.

Professionell hjälp

Om du känner att din sorg påverkar ditt dagliga liv i stor utsträckning kan det vara bra att söka professionell hjälp av en psykolog. En psykolog kan erbjuda:

• Samtalsterapi: Ett säkert utrymme där du kan prata om dina känslor och tankar.
• Kognitiv beteendeterapi (KBT): Metoder för att förändra negativa tankemönster och undvikanden.
• Sorgbearbetande grupper: Möten med andra personer som går igenom liknande upplevelser.

Läkemedelsbehandling

• I vissa fall kan antidepressiva läkemedel vara nödvändiga, särskilt om sorgen har lett till en klinisk depression. Detta bör alltid ske under läkares övervakning.

När ska jag söka vård

Överväg att kontakta en psykolog när

• Sorgen känns överväldigande – du har svårt att fungera i vardagen.
• Tankar på döden, självmordstankar eller självskadebeteenden blir fler eller mer intensiva.
• Bestående fysiska symtom som sömnproblem eller kraftig viktförändring inte ger med sig.
• Långvarig isolering – du drar dig undan familj, vänner och aktiviteter under längre tid.
• Ökad användning av alkohol eller droger för att hantera känslorna.

En studie i British Journal of Clinical Psychology visar att förlängd sorgreaktion och klinisk depression är kopplade till ökad risk för självmordstankar, vilket betonar vikten av tidig uppmärksamhet på dessa symtom.

Det är naturligt att sorgen gör ont, men med rätt stöd kan den bli lättare att bära över tid. Vi på Din Psykolog finns här för dig om du vill ha en första bedömning och vägledning till lämpligt stöd eller behandling.

Sammanfattning

Sorg är en naturlig reaktion på förlust och kan påverka oss känslomässigt, fysiskt och beteendemässigt. Oavsett reaktion finns inget fel sätt att sörja på, alla gör på sitt sätt. Men om man trots sörjande tycker att sorgen blir övermäktig är det viktigt att söka hjälp. Då får man lära sig sorgens natur och strategier för att hantera den och gradvis anpassa oss för att finna en väg framåt.

Källor

• Internetmedicin – Sorg
• Röda Korset – Sorg
• Karolinska Institutet – Svår sorg ger sämre hälsa
• Din Psykiska Hälsa – Sorg
• Lundorff et al., 2017 – ”Prevalence of prolonged grief disorder in adult bereavement: A systematic review and meta-analysis”
  Journal of Affective Disorders, 212, 138-149. ScienceDirect
• Ghesquiere et al., 2020 – ”Prolonged grief, depression, and suicidal ideation in bereaved adults: A latent class analysis”
  British Journal of Clinical Psychology, 59(3), 394-408. Wiley Online Library