Förväntanssorg

Förväntanssorg – saknaden efter något som ännu inte är borta

Att veta att något som betyder mycket kommer att försvinna kan skapa en genomträngande, själslig smärta. En sorg att vi kommer mista något som är viktigt för oss. Det finns många skäl att sörja och alla kommer att gå igenom en sorgeprocess någon gång i livet. Det kan handla om att du eller någon närstående drabbas av ett sjukdomsbesked, ofrivillig barnlöshet, arbetslöshet eller ekonomiska svackor. Men sorg kan även uppstå i samband med livsförändringar som att barnen flyttar hemifrån, byte av jobb eller relationer som är på väg att ta slut.

Sorg är en naturlig läkningsprocess som pågår före och efter en förlust. Sorgearbetet ger möjlighet att se vad som är meningsfullt i livet och inse hur värdefullt det som en är på väg förlora är. Att känslomässigt sörja skapar även förutsättningar att förstå vad som har hänt och ger möjlighet att leva efter de nya förutsättningarna i livet.

Att genomgå ett sorgearbete är inte en linjär process, och det som en sörjer behöver inte ha hänt  för att sorg ska uppstå. Det kallas förväntanssorg och innebär en sorgereaktion i samband med insikten om att något eller någon kommer att försvinna. Alla sörjer på olika sätt och i en krisreaktion kan det ingå allt ifrån vrede, ledsenhet, skam och skuld.

Vanliga sorgereaktioner 

• Ledsenhet: Klump i halsen eller magen, kroppslig smärta, torrhet i munnen, svårt att andas, tappad eller ökad aptit. 
• Oro och ångest: Grubblar kring varför det har skett men också oro kring hur det har varit tidigare tillfällen av sorg. 
• Vrede: Ilska över livets orättvishet och förlusten av någon eller något som betyder mycket. 
• Rädsla: Funderingar kring vad som kommer att hända. 
• Trötthet: Avsaknad av motivation, en blir passiv och kraftlös. Även känslomässig bedövning.
• Ensamhet: Upplevelse av att bli övergiven, inte bli förstådd och avskärmad. 
• Skam och skuld: Tankar kring om det hade gått att undvika, men också skuld gentemot att visa sin sorg för omvärlden eller den drabbade. 
• Overklighetskänslor: Tappar sin egen identitet och funderingar kring meningen med livet.
• Empati: Att som anhörig känna med den som är drabbad och se personen mitt i krisen.

Varför uppstår förväntanssorg? Och spelar det roll hur vi sörjer för att kunna gå vidare? 

Förväntanssorg är vanligt när en nära anhörig lider av en allvarlig sjukdom, eller att du själv har fått ett svårt sjukdomsbesked. Men som med all sorg kan förväntanssorg komma vid alla större förändringar. Vid en allvarlig sjukdom kan en uppleva av förlust av livet, förmågor och kontroll och det kan vara något både den drabbade och anhöriga sörjer. För anhöriga kan det kännas förbjudet att sörja någon som ännu inte gått bort. Men att ha förväntanssorg är en naturlig del av sorgearbetet kring att en är på väg att mista någon nära. Förväntanssorg är också att sörja det gemensamma som varit och det som inte kommer att bli.

En vanlig fundering är om sättet vi sörjer på spelar roll för att kunna gå vidare. Sorgen är individuell och det är viktigt att tillåta sorgen hur den än tar sig i uttryck. Det finns inget sätt som är bättre, sorgen är inte linjär. Sorg kan pendla mellan bearbetning av förlusten och framtidstro.  Ledsamheten kan överrumpla en när det verkar ha gått över, för att sedan lägga sig igen. Det är viktigt att komma ihåg att det är normalt att uppleva meningsfullhet och glädje, även mitt i en kris.

Sorg kan beskrivas som en bok med kapitel som innehåller olika känsloreaktioner och tankar. Vi läser några sidor i boken och återgår sedan till nuet. För att i senare läge ta upp boken igen och fortsätta där vi slutade läsa eller kanske läsa om ett gammalt kapitel. När boken är avslutad kan den läggas åt sidan under en lång period, för att sedan plockas upp och läsas igen men nu med nya insikter. 

Vad kan du göra vid förväntanssorg? 

• Ta stöd av din omgivning. Det kan vara ovant och läskigt att öppna upp sig, men genom att dela livets svårigheter blir bördan lite lättare. 
• Tillåt alla känslor. Det är viktigt att acceptera alla sorgereaktioner som uppstår och inte döma sina känslor. 
• Sänk kraven. Vid en kris kan ens förmågor försämras, och då måste kraven sänkas. 
• Skuldbelägg inte dig själv. Det är vanligt att känna skuld för saker en gjort eller inte har gjort.
• Ha hopp och vara i nuet.  Våga ha hopp inom ramen för den verklighet du befinner dig i. Vi lever ända tills vi dör. 

Sök psykologisk hjälp. Det finns professionell hjälp att få vid en förlust. Genom vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller jourhavande präst kan du få stöd. Det finns även sorgegrupper och stödlinjer.