Så känner du igen en panikattack

Panikattack – vad är det?

Undrar du om du kan ha haft en panikattack, eller kanske till och med flera panikattacker?

Vi pratar ofta om ångest och även panik. Men precis vad är egentligen en panikattack?

Det är när du plötsligt får ett kraftfullt fysiskt påslag. Ångesten är oerhört stark och obehaglig och din kropp känns inte som vanligt. Många gånger får man katastroftankar om att man till exempel håller på att bli galen, just för att ångesten är så stark och kroppen känns så annorlunda mot hur den brukar kännas.

Det är inget fel på kroppen för att du får en panikattack. Tvärtom, fungerar den precis som den ska. När det automatiska kamp- och flykt systemet aktiveras ska din kropp göra sig redo för att fly undan fara. Därför ska hjärtat slå snabbare och musklerna spännas så du ska kunna ta dig i säkerhet.

Det som är speciellt med en panikattack är också att den når sin topp inom cirka 10 minuter och därefter ska ångesten minska.

Så om din ångest har hållit i sig i timmar eller dagar, är det inte en panikattack. Då handlar ångesten om något annat. Ihållande ångest är bland annat vanligt när man är deprimerad.

En enstaka panikattack är helt normalt att få och inte alls farligt. Det behöver du inte oroa dig för. Om du däremot har haft flera panikattacker, börjat undvika situationer eller platser, är rädd för när nästa panikattack ska komma och har haft de här besvären i minst en månads tid, då kan du ha fått paniksyndrom.

Vid paniksyndrom kan det många gånger vara så att du behöver få en behandling för att må bättre. Och det finns behandling att få. Såväl psykologisk behandling med KBT som vissa läkemedel kan hjälpa dig må bättre.

Symptom vid panikattack

Vilka symptom kan man ha? Det skiljer sig självklart åt från person till person. Det finns många olika symptom man kan ha, så troligen känner du igen dig i flera symptom, men kanske inte i alla symptom.

Vanliga symptom när du har en panikattack är:

• Ångest
• Rädsla
• Spända muskler
• Skakningar
• Darrningar
• Stickningar
• Domningar
• Hjärtat bultar
• Obehag i bröstet
• Ökad puls
• Tankar på att bli galen eller på att du ska dö
• Frossa
• Svettningar
• Yrsel 
• Illamående

Som du ser kan du få väldigt många olika symptom på kort tid, varför det är rimligt att det blir just så obehagligt och skrämmande som många beskriver att det är. Något känns väldigt fel, fast situationen objektivt sett inte är farlig.

Skulle du dock få nya symptom kring hjärtat bör du uppsöka en läkare för att kontrollera att hjärtat är ok, som en säkerhetsåtgärd.

Utöver de fysiska symptom som vi nu har nämnt är det också vanligt att efter en tid börja undvika platser där man skulle kunna få en panikattack och då det kanske kan kännas svårt att ta sig därifrån. Vanliga platser att undvika då är köpcentra, mataffärer, torg, bussar, tåg och biografer. Det kallas för agorafobi.

Vad kan du göra själv om du får panikattacker?

Så, vad kan du göra på egen hand för att börja må bättre? Du har kanske låtit panikattackerna styra ditt beteenden, och det brukar inte bli bra för någon. Här kommer några tips på vad du kan göra.

• Påminn dig om att ångest och panikattacker inte är farligt. Ångesten kommer att gå över.
• Om ångesten kommer – försök att andas normalt, ofta börjar man andas ytligt eller hyperventilera och då får man fler fysiska symptom och ångesten kan öka. Andas i lugn takt med magen. Det kan vara hjälpsamt att försiktigt hålla en hand på magen och fokusera på hur magen rör sig inåt och utåt i takt med andningen.
• Om du skulle känna att du vill fly, notera tanken på att du vill fly. Låt den få finnas där. Försök att vara kvar i stunden och inte göra något särskilt.
• Fortsätt göra alla aktiviteter som du har brukat göra. Ju fler saker du undviker, ju mer rädd blir du och desto mer ångest får du. Så gör därför det du brukar göra. Skulle du få en panikattack kan du se det som en möjlighet att öva på att vara kvar i stunden och se att du klarar av det. 
• Ta hand om din kropp. Det är lättare att hantera ångest om du sover lagom länge, äter regelbundet och får återhämtning under veckorna. Då ger du dig själv en optimal chans att lyckas.
• Ju fler gånger du utmanar dig genom att göra det du vill och vara kvar i stunden, desto oftare kommer du att få uppleva att du kan hantera din ångest. Du får styra bilen istället för ångesten.

Behandling för panikångest med KBT

Kanske att du bara har haft en eller några enstaka panikattacker. Det kanske var skrämmande men inte har lett till så många besvär i övrigt. I så fall får du gärna testa tipsen ovan kring vad du kan göra själv och se om panikattackerna lättar alternativt inte återkommer alls. Ibland kommer du en lång bit på vägen med vetskapen om att en panikattack inte är farlig.

Om du däremot tror att du har paniksyndrom och kanske har testat att göra en del strategier själv, men inte tyckt att det har gått på egen hand, kan det vara klokt att söka hjälp.

Såväl psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) som läkemedel har effekt vid paniksyndrom. Effekten av psykologisk behandling kvarstår en längre tid. 

Exakt vad du gör i en KBT-behandling för paniksyndrom beror på hur just dina besvär ser ut. Så hur kan det exempelvis se ut?

• Du kan först få berätta om dina panikattacker och så får du vanligen mer info om hur panikångest fungerar.
• Du får sedan sätta upp mål för behandlingen, så att du och din psykolog kan fokusera på det som är viktigt för just dig.
• Du får därefter kartlägga dina panikattacker för att nå en djupare förståelse kring din ångest samt för att upptäcka mönster för när panikattackerna uppstår.
• Om du har katastroftankar kan du få utmana dem.
• Du får vanligen gradvis exponera dig för fysiska sensationer (såsom yrsel eller snabb andning) och situationer som väcker ångest. På så sätt kan du lära om till att de fysiska sensationerna liksom skrämmande situationerna inte är farliga.
• I slutet av behandlingen får du vanligen göra en vidmakthållandeplan för hur du ska fortsätta arbeta på egen hand.

Psykologerna på Din Psykolog är vana vid att hjälpa personer med panikångest. Om du har panikångest och skulle vilja ha hjälp får du gärna boka ett första samtal med en psykolog hos oss redan nu.