Panikångest

Symtom

Symtomen på en panikattack kan vara både fysiska och psykiska:

• Fysiska symtom:
  • Hjärtklappning
  • Yrsel
  • Svettningar
  • Skakningar eller darrningar
  • Andnöd eller kvävningskänsla
  • Bröstsmärtor eller obehag i bröstet
  • Illamående eller magbesvär
  • Svimningskänslor
• Psykiska symtom:
  • Rädsla för att förlora kontrollen eller ”bli galen”
  • Känsla av overklighet eller att vara frånkopplad från sig själv
  • Rädsla för att dö

Enligt Nationella vård- och insatsprogrammet är en central frågeställning vid bedömning: ”Har du någonsin fått en panikattack?” Det är viktigt att skilja på enstaka panikattacker och paniksyndrom, där återkommande attacker och oro för nya är centrala och något som man kan behandla.

Hur känns panikångest?

Panikångest kan upplevas som en överväldigande våg av rädsla och fysiskt obehag. Många beskriver det som att hjärtat slår så hårt att det känns som en hjärtattack, eller att man inte kan få luft. Känslan av att tappa kontrollen eller att något fruktansvärt håller på att hända är vanligt förekommande. Eftersom symtomen ofta tolkas som tecken på en allvarlig fysisk sjukdom söker många vård akut.

Varför får man panikångest?

Orsakerna till panikångest är inte helt klarlagda, men flera faktorer kan bidra:

• Ärftlighet/biologi: Ärftlighet kan spela en roll.
• Stress och livshändelser: Traumatiska eller stressande händelser kan utlösa panikattacker, som senare kan utvecklas till panikångest/paniksyndrom.
• Personlighetsdrag: Tendens att tolka kroppsliga symtom som farliga.

Enligt Läkartidningen är det upp till 22 procent av befolkningen som kommer uppleva en panikattack någon gång under livet. Dock är 12-månadersprevalensen för paniksyndrom i Sverige relativt låg, cirka 2,2 procent.

Flygrädsla och panikångest

Flygrädsla kan vara kopplad till panikångest. Personer som lider av paniksyndrom kan uppleva ökad ångest i trånga eller begränsade utrymmen som flygplan. Rädslan för att få en panikattack under flygningen, där möjligheten att lämna situationen är begränsad, kan förstärka ångesten.

Tips för att hantera flygrädsla

• Förberedelse: Läs på och lär dig mer om flygplan och flygsäkerhet. Avslappningstekniker: Öva djupandning och mindfulness.
• Exponering: Gradvis utsätta dig för flygrelaterade situationer, börja med videor och öka sedan graden successivt till att åka flygplan.
• Sök professionell hjälp: KBT har visat sig effektivt för att behandla flygrädsla.

Panikångest och barn

Barn och tonåringar kan också drabbas av panikångest, även om det är mindre vanligt än hos vuxna. Symtomen liknar dem hos vuxna, men barn kan ha svårare att uttrycka sina känslor.

Tecken att vara uppmärksam på

• Plötsliga attacker av rädsla utan uppenbar anledning.
• Undvikande av skola eller sociala aktiviteter.
• Klagomål på fysiska besvär som magont eller huvudvärk.

Stöd till barn

• Öppen kommunikation: Uppmuntra barnet att prata om sina känslor.
• Sök professionell hjälp: En barnpsykolog kan ge stöd och behandling.
• Trygg miljö: Skapa en stabil och förutsägbar vardag.

Behandling

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Socialstyrelsen rekommenderar KBT vid paniksyndrom. KBT fokuserar på att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden. Behandlingen inkluderar:

• Psykoedukation: Förståelse för panikattackernas mekanismer.
• Kognitiv omstrukturering: Utmana och förändra katastroftankar.
• Exponeringsterapi: Utsätta sig för obehagliga fysiska sensationer i en kontrollerad miljö för att minska rädslan.

Läkartidningen beskriver att KBT hjälper patienten att uppleva att symtomen är obehagliga men ofarliga, vilket i sin tur leder till att panikattackerna minskar över tid.

Fysisk aktivitet

Studier i läkartidningen visar också att ett enstaka pass med konditionsträning i 15–30 minuter på hög intensitet kan ge omedelbara effekter, såsom minskad risk för panikattacker hos personer med paniksyndrom.

Medicin mot panikångest

Enligt Socialstyrelsen kan antidepressiva läkemedel, oftast SSRI-preparat, användas som ett alternativ eller komplement till KBT. Även SNRI-preparat och tricykliska antidepressiva läkemedel kan användas, men dessa ger ofta fler biverkningar. Det är viktigt att medicinering sker under läkares ordination.

Test för panikångest

Självskattningstester kan ge en indikation på paniksyndrom:

• Panic Disorder Severity Scale (PDSS)
• Beck Anxiety Inventory (BAI)

Dessa tester ersätter inte en professionell bedömning av psykolog eller läkare men kan vara ett första steg mot att söka hjälp.

Sjukskrivning vid panikångest

Paniksyndrom kan påverka arbetsförmågan. Vid allvarliga symtom kan sjukskrivning vara nödvändig under en kortare period. Det är viktigt att:

• Konsultera en läkare: För bedömning och eventuell sjukskrivning.
• Planera för återgång i arbete: Med stöd från arbetsgivare och vårdgivare.
• Följa behandlingsplanen: För att förbättra hälsan och återfå arbetsförmågan.

När ska jag söka vård?

Överväg att kontakta en psykolog när:

• Panikattackerna återkommer – du upplever flera attacker snarare än enstaka episoder.
• Rädslan styr vardagen – oro för nya attacker gör det svårt att arbeta, studera eller delta i sociala aktiviteter.
• Undvikandebeteende utvecklas – du börjar hoppa över platser eller situationer för att slippa ångesten.
• Lidandet är påtagligt – symtomen orsakar betydande oro, rädsla eller fysisk påverkan.

Tidig behandling kan förhindra att panikattackerna förvärras och ökar chansen till bättre livskvalitet.

Vi på Din Psykolog finns här för dig och erbjuder en första bedömning samt evidensbaserad behandling för paniksyndrom.

Övningar mot panikångest

Andningsövningar

• Djupandning: Andas in långsamt genom näsan, håll andan i några sekunder, andas ut genom munnen. Upprepa flera gånger för att lugna nervsystemet.

Progressiv muskelavslappning

• Spänn och slappna av: Gå igenom kroppens muskelgrupper, spänn musklerna i några sekunder och slappna sedan av.

Mindfulness och meditation

• Fokusera på nuet: Sitt bekvämt, lägg märke till dina tankar och känslor utan att döma dem.

Exponering för fysiska symtom

• Kontrollerad hyperventilation: Under terapeutisk vägledning kan man öva på att framkalla lätta paniksymtom för att vänja sig vid dem och minska rädslan.

Sammanfattning

Panikångest är en allvarlig men behandlingsbar ångeststörning som kännetecknas av återkommande panikattacker och oro för nya attacker. Symtomen kan vara skrämmande och ofta tolkas som tecken på fysisk sjukdom. 

Standardbehandlingen är KBT, som har starkt vetenskapligt stöd. Medicinering med antidepressiva läkemedel kan vara ett komplement. Det är viktigt att söka hjälp tidigt för att förhindra att symtomen förvärras och för att förbättra livskvaliteten.

Källor

1. Socialstyrelsen – Behandling vid ångestsyndrom hos vuxna
   https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2021-4-7339.pdf
2. Vård och insats – Diagnostisering av paniksyndrom hos vuxna
   https://www.vardochinsats.se/depression-och-aangestsyndrom/kartlaeggning-och-utredning/diagnostisering-av-paniksyndrom-hos-vuxna/
3. Läkartidningen – Paniksyndrom: ond cirkel av feltolkade kroppsliga signaler
   https://lakartidningen.se/tema-angestsjukdomar-1/2011/04/paniksyndrom-ond-cirkel-av-feltolkade-kroppsliga-signaler/
4. Läkartidningen – Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest
   https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2022/09/fysisk-aktivitet-kan-ha-omedelbar-effekt-pa-depression-och-angest/
5. Journal of Clinical Psychology in Medical Settings – Cognitive Behavioral Therapy for Panic Disorder
   https://link.springer.com/article/10.1007/s10880-022-09876-7
6. Cognitive Behaviour Therapy – Factors Associated with Therapists’ Use of Exposure Therapy
   https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/16506073.2023.2191824