Hem  >  Fakta & råd  >  Oro

Oro

Oro är en gnagande känsla som ofta finns i såväl kropp som tankar. Det känner oro när kroppen letar efter faror har svårt att hitta en lösning. Däremot kan ibland hjärnan har svårt att skilja på ett verkligt hot och ett hot som bara finns i tankarna. Med det sagt kan du få dina symtom bedömda gratis genom vårt test för oro.

Vad är oro?

På samma sätt som du skulle bli orolig om ett farligt djur närmar sig, blir du orolig av tanken på nästa deadline. Det är dock helt normalt att känna oro, alla känner oro ibland.

Oron kan också vara hjälpsam och motivera dig till att göra sådant som är viktigt. Om oro dyker upp inför en kommande tenta, som du inte har pluggat alls till, kan oron vara hjälpsam genom att den uppmanar dig till att läsa på inför tentan. Så oron kan förbereda dig för utmaningar och även hjälpa dig att undvika risker.

Oro i lagom dos är ofta hanterbar. Det kan kännas jobbigt eller obehagligt i stunden, men det är viktigt att veta att oro inte är farligt. Vissa känner oro oftare än andra. Om oron börjar ta upp för mycket tid och energi från annat i livet kan det dock bli riktigt besvärligt.

När oron övergår i grubbel och flera timmar varje dag går åt till oroskänslor eller orostankar så kan oron ha gått över i generell oro, eller generaliserat ångestsyndrom som det också kallas. Denna generaliserade ångest syns ofta inte utanpå vilket gör att andra många gånger inte kan se hur påfrestande oron kan vara. För att andra ska veta vad man upplever kan man försöka dela med sig av vad man känner och tänker.

Oro kan dyka upp när man närmar sig en jobbig situation eller också komma helt plötsligt. Det är vanligt att bli mer orolig när man är stressad, nedstämd eller när det händer många saker i livet som man inte kan påverka. Vanliga teman att oro sig kring är hälsa, andras säkerhet och problematiska situationer på jobb och skola.

Symptom på oro

Alla har vi känt oro ibland. Hur den känns kan däremot skilja sig åt från person till person. För en del märks oron mest i form av ältande tankar i huvudet, för andra sätter sig oron i kroppen. Då kan man känna sig spänd, ha magproblem, vara rastlös, ha svårt att koncentrera sig eller bli lättirriterad. Det är inte heller ovanligt att orostankarna dyker upp när man ska sova, då det blir svårt att komma ner i varv och somna.

Liksom symptomen på oro skiljer sig åt, har vi alla olika strategier för att hantera och dämpa oro. Någon tänker lugnande tankar, någon annan tar en promenad, en tredje pratar med en vän om sin oro. I stunden kan det kännas skönt att försöka göra något åt oron. Om det däremot blir så att man alltid försöker fly från oron, kan den komma tillbaka med ökad intensitet.

Många tänker att de inte får tänka tankarna eller försöker tänka lugnande tankar för att motverka tankarna. I stunden kan oron då minska. Men på sikt kommer den allt som oftast tillbaka. Du måste ha koll på tanken, för att veta att du inte har tanken, och du måste tänka lugnande tankar för att dämpa orostankar. Då har du fastnat i en orosspiral som kan vara svår att ta sig ur på egen hand. 

Det kan för många vara hjälpsamt att låta orostankarna få finnas med när du gör något annat. Man kan då föreställa sig att orostankarna hänger med på axeln när man gör det man vill göra, på så sätt avdramatiseras innehållet i tankarna.

Det finns många olika strategier som gör att man kan hantera sin oro och vara okej med att den dyker upp och tar plats.

Varför blir man orolig?

Som sagt så oroar sig alla till och från i livet för olika saker. Plötsliga förändringar i livet som vi inte kunnat förutsäga är en vanlig orosorsak. Det kan exempelvis handla om att bli av med jobbet, att någon nära oss blir sjuk eller är med om en olycka, eller konflikter i en relation. Vi oroar oss också ofta för saker som ligger i framtiden, exempelvis hur det kommer gå med jobbet vi sökt, hur vi kommer klara nästa tenta, vår egen hälsa eller vår egen ekonomi. 

Det är också väldigt olika från person till person hur mycket vi oroar oss för olika saker. Vissa verkar nästan aldrig oroa sig, medans vissa nästan dagligen upplever stark oro. Du kan säkert känna igen att det ser olika ut för olika personer som du känner, inklusive dig själv.

Behandling av oro

När oron börjar ta över för mycket av ens vardag och tiden till fritid eller jobb krymper, är det dags att söka hjälp. Det finns hjälp att få. Det finns KBT behandling specifikt utformad för generell oro. Olika tekniker lärs ut beroende på vilka symptom man har. Detta kan exempelvis vara att försöka notera vilka tankar som rör faktiska situationer och vilka tankar som rör hypotetiska situationer, olika verktyg för problemlösning när man fastnar, att undersöka positiva tankar om oro, utmana skrämmande tankar, hitta strategier för att hantera ovisshet i livet, att börja göra saker man slutat göra, att oroa sig en specifik förbestämd tid eller skjuta upp oro. Man får prova flera verktyg och se vilka som är mest hjälpsamma.

Självhjälp vid oro

Begränsning av orosmaterial
Om du upplever mycket oro finns det många saker du kan göra för att begränsa den. I exempelvis tider av krig och kris är det vanligt att vår oro ökar, även om vi inte är direkt drabbade själva. Vår hjärna har svårt att värdera faktiska risker och när vi ständigt läser om elände så blir vi påverkade. 

Du kan därför försöka begränsa ditt intag av nyheter till exempelvis en halvtimme per dag. Att hålla oss ständigt uppdaterade kan kännas bra, men det har en tendens att öka vår oro, plus att det kan ta tid från vår vardag i övrigt. 

Aktiviteter
Försök öva på att byta ut din oro och ersätta den med aktivitet. Det är svårt för oss att stoppa våra orostankar, men desto enklare att konkurrera ut dem med något annat att fokusera uppmärksamheten på. Sådana aktiviteter kan exempelvis vara att träffa en vän, träna, eller ägna sig åt någon hobby. Det är viktigt göra saker man vill göra som man mår bra av snarare än att bara från oron.

Problemlösa eller hantera?
När vi oroar oss har vi en tendens att klumpa ihop många olika orostankar och älta dessa. Vi missar ofta ett steg i vår oros-process, det vill säga att undersöka vilka tankar vi faktiskt kan göra något åt, och vilka vi behöver stå ut med. När du upplever mycket oro kan det därför vara hjälpsamt att stanna upp och ställa dig själv några frågor:

Stanna upp och observera
Vad oroar jag mig för nu egentligen? Skriv ner allt på ett papper!

Analysera din oro
Vad handlar den om? Är det någon av dessa orosmoment jag kan påverka på något sätt? 

Agera
Problemlös på de orostankar som går att göra något åt! Detta kan exempelvis vara att ringa det där samtalet du skjutit upp, att höra av sig till vännen som du har en konflikt med, betala den där fakturan eller något annat. Försök “städa” bort den oron som faktiskt går att påverka. 

Acceptera
Den oro som vi inte kan påverka i nuläget behöver vi hantera på något sätt. Att acceptera att det är så det ser ut just nu kan vara ett steg mot mindre oro. Du kan också använda dig av övriga självhjälpstips i denna artikel.

Att problemlösa de orosmoment som går att göra något åt kan hjälpa oss att inte bli överväldigade och att frigöra tid och energi åt annat. Det är betydligt mer hanterbart att oroa sig över en eller två saker än tio olika.

Sammanfattning

Oro är en helt naturlig reaktion och alla blir ibland oroliga. Det är viktigt att förstå att oro inte är farligt, men om den tar upp för mycket tid och energi kan det vara besvärligt. Oro kan också övergå till generell oro eller ångestsyndrom, vilket kräver professionell hjälp. Det finns en mängd olika faktorer som kan orsaka oro och det är viktigt att förstå att oro och vad man oroar sig för är väldigt individuellt. Det finns behandlingar, som KBT, specifikt utformade för att hantera generell oro. Dessa behandlingar fokuserar på att identifiera och utmana negativa tankar samt att hantera osäkerhet och problemlösning. Det är viktigt att prova olika strategier för att hitta vad som fungerar bäst för dig.

Frågor och svar om oro

Varför blir man orolig?
Det är väldigt olika från person till person hur mycket och vad vi oroar oss för. Vissa verkar nästan aldrig oroa sig, medans vissa nästan dagligen upplever stark oro.
Hur behandlar man oro?
En effektiv behandlingsform mot oro är psykoterapi (KBT). Att ändra sina vanor till mer sunda kan också hjälpa vid oro.
Vad kan jag göra som anhörig?
Ibland kan det räcka med att du är där och lyssnar, andra gånger kan du vara till stöd genom att uppmuntra den som mår dåligt att söka professionell hjälp.

Självtest vid oro

Du kan göra vårt självtest för oro och bedöma om du kan behöva en ytterligare bedömning av dina besvär. Testet består av ett antal frågor som tar ca 5 min att genomföra.

Vad är oro?

På samma sätt som du skulle bli orolig om ett farligt djur närmar sig, blir du orolig av tanken på nästa deadline. Det är dock helt normalt att känna oro, alla känner oro ibland.

Oron kan också vara hjälpsam och motivera dig till att göra sådant som är viktigt. Om oro dyker upp inför en kommande tenta, som du inte har pluggat alls till, kan oron vara hjälpsam genom att den uppmanar dig till att läsa på inför tentan. Så oron kan förbereda dig för utmaningar och även hjälpa dig att undvika risker.

Oro i lagom dos är ofta hanterbar. Det kan kännas jobbigt eller obehagligt i stunden, men det är viktigt att veta att oro inte är farligt. Vissa känner oro oftare än andra. Om oron börjar ta upp för mycket tid och energi från annat i livet kan det dock bli riktigt besvärligt.

När oron övergår i grubbel och flera timmar varje dag går åt till oroskänslor eller orostankar så kan oron ha gått över i generell oro, eller generaliserat ångestsyndrom som det också kallas. Denna generaliserade ångest syns ofta inte utanpå vilket gör att andra många gånger inte kan se hur påfrestande oron kan vara. För att andra ska veta vad man upplever kan man försöka dela med sig av vad man känner och tänker.

Oro kan dyka upp när man närmar sig en jobbig situation eller också komma helt plötsligt. Det är vanligt att bli mer orolig när man är stressad, nedstämd eller när det händer många saker i livet som man inte kan påverka. Vanliga teman att oro sig kring är hälsa, andras säkerhet och problematiska situationer på jobb och skola.

Symptom på oro

Alla har vi känt oro ibland. Hur den känns kan däremot skilja sig åt från person till person. För en del märks oron mest i form av ältande tankar i huvudet, för andra sätter sig oron i kroppen. Då kan man känna sig spänd, ha magproblem, vara rastlös, ha svårt att koncentrera sig eller bli lättirriterad. Det är inte heller ovanligt att orostankarna dyker upp när man ska sova, då det blir svårt att komma ner i varv och somna.

Liksom symptomen på oro skiljer sig åt, har vi alla olika strategier för att hantera och dämpa oro. Någon tänker lugnande tankar, någon annan tar en promenad, en tredje pratar med en vän om sin oro. I stunden kan det kännas skönt att försöka göra något åt oron. Om det däremot blir så att man alltid försöker fly från oron, kan den komma tillbaka med ökad intensitet.

Många tänker att de inte får tänka tankarna eller försöker tänka lugnande tankar för att motverka tankarna. I stunden kan oron då minska. Men på sikt kommer den allt som oftast tillbaka. Du måste ha koll på tanken, för att veta att du inte har tanken, och du måste tänka lugnande tankar för att dämpa orostankar. Då har du fastnat i en orosspiral som kan vara svår att ta sig ur på egen hand.

Det kan för många vara hjälpsamt att låta orostankarna få finnas med när du gör något annat. Man kan då föreställa sig att orostankarna hänger med på axeln när man gör det man vill göra, på så sätt avdramatiseras innehållet i tankarna.

Det finns många olika strategier som gör att man kan hantera sin oro och vara okej med att den dyker upp och tar plats.

Varför blir man orolig?

Som sagt så oroar sig alla till och från i livet för olika saker. Plötsliga förändringar i livet som vi inte kunnat förutsäga är en vanlig orosorsak. Det kan exempelvis handla om att bli av med jobbet, att någon nära oss blir sjuk eller är med om en olycka, eller konflikter i en relation. Vi oroar oss också ofta för saker som ligger i framtiden, exempelvis hur det kommer gå med jobbet vi sökt, hur vi kommer klara nästa tenta, vår egen hälsa eller vår egen ekonomi. 

Det är också väldigt olika från person till person hur mycket vi oroar oss för olika saker. Vissa verkar nästan aldrig oroa sig, medans vissa nästan dagligen upplever stark oro. Du kan säkert känna igen att det ser olika ut för olika personer som du känner, inklusive dig själv.

Behandling av oro

När oron börjar ta över för mycket av ens vardag och tiden till fritid eller jobb krymper, är det dags att söka hjälp. Det finns hjälp att få. Det finns KBT behandling specifikt utformad för generell oro. Olika tekniker lärs ut beroende på vilka symptom man har. Detta kan exempelvis vara att försöka notera vilka tankar som rör faktiska situationer och vilka tankar som rör hypotetiska situationer, olika verktyg för problemlösning när man fastnar, att undersöka positiva tankar om oro, utmana skrämmande tankar, hitta strategier för att hantera ovisshet i livet, att börja göra saker man slutat göra, att oroa sig en specifik förbestämd tid eller skjuta upp oro. Man får prova flera verktyg och se vilka som är mest hjälpsamma.

Självhjälp vid oro

Begränsning av orosmaterial
Om du upplever mycket oro finns det många saker du kan göra för att begränsa den. I exempelvis tider av krig och kris är det vanligt att vår oro ökar, även om vi inte är direkt drabbade själva. Vår hjärna har svårt att värdera faktiska risker och när vi ständigt läser om elände så blir vi påverkade. 

Du kan därför försöka begränsa ditt intag av nyheter till exempelvis en halvtimme per dag. Att hålla oss ständigt uppdaterade kan kännas bra, men det har en tendens att öka vår oro, plus att det kan ta tid från vår vardag i övrigt. 

Aktiviteter
Försök öva på att byta ut din oro och ersätta den med aktivitet. Det är svårt för oss att stoppa våra orostankar, men desto enklare att konkurrera ut dem med något annat att fokusera uppmärksamheten på. Sådana aktiviteter kan exempelvis vara att träffa en vän, träna, eller ägna sig åt någon hobby. Det är viktigt göra saker man vill göra som man mår bra av snarare än att bara från oron.

Problemlösa eller hantera?
När vi oroar oss har vi en tendens att klumpa ihop många olika orostankar och älta dessa. Vi missar ofta ett steg i vår oros-process, det vill säga att undersöka vilka tankar vi faktiskt kan göra något åt, och vilka vi behöver stå ut med. När du upplever mycket oro kan det därför vara hjälpsamt att stanna upp och ställa dig själv några frågor:

Stanna upp och observera
Vad oroar jag mig för nu egentligen? Skriv ner allt på ett papper.

Analysera din oro
Vad handlar den om? Är det någon av dessa orosmoment jag kan påverka på något sätt? 

Agera
Problemlös på de orostankar som går att göra något åt! Detta kan exempelvis vara att ringa det där samtalet du skjutit upp, att höra av sig till vännen som du har en konflikt med, betala den där fakturan eller något annat. Försök “städa” bort den oron som faktiskt går att påverka. 

Acceptera
Den oro som vi inte kan påverka i nuläget behöver vi hantera på något sätt. Att acceptera att det är så det ser ut just nu kan vara ett steg mot mindre oro. Du kan också använda dig av övriga självhjälpstips i denna artikel.

Att problemlösa de orosmoment som går att göra något åt kan hjälpa oss att inte bli överväldigade och att frigöra tid och energi åt annat. Det är betydligt mer hanterbart att oroa sig över en eller två saker än tio olika.

Sammanfattning

Oro är en helt naturlig reaktion och alla blir ibland oroliga. Det är viktigt att förstå att oro inte är farligt, men om den tar upp för mycket tid och energi kan det vara besvärligt. Oro kan också övergå till generell oro eller ångestsyndrom, vilket kräver professionell hjälp. Det finns en mängd olika faktorer som kan orsaka oro och det är viktigt att förstå att oro och vad man oroar sig för är väldigt individuellt. Det finns behandlingar, som KBT, specifikt utformade för att hantera generell oro. Dessa behandlingar fokuserar på att identifiera och utmana negativa tankar samt att hantera osäkerhet och problemlösning. Det är viktigt att prova olika strategier för att hitta vad som fungerar bäst för dig.

Frågor och svar om oro

Varför blir man orolig?

Det är väldigt olika från person till person hur mycket och vad vi oroar oss för. Vissa verkar nästan aldrig oroa sig, medans vissa nästan dagligen upplever stark oro.

Hur behandlar man oro?

En effektiv behandlingsform mot oro är psykoterapi (KBT). Att ändra sina vanor till mer sunda kan också hjälpa vid oro.

Vad kan jag göra som anhörig?

Ibland kan det räcka med att du är där och lyssnar, andra gånger kan du vara till stöd genom att uppmuntra den som mår dåligt att söka professionell hjälp.

Hur kan Din Psykolog hjälpa mig behandla oro?

Din Psykolog är en del av primärvården och kostar 100 kr i patientavgift. Det är kostnadsfritt för dig under 20 år och frikort gäller. Du träffar din psykolog över videosamtal och tjänsten är helt digital. Våra psykologer på Din Psykolog är vana vid att hjälpa människor med oro. Här finns hjälp att få.

Självtest för oro

Du kan göra vårt självtest för oro och bedöma om du kan behöva en ytterligare bedömning av dina besvär. Testet består av ett antal frågor som tar ca 5 min att genomföra.

Felicia Westin
Innehållet har granskats av: Felicia Westin, Chefspsykolog

Innehåll

Vad är oro?

Symptom vid oro

Varför blir man orolig?

Behandling av oro

Självhjälp vid oro

Sammanfattning

Frågor och svar om oro

Våra psykologer är redo att hjälpa dig

100 kr per besök - Få hjälp inom 24h
Börja här

Läs även våra artiklar relaterade till oro

Våra psykologer är redo att hjälpa dig

Börja här