Livskris

Att gå igenom en livskris kan vara påfrestande och förändra hur du ser på dig själv och livet. Motgångar eller stora omställningar, som att bli förälder, byta jobb, ålderskriser eller skilsmässa, kan leda till en livskris. Samtidigt kan det också handla om att förlora jobbet, vara med om en olycka eller drabbas av en sjukdom.

När du går igenom en kris är det vanligt att börja fundera över din identitet och dina val. Det kan kännas som att din världsbild vänds upp och ner, vilket kan skapa overklighetskänslor och göra det svårt att förstå vad som har hänt. Din självkänsla kan försämras och dina känslor kan antingen bli starkare än vanligt eller avtrubbade. Du kan också uppleva sömnproblem, koncentrationssvårigheter, oro, ångest och minskad stresstålighet. Kom ihåg att alla reagerar och hanterar kriser på olika sätt, och det finns inget rätt eller fel.

Tre typer av kriser

1. Livskriser

En livskris uppstår vid stora förändringar som många upplever någon gång i livet. Det kan vara att du blir uppsagd från jobbet, avbryter dina studier eller lämnar en relation. Under en livskris är det vanligt att känna mycket oro och ältande. Du kanske försöker förstå varför saker blev som de blev och oroar dig för framtiden.

2. Utvecklingskriser

En utvecklingskris liknar en livskris men händer vid naturliga övergångar i livet. Det kan vara en ålderskris, när barnen flyttar hemifrån eller när du går i pension. Krisen handlar ofta om din identitet och tankar kring dig själv och din omgivning.

3. Traumatiska kriser

Vid dödsfall, våld, övergrepp, olycka eller annan traumatisk händelse är det vanligt att reagera med en kris. Mardrömmar, spändhet och vaksamhet är vanliga symtom. Du kan känna skuld och skam över det som hänt och ifrågasätta ditt eget agerande. Det är viktigt att söka stöd från anhöriga eller en psykolog.

Vanliga faser i en livskris

Kriser ser olika ut för alla och är inte en linjär upplevelse där du avklarar en fas och sedan går vidare. Ett krisarbete pågår ofta under en längre tid och det kan växla mellan att vara mitt i krisen och kunna släppa tankarna på det som hänt. Med tiden brukar krisarbetet övergå i allt mer framtidstro och nyorientering, även om krisen gör sig påmind då och då.

Chock

När du är i chock kan det vara svårt att ta in vad som har hänt. Du kan känna dig avtrubbad och uppleva overklighetskänslor.

Reaktion

Under reaktionsfasen kan du pendla mellan känslor som sorg, hopplöshet, övergivenhet, trötthet, ångest och ilska. Det kan vara svårt att slappna av och sova, eller så sover du mycket. Det är också vanligt att din aptit förändras, antingen att du äter mer eller mindre än vanligt.

Bearbetning

Alla bearbetar på sitt eget sätt. Det är vanligt att du behöver gråta ut, prata med anhöriga eller någon utomstående, som en psykolog. När du har bearbetat det du har upplevt brukar symtomen minska, och din energi och motivation kan börja komma tillbaka.

Nyorientering

Att rikta sin energi framåt och tänka på framtiden kan ske hela vägen under krisarbetet, eller så kan det ta tid innan du orkar se framåt. Det kan också växla både snabbt (minuter) och långsamt (veckor, månader) mellan nyorientering och att vara i krisen. Försök tillåt dig själv att hoppas på framtiden, men också acceptera att framtidstankarna inte alltid kommer finnas där utan att de kommer och går.

När det har gått en längre tid där du mår bättre och har en framåtriktad riktning i livet, kan det kännas som att hamna på ruta ett om krisen återkommer. Att uppleva känslan av att vara i kris i perioder som kommer och går är vanligt, och för de flesta kommer känslan som krisen ger göra sig påmind då och då. Det betyder inte att du inte har utvecklats och att bearbetningen inte har gett resultat, utan istället finns all den erfarenheten med och gör det möjligt att hantera det du upplever i stunden på ett nytt sätt.

Så hanterar du livskriser

Acceptera dina känslor

Att gå igenom en kris är en del av livet, och att trycka bort känslorna löser inget i längden. Försök att inte döma dig själv för de känslor som uppstår, utan låt dem finnas där. Ilska, sorg och förtvivlan kan vara jobbiga att känna, men det brukar kännas bättre efter att du tillåtit dig själv att uppleva dem. Det är också ett sätt att bearbeta det som har hänt.

Sänk kraven

I en kris kan du känna dig mindre stresstålig, ha svårt att koncentrera dig eller vara nedstämd och orolig. Det är viktigt att ta dessa upplevelser på allvar och sänka kraven på dig själv. Prata med din arbetsgivare om vad som har hänt för att se om du kan minska arbetsbördan eller sjukskriva dig en tid. Det gäller även i privatlivet – både vardagliga måsten och aktiviteter som vanligtvis är roliga kan kännas överväldigande. Ge dig själv tid att återhämta dig.

Vardagsrutiner

För att må bra psykiskt och fysiskt är det viktigt med fungerande vardagsrutiner. När du mår dåligt kan både sömnen och matlusten påverkas, så försök att hålla fast vid rutinerna. Ät tre mål om dagen, planera in tid för att sova åtta timmar per natt, och rör på dig varje dag. Även om det känns svårt kan dessa rutiner hjälpa dig att må bättre.

Det är vanligt att känna oro när man har sömnbrist eller svårt att hålla rutinerna. Kom ihåg att det inte är farligt att ha det så under en tid, men försök att aktivt arbeta för att ändra på det.

Må-bra-aktiviteter

Planera in aktiviteter som får dig att må bra och känna lugn. Det kan vara att vara i naturen, ta ett bad, umgås med djur, lära dig mindfulness, göra något kreativt eller träffa en vän. I en kris kan det vara lätt att glömma bort att göra saker som får dig att slappna av, så det kan vara bra att göra upp en plan för veckan. Be vänner och familj om hjälp att planera in aktiviteter om du har svårt att ta dig ut på egen hand.

Praktisera medkänsla

I en kris finns risken att du blir hård mot dig själv och ifrågasätter dina beslut. Försök att tänka på situationen som om den hade hänt en nära vän, ett syskon eller en förälder. Vi är ofta mycket hårdare mot oss själva än mot andra. Förmodligen skulle du se att den personen gjorde sitt bästa och känna medkänsla istället för att döma.

Ta stöd

När du behöver din omgivning som mest kan det ibland vara svårast att visa sig sårbar. Men genom att dela med dig av vad som har hänt och ta stöd från andra blir bördan lättare att bära. Det kan också vara skönt att prata med någon utomstående, som en psykolog.

Våga tro på framtiden

Mitt i en kris kan det vara svårt att tro på framtiden. Men det kommer att bli bättre! Även om det känns svårt att se just nu, kan en kris leda till personlig utveckling och positiva förändringar.