Vart kommer metakognitiv terapi ifrån?

Metoden utvecklades under 1990-talet av den brittiske forskaren Adrian Wells och har sedan dess spridits snabbt i Europa. Enligt MCT-Institute Sverige betonar terapin de så kallade “metakognitiva antagandena” – de inre regler som styr om du låter tankar passera eller fastnar i dem – och lär ut tekniker för att minska övertänkande. (mct-institute.se)

Kritik

Även om många patienter upplever god hjälp finns invändningar. Forskare har bland annat ifrågasatt om behandlingen fungerar lika bra på lång sikt som vid avslut [Metacognitive Therapy Central](metacognitivetherapycentral.com). Dessutom har studier pekat på att all metakognitiv träning inte är hjälpsam för alla problem, och att en överdriven betoning på självobservation ibland kan försämra välbefinnandet [Frontiers Psychology](Frontiers). Det är därför viktigt att metoden anpassas till din situation och kompletteras med andra insatser vid behov.

Övningar

I terapin tränar du bland annat på:

• Uppmärksamhets­träning (Attention Training Technique). Du växlar fokuspunkter – ljud, bilder eller kropps­förnimmelser – för att bli mer rörlig i uppmärksamheten. 
• Detached Mindfulness (kallas ofta distansierad meditation): Du låter tankar komma och gå som “tåg på en perrong” utan att kliva på. 
• Planerade oros­perioder. Du bokar in korta stunder för oro och håller dig i övrigt till nuet. 

Du kan prova enkla instruktionsfilmer eller läsa mer om avslappning och meditation i våra guider om ångest och KBT på Din Psykolog.

Hur går en behandling till?

En typisk behandling omfattar 8–12 träffar där du tillsammans med din psykolog kartlägger dina metakognitiva antaganden och testar nya strategier i vardagen. Redan efter ett par sessioner brukar många uppleva minskad oro. I en svensk pilotstudie fick 40 % av deltagarna en halvering av depressionssymtom efter grupp-MCT, vilket är i nivå med etablerade metoder som KBT [Psykolog­tidningen](Psykologtidningen).

Vad kan behandlas med metakognitiv terapi?

Forskningen pekar på god effekt vid generaliserad ångest och depression. En randomiserad studie med 60 personer med depression visade större symtomreduktion för MCT än för en aktiv kontrollbehandling fyra veckor efter start [Journal of Affective Disorders](ScienceDirect). Liknande resultat har setts i internationella RCT-översikter, där MCT minskade både negativa metakognitioner och depressiva besvär [Frontiers Psychology](Frontiers).

Metakognitiv terapi i primärvården

Flera svenska regioner erbjuder i dag MCT inom primärvårds-rehab eller digitalt via privata aktörer. Modellens manualiserade upplägg och korta behandlingslängd gör den attraktiv där resurserna är begränsade. Samtidigt pågår utbildnings­satsningar för vårdpersonal genom MCT-Institute Sverige för att säkra kvaliteten. (mct-institute.se)

När ska jag söka vård?

• Sök hjälp om oro eller nedstämdhet hindrar dig i arbete, studier eller relationer. 
• Kontakta genast vården vid tankar på självmord. 
• Vill du prova MCT eller prata med en legitimerad psykolog online kan du boka tid hos Din Psykolog – oftast får du en tid inom 24 timmar. 

Enligt [1177 Vårdguiden](1177) är psykologisk behandling förstahandsvalet vid många psykiska sjukdomar, och du behöver ingen remiss för att söka privat.

Sammanfattning

Metakognitiv terapi lär dig att förhålla dig friare till dina tankar och känslor. Metoden har fått stöd i både svenska och internationella studier, men den passar inte alla problem och bör ges av utbildade terapeuter. Om du känner igen dig i ovanstående beskrivningar kan MCT vara ett kort och effektivt alternativ – särskilt när den kombineras med avslappning, meditation och andra verktyg som anpassas efter dina behov.

Källor

• Psykologtidningen – “Lovande resultat med metakognitiv terapi i grupp” 
• Frontiers in Psychology – “A randomized controlled trial to evaluate the efficacy of metacognitive…” 
• Journal of Affective Disorders – “Metacognitive Training for Depression (D-MCT)…” 
• Metacognitive Therapy Central – “Metacognitive Therapy Does Not Work? A Critique…” 
• Frontiers in Psychology – “Why Metacognition Is Not Always Helpful” 
• MCT-Institute Sverige 
• 1177 Vårdguiden – “Psykoterapi och psykologisk behandling”