DBT

Hur skiljer sig dbt från kbt?

Dbt räknas som en vidareutveckling av kbt (kognitiv beteendeterapi), men det finns viktiga skillnader. Där kbt ofta fokuserar på att förändra tankar och beteenden, betonar dbt även acceptans av dem. I dbt ingår också särskilda färdighetsträningsmoduler, där du övar på att hantera bland annat känsloreglering och relationsmönster.

Behandling

Behandlingen i dbt består vanligtvis av en kombination av individuella samtal, gruppträning i färdigheter och telefonstöd. Du får möjlighet att lära dig och öva på specifika tekniker för krishantering, känsloreglering, medveten närvaro och bättre relationer.

Ett nyckelinslag i dbt är att du arbetar med både acceptans och förändring samtidigt. Acceptans betyder att du tränar på att se och bekräfta det som sker inom dig och runt dig, utan att döma eller förneka. Förändring betyder att du, när du är redo, tar steg för att utveckla nya sätt att tänka och agera.

Nackdelar

Dbt kan vara intensiv och kräver engagemang i både tid och känslomässig energi. Du förväntas ofta träna på övningar mellan sessionerna och kontinuerligt utmana dig själv. Vissa kan uppleva att det känns överväldigande att delta i både grupp- och individualterapi samtidigt.

Dessutom kan tillgången till dbt variera geografiskt, vilket gör att du ibland kan behöva vänta på en ledig plats eller resa för att få behandlingen.

Vart kommer dbt ifrån?

Dbt utvecklades av psykologen Marsha M. Linehan vid University of Washington i USA, ursprungligen för personer med självmordsbenägna beteenden och diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Sedan dess har metoden vidareutvecklats och anpassats för flera andra former av psykisk sjukdom.

Hur går det till?

I dbt får du arbeta med att identifiera högriskbeteenden – alltså beteenden som leder till svåra konsekvenser för dig själv eller för dina relationer. Under individuella samtal hjälper terapeuten dig att förstå sambanden mellan tankar, känslor och beteenden. Sedan tittar ni på strategier för att förändra dessa mönster eller stå ut när du inte kan förändra situationen just då.

I gruppen tränar du bland annat färdigheter inom:

• Medveten närvaro: Förmågan att vara i nuet utan att döma.
• Känsloreglering: Strategier för att hantera intensiva eller överväldigande känslor.
• Tolerans vid stress: Sätt att stå ut i kriser utan att agera självdestruktivt.
• Relationsfärdigheter: Hur du förbättrar samspel och kommunikation med andra.

Vad kan behandlas med dbt?

Dbt används oftast när du har återkommande svårigheter med att hantera starka känslor eller impulser, såsom självskadebeteende, självmordstankar eller kraftiga relationsproblem. Metoden har också prövats och använts framgångsrikt vid andra tillstånd, bland annat ätstörningar enligt SBU.

Dbt-terapeut

En dbt-terapeut är ofta legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut med specialutbildning i dbt. Terapeuten arbetar i team med andra, eftersom ett grundkrav är att dbt ska bedrivas av ett konsultationsteam där terapeuter stödjer varandra. Du kan därför förvänta dig en väl sammansatt behandlingsinsats från flera olika yrkespersoner.

Dbt i primärvården

I vissa regioner eller landsting kan du få begränsad dbt inom primärvården, särskilt om du har lättare till måttliga svårigheter med känsloreglering. Men ofta bedrivs dbt inom specialistpsykiatrin, eftersom metoden är omfattande och kräver resurser. Om du är osäker på var du ska vända dig, kan du börja med att kontakta din vårdcentral för råd.

Vart kan jag få dbt?

• Specialistpsykiatrin: Många mottagningar inom psykiatrin erbjuder dbt, framför allt om du har mer omfattande behov.
• Privata mottagningar: En del legitimerade psykoterapeuter och psykologer erbjuder dbt i privat regi.
• Forskningsstudier och projekt: Ibland kan du få möjlighet att delta i pågående forskningsprojekt om dbt vid universitetssjukhus, där behandlingen ofta är kostnadsfri men kräver att du uppfyller vissa urvalskriterier.

Övningar

• Medveten andning: Sitt bekvämt och fokusera på ett lugnt och regelbundet andetag. När tankarna vandrar iväg, lägger du märke till det och för tillbaka din uppmärksamhet till andningen.
• Håll dig i nuet: Välj en enkel uppgift – till exempel att dricka ett glas vatten. Försök vara närvarande i varje steg, hur vattnet känns i munnen, hur du sväljer och hur glaset vilar i handen.
• Känsloregister: Skriv ner de känslor du upplever under dagen och fundera på vilka situationer de uppstod i. Övningen hjälper dig att se mönster och identifiera faktorer som triggar starka reaktioner.

Källor

• 1177 Vårdguiden – dbt (Västra Götaland)
• Linehan Institute – Vad är dbt? (Behavioral Tech)
• Socialstyrelsen – Bemötande vid psykisk ohälsa: Emotionellt instabil personlighetsstörning
• SBU