Tecken på sociopat

För det första märks ofta en avsaknad av empati, där du kan uppfatta att en sociopat inte bryr sig om hur hens beteenden påverkar andra. Vidare kan lögner och manipulativt uppförande vara vanliga, tillsammans med hänsynslöst risktagande. Dessutom kan impulsivitet och svårigheter att planera långsiktigt avslöja djupare problem i hur personen relaterar till sin omvärld. Enligt Socialstyrelsen kan antisocialt beteende ibland överlappa med andra symtom, vilket gör att en bred bedömning är viktig.

Test

Det finns inget enkelt ”sociopat-test” du kan göra själv hemma som ger en formell diagnos. Istället brukar psykologer och psykiatriker använda strukturerade intervjuer och frågeformulär för att bedöma personlighetsdrag, empatiförmåga och impulsivitet. Dessa bedömningar kan sedan vägledas av kriterier i diagnosmanualer som exempelvis DSM-5. Enligt American Psychological Association bör en professionell utredning alltid göras om man misstänker antisociala drag eller relaterade tillstånd.

Högfungerande sociopat

En högfungerande sociopat kan ofta behålla ett till synes normalt socialt liv och uppvisa charm och karisma utåt. Därtill kan hen vara framgångsrik på vissa områden i livet, samtidigt som bristen på empati och manipulativa beteenden kvarstår. Det är denna förmåga att ”maska” sina mörkare drag som gör det särskilt svårt att upptäcka sociopatiska tendenser hos en högfungerande person.

Sociopat vs psykopat

Begreppen sociopat och psykopat används ofta omväxlande, men de har vissa nyansskillnader. Båda kännetecknas av bristande empati, hänsynslöst beteende och manipulativa drag. Emellertid tros sociopater påverkas mer av sociala och miljömässiga faktorer, medan psykopater anses ha en starkare medfödd benägenhet. I praktiken kan det vara svårt att skilja dessa begrepp åt, och många forskare menar att de överlappar inom ramen för antisocial personlighetsstörning.

Utredning

En utredning för att fastställa antisociala eller sociopatiska drag kräver djupgående samtal med en legitimerad psykolog eller psykiatriker. Först görs ofta en noggrann intervju kring din bakgrund, dina relationer och ditt beteende i olika situationer. Därefter kan olika psykologiska tester användas för att få en mer detaljerad bild av personlighetsdragen. Slutligen vägs all information samman för att avgöra om kriterierna för antisocial personlighetsstörning eller andra närliggande diagnoser uppfylls.

Behandling

Eftersom sociopatiska drag ofta går hand i hand med antisocial personlighetsstörning riktar sig behandlingen till att öka empatiförmåga och förbättra interpersonella relationer. Psykoterapi, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), är vanligt förekommande. Ibland kan läkemedelsbehandling användas för att hantera relaterade symtom som depression eller ångest, men det riktar sig inte direkt mot sociopati.

När ska jag söka vård

Du bör söka vård om du eller någon i din närhet upplever att destruktiva beteenden, impulsivitet och bristande empati skapar stora problem i vardagen. Det är också klokt att kontakta vårdpersonal om det finns tecken på andra problem, som missbruk, ångest eller depression. Vårdcentralen eller en psykiatrisk mottagning är ofta första steget för råd och remiss.

Vad kan jag göra själv

Att hantera sociopatiska drag på egen hand kan vara svårt, men du kan försöka utveckla bättre självkännedom genom att reflektera över hur dina handlingar påverkar andra. Regelbunden terapi eller samtal med en stödgrupp kan också hjälpa dig att utveckla mer konstruktiva beteendemönster. Dessutom kan meditation, avslappningsövningar och goda rutiner för sömn, kost och motion minska stress och förbättra psykiskt välbefinnande.

Sammanfattning

Sociopati är ett begrepp som ofta används för att beskriva en person med manipulativa tendenser, bristande empati och impulsivt beteende. Även om det inte är en formell diagnos, liknar det ofta antisocial personlighetsstörning och kräver en professionell utredning för att förstå beteendemönster fullt ut. Behandlingen är ofta fokuserad på terapi och, om nödvändigt, kompletterad med läkemedelsbehandling för relaterade symtom.

Källor

1. Socialstyrelsen
2. American Psychological Association