Narcissist

Symptom, beteende och tecken

Det finns flera symptom och beteenden som ofta kopplas till narcissistiska drag. En person med stark narcissism har ofta svårt att ta kritik och kan reagera med ilska, förakt eller total ignorans om hen ifrågasätts. Vidare kan en narcissistisk person ha ett överdrivet behov av uppmärksamhet och beundran, vilket kan visa sig genom att hen gärna styr samtal till sig själv eller visar sin förträfflighet på olika sätt.

Ett annat vanligt tecken är bristande empati, vilket gör att personen kan ha svårt att förstå eller bry sig om andras känslor och behov. Istället sätts ofta det egna jaget i fokus, och relationer kan upplevas som envägskommunikation. Dessutom har narcissister en tendens att manipulera sin omgivning för att uppnå egna mål, oavsett hur det påverkar andra. Enligt Kernberg (1992) är dessa beteendemönster ofta djupt rotade och kan skapa stora problem i både privatliv och arbetsliv.

Många narcissister uppvisar också en tendens att idealisera människor och situationer i början för att sedan snabbt nedvärdera dem när de inte ger den bekräftelse narcissisten är ute efter. På samma sätt kan de söka sig till personer eller grupper som stärker deras självkänsla. Dock förlorar dessa relationer ofta sitt värde när den narcissistiska personen inte längre får tillräckligt med uppmärksamhet.

Om man ignorerar en narcissist

När man ignorerar en narcissist finns det ofta en risk att beteendet eskalerar. Detta beror på att en narcissist är beroende av uppmärksamhet och beundran. När denna bekräftelse uteblir kan personen försöka provocera fram en reaktion genom att intensifiera sitt beteende. Det kan till exempel handla om att hen blir mer kritisk, mer manipulerande eller mer påträngande för att återfå kontrollen och få den uppmärksamhet hen anser sig ha rätt till.

Samtidigt kan ignorans vara ett nödvändigt verktyg för att skydda sig själv mot negativ påverkan. Om du befinner dig i en situation där du måste hantera en narcissistisk individ, kan det vara klokt att sätta tydliga gränser och inte ge dig in i långa diskussioner som bara handlar om att tillfredsställa personens behov av att dominera eller få bekräftelse. Enligt Socialstyrelsen (2020) rekommenderas det att, om det är möjligt, söka stöd i form av terapi eller samtal med en professionell, särskilt om situationen är påfrestande och svår att hantera på egen hand.

Det är också viktigt att komma ihåg att ignorans inte är en långsiktig lösning på själva problemet. Ibland kan det vara nödvändigt att kombinera strategin att inte ge näring åt det negativa beteendet med att söka professionell hjälp, både för den narcissistiska personen och för de individer som påverkas av beteendet.

Narcissist som chef

Att ha en narcissistisk chef kan vara en utmaning som påverkar arbetsmiljön påtagligt. En chef med starka narcissistiska drag kan verka mycket karismatisk och självsäker, vilket i början kan tolkas som gott ledarskap. Men efter hand märks ofta bristen på empati, och behovet av konstant beundran kan ta över. Detta kan leda till att hen inte är mottaglig för kritik eller nya idéer, eftersom det utmanar bilden av den egna förträffligheten.

Dessutom kan narcissistiska chefer ha svårt att erkänna andras insatser. De tar gärna åt sig äran av framgångar men skyller gärna ifrån sig vid misslyckanden. Denna kultur av rädsla och skuldbeläggande kan skapa en negativ arbetsplats där anställda känner sig osäkra och undervärderade. En narcissistisk chef är sällan öppen för delat ledarskap eller samarbete, eftersom det kan hota upplevelsen av att själv stå i centrum. I en sådan situation är det ofta viktigt att sätta tydliga professionella gränser och att dokumentera arbetsinsatser och kommunikation, i synnerhet om det finns en risk för att chefen kan förändra narrativet efter eget tycke.

I en relation

En kärleksrelation med en narcissist kan inledningsvis kännas mycket intensiv och spännande. Narcissisten kan vara charmerande och uppmärksam, vilket skapar en stark känsla av att vara vald och speciell. Men efter hand kan förhållandet präglas av att du som partner förminskas, nedvärderas eller får skulden för alla problem. Narcissisten kan också vara skicklig på att manipulera genom att växla mellan värme och kyla, vilket skapar en känslomässig berg-och-dalbana för partnern.

Det är inte ovanligt att partnern till en narcissist till slut känner sig utmattad och ifrågasätter sin egen värdighet. Upprepade anklagelser eller brist på erkännande från den narcissistiska personen kan undergräva självkänslan. Enligt American Psychiatric Association (2013) kan långvarig utsatthet i en sådan relation även leda till ångest, depression eller andra former av psykisk sjukdom hos partnern. Därför är det viktigt att söka hjälp och stöd, både emotionellt och praktiskt, för att bryta destruktiva mönster.

Utredning

Utredning av narcissistiska drag sker oftast inom psykiatrin och innebär en noggrann bedömning av individens beteenden, tankemönster och känsloliv. I vissa fall kan utredningen leda fram till diagnosen narcissistisk personlighetsstörning, vilket är en psykisk sjukdom. Psykologer och psykiatriker använder olika intervjuer, självskattningsformulär och ibland även information från närstående för att få en så bred bild som möjligt.

Eftersom narcissistiska personer ofta har en idealiserad självbild kan de ha svårt att erkänna problem och brister. Detta gör utredningen extra utmanande. En erfaren behandlare kan dock ställa frågor på ett sätt som hjälper individen att reflektera över sina beteendemönster och konsekvenserna av dem. Ibland krävs upprepade besök och långsiktig observation för att säkerställa en pålitlig bedömning.

Utöver själva personlighetsbedömningen är det också viktigt att utesluta eller identifiera andra samtidigt förekommande psykiska sjukdomar, till exempel depression eller ångest. Att få en korrekt och komplett bild av individens situation är avgörande för att planera rätt stöd och behandling.

Behandling

Behandling av narcissistiska drag eller en narcissistisk personlighetsstörning är ofta en lång och komplex process. Det finns inga snabba lösningar, men olika terapiformer kan hjälpa individen att öka insikten om sitt beteende. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en vanlig metod som fokuserar på att förändra negativa tankemönster och utveckla bättre sociala färdigheter. Psykodynamisk terapi kan också ge förståelse för varför vissa relationsmönster upprepas och vilka försvarsmekanismer som ligger bakom.

Om det samtidigt finns andra psykiska sjukdomar, som depression eller svår ångest, kan läkemedelsbehandling bli aktuellt som ett komplement till terapin. Detta kan underlätta för individen att bli mer mottaglig för förändringsarbete.

När ska jag söka vård

Du bör överväga att söka vård om du upplever att narcissistiska beteenden påverkar ditt dagliga liv, dina relationer eller din arbetsmiljö på ett negativt sätt. Detta gäller både om du själv känner att du uppvisar narcissistiska drag och om du lever med eller arbetar nära någon som visar tydliga tecken på narcissism. Det är särskilt viktigt att söka hjälp om du märker att situationen leder till stress, oro eller andra tecken på psykisk sjukdom.

Kontakta i första hand en vårdcentral, en psykologmottagning eller en psykiatrisk mottagning för vidare bedömning. I akuta situationer, där det finns risk för att någon kan fara illa fysiskt eller psykiskt, är det bäst att genast söka akuthjälp. Tidig intervention kan göra stor skillnad och minska lidandet för alla inblandade.

Vad kan jag göra själv

Om du själv upplever att du har narcissistiska drag kan du på egen hand börja reflektera över hur dessa yttrar sig i din vardag. Att föra en dagbok där du noterar situationer och reaktioner kan hjälpa dig att se mönster. Du kan också prova avslappning och meditation för att minska stress och öka din självkännedom. Genom regelbundna övningar kan du lära dig att bättre hantera impulser och utveckla en större empatisk förmåga.

Om du lever eller arbetar nära en narcissist är det viktigt att sätta gränser och lära dig att inte låta dig manipuleras. Du kan till exempel försöka föra sakliga diskussioner och undvika att lockas in i långa argumentationer som bara syftar till att närma den narcissistiska personens bekräftelsebehov. Dessutom kan det vara bra att söka stöd hos vänner, familj eller en terapeut för att få hjälp att hantera situationen. Att förstå att du inte bär ansvar för den andras beteende kan vara en viktig insikt för att skydda dig själv från känslomässiga påfrestningar.

Sammanfattning

En narcissist har ett starkt självfokus, behov av beundran och brist på empati. Dessa egenskaper kan yttra sig i olika sammanhang, som i kärleksrelationer, på arbetsplatser eller i vänskapsrelationer. När narcissismen är särskilt påtaglig och genomgripande kan en diagnos av narcissistisk personlighetsstörning vara aktuell, vilket är en form av psykisk sjukdom. Det är vanligt att narcissisten reagerar negativt vid kritik och att hen har svårt att förstå andras perspektiv.

Att ignorera en narcissist kan ibland fungera som en kortsiktig metod för att undvika konflikter, men det kan också leda till eskalerade beteenden eftersom bekräftelsebehovet inte tillgodoses. Som chef kan en narcissist skapa en arbetsmiljö fylld av rädsla och osäkerhet, medan en kärleksrelation med en narcissist ofta innebär höga toppar och djupa dalar, där partnern riskerar att känna sig undervärderad och emotionellt utsatt.

Utredning sker genom en noggrann bedömning hos psykolog eller psykiatriker, och behandlingen består främst av terapiformer som kognitiv beteendeterapi eller psykodynamisk terapi. Vid behov kan läkemedelsbehandling användas om det förekommer andra psykiska sjukdomar. Söka vård bör man göra om narcissistiska beteenden skapar påtagliga problem, antingen för en själv eller för närstående. Att själv sätta gränser, söka socialt stöd och prova avslappning och meditation kan vara goda kompletterande strategier.

Källor

1. American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5:e upplagan).
2. Kernberg, O. (1992). Aggression in Personality Disorders and Perversions. New Haven, CT: Yale University Press.
3. Socialstyrelsen. (2020). Nationella riktlinjer – Psykoterapeutiska insatser vid personlighetsproblematik. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se