PMS

PMS, eller premenstruellt syndrom, är en samling fysiska och känslomässiga besvär som kan uppstå dagarna innan du får mens.

Symptom

Dessa besvär varierar från person till person, men det är vanligt att du kan känna spänningar i kroppen, ömhet i brösten och plötsliga humörsvängningar. Dessutom kan du uppleva oro eller nedstämdhet, vilket ibland leder till irritabilitet. På grund av de varierande symptomen kan det vara svårt att direkt koppla dem till PMS, men om du märker att de kommer regelbundet före mens är det en tydlig indikation på att PMS kan ligga bakom. Enligt The American College of Obstetricians and Gynecologists upplever en stor andel av alla menstruerande personer någon form av PMS-symptom.

När har man PMS

Vanligtvis börjar PMS-besvären ungefär en till två veckor innan du får din mens och avtar när själva blödningen startar. Dagarna precis före mens kan därför vara särskilt påfrestande, vilket kan påverka både din fysiska ork och din emotionella balans.

Behandling

Målet är att lindra besvären så att de inte stör din vardag. Du kan till exempel prova avslappning och meditation för att dämpa stress och minska ångestkänslor. Ibland kan även samtalsstöd vara effektivt om du känner dig orolig eller nedstämd. Om besvären skulle bli intensiva och påverka dig under en längre tid kan du rådgöra med en läkare om lämplig läkemedelsbehandling. Du kan även föra dagbok över dina symptom för att få bättre koll på när de uppstår, vilka som är särskilt besvärliga och vad som hjälper bäst.

Receptfri medicin mot PMS

Milda värktabletter som innehåller exempelvis ibuprofen eller paracetamol kan ge viss lindring om du har ont i kroppen eller känner dig extra öm. Det finns också receptfria alternativ som kan mildra uppsvälldhet eller andra fysiska besvär. Återigen är det viktigt att vara uppmärksam på dina behov och se över hur ofta och när du tar läkemedlen. Enligt 1177 Vårdguiden är det bra att konsultera en farmaceut eller läkare för att få råd om vad som fungerar bäst för just dig.

Aggressiv vid PMS

Det är inte ovanligt att du kan känna dig mer lättretlig eller till och med aggressiv under PMS, eftersom hormonförändringarna ibland leder till starka känsloutbrott. Dock är det viktigt att skilja på tillfällig irritation och allvarligare symtom. Du kan till exempel försöka förklara för dina närstående att du är extra känslig eller lätt att trigga under denna period och be om förståelse.

PMDS

I vissa fall kan PMS övergå i en mer allvarlig variant, kallad PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom). Då är symtomen betydligt mer intensiva och kan innebära svår nedstämdhet, ångest eller kraftiga humörsvängningar som påverkar din vardag i hög grad. Om du misstänker PMDS är det viktigt att du söker professionell hjälp för att få rätt diagnos och behandling. Det kan röra sig om allt från samtalsstöd till läkemedelsbehandling, beroende på hur du bäst kan få lindring.

Hantera flickvän med PMS

När någon i din närhet har PMS kan du som partner försöka vara mer lyhörd, visa empati och fråga vad som kan hjälpa. Exempelvis kan en värmekudde för att lindra smärta, en lugn miljö eller en enkel fråga som ”Hur kan jag stötta dig?” vara till stor hjälp. Därför är det bra att ha en öppen dialog och aktivt lyssna på hur hon mår.

PMS eller gravid

Eftersom vissa graviditetssymtom liknar PMS-besvär, exempelvis ömmande bröst eller humörsvängningar, är det ibland svårt att veta vilken som är orsaken. Om du är osäker kan du göra ett graviditetstest eller boka tid hos en barnmorska. Det är viktigt att komma ihåg att bara för att du har PMS-liknande symptom behöver du inte automatiskt vara gravid.

PMS under mens

PMS brukar avta när din mens börjar, men vissa upplever att humörsvängningar och kroppsliga symtom kan fortsätta även under själva blödningsdagarna. Detta kan då snarare handla om allmänna mensbesvär, som mensvärk eller trötthet.

När ska jag söka vård?

Om du känner att PMS-besvären är så intensiva att de starkt begränsar ditt sociala liv, dina relationer eller arbetsförmåga kan det vara klokt att söka hjälp. Du kan exempelvis kontakta en vårdcentral för att diskutera alternativ inom läkemedelsbehandling eller oss på Din Psykolog för samtalsstöd med legitimerad psykolog. Enligt 1177 kan man med rätt stöd och behandling ofta få en betydligt mer hanterbar vardag.

Sammanfattning

PMS är vanligt och påverkar både kroppen och humöret. Besvären kommer ofta veckan innan mens och kan visa sig i allt från värk till irritation. Det finns flera sätt att hantera PMS, bland annat avslappning, meditation, värktabletter och samtalsstöd. Om du känner att symtomen är väldigt kraftiga och påverkar ditt dagliga liv finns hjälp att få genom läkare och annan vårdpersonal.

Källor

  1. The American College of Obstetricians and Gynecologists
  2. 1177 Vårdguiden

PMS, eller premenstruellt syndrom, är en samling fysiska och känslomässiga besvär som kan uppstå dagarna innan du får mens.

Skriven och granskad av

Senast uppdaterad: 5 juni 2025
  • En kvinna med långt, vågigt brunt hår och blå ögon står vänd mot kameran, iklädd en svart topp och små örhängen. Hon har ett neutralt uttryck och poserar mot en enfärgad, ljus bakgrund.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Mittuniversitetet (examen)

    Erfarenhet

    Affärsutvecklare & leg. psykolog, Din Psykolog (nuvarande)
    Psykolog, teamledare & rehabkoordinator, Utmattningshjälpen / PBM Sweden & Kry – byggde upp och utvecklade det digitala behandlingsteamet
    Skapare av digitala behandlingslösningar, Region Stockholm & Västra Götalandsregionen

    Specialistområden

    Digital vård & innovation
    Stress- och utmattningssyndrom
    Affärsutveckling inom hälso- och sjukvård
    Implementering av digitala behandlingslösningar

    Synts i media

    PBM Webinar (1 okt 2024) – Föreläser om diagnostik av utmattningssyndrom. (pbm.se)

  • En person med kort, tjockt, mörkt hår med grå ränder, bär svartbågade glasögon och en svart topp, ler lätt medan han står framför en vit vägg med horisontella paneler.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Göteborgs universitet (examen 2005, legitimation 2006)

    Erfarenhet

    Leg. psykolog & klinisk skribent, Din Psykolog (2023 – nuvarande)
    Digital psykolog i primärvård, Doktor.se (2020 – 2023)
    Leg. psykolog, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Skaraborg & Jönköping (2005 – 2019)

    Specialistområden

    Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)
    Digital primärvård & e-hälsa
    Stress, ångest och depression hos barn & vuxna
    Kliniskt skrivande & hälsokommunikation

    Synts i media

    Region Jönköpings län (1 aug 2024) – Intervjuad i artikeln “BUP ger stöd till barn och unga”. (rjl.se)
    Din Psykolog (2024 – 2025) – Återkommande författare av expertartiklar om trauma, NPF, mindfulness m.m. (dinpsykolog.se)

  • En person med mörkt hår uppsatt, helskägg och mustasch ler mjukt mot kameran. Bakgrunden är suddig och visar inomhuselement som hyllor och en växt.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Karolinska Institutet

    Erfarenhet

    Chief Product Officer (CPO) & leg. psykolog, Din Psykolog – leder utveckling av digitala behandlings­lösningar
    Forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet – publicerad i Nature-titlar
    Föreläsare, METIS – utbildat specialistläkare i psykotraumatologi
    Utvecklingsledare, Region Stockholm – blandad KBT & intensiv PTSD-behandling
    Produkt­utvecklare – lång karriär inom digitala produkter och e-hälsa

    Specialistområden

    Blended & intensiv KBT för PTSD
    Digital produkt­innovation inom psykologi
    Klinisk neurovetenskap & traumaforskning
    Föreläsning & utbildning av vårdpersonal

    Synts i media

    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2023) – Medförfattare till artikeln “Alternative beliefs in psychedelic drug users”. (nature.com)
    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2022) – Medförfattare till artikeln “COVID-19 conspiracy ideation is associated with the delusion proneness trait”. (nature.com)
    Psykologi.se (2024–2025) – Regelbunden expert­skribent om traumabehandling och Prolonged Exposure.

Din Psykolog
Cookie översikt

I Din Psykologs digitala kanaler använder vi cookies av flera anledningar relaterade till funktionalitet och analys. De hjälper oss att ge dig en god användarupplevelse när du surfar på vår webbplats och möjliggör för oss att förbättra din upplevelse av vår webbplats. En del av dessa cookies är helt nödvändiga för funktionaliteten på webbplatsen medan andra används för att förstärka användbarheten och din användarupplevelse.