Högkänslighet

15 tecken på högkänslighet

1. Du lägger märke till små detaljer i din omgivning som andra ofta missar, till exempel skiftningar i belysning eller små förändringar i tonlägen.
2. Du har ett rikt inre liv och en förmåga att dagdrömma, filosofera och reflektera djupt över tillvaron.
3. Du upplever ofta att du “absorberar” andras känslor, vilket kan göra sociala situationer intensiva.
4. Du behöver tid för att vänja dig vid förändringar, även om de är positiva, eftersom ditt sinne bearbetar nya intryck sakta och grundligt.
5. Du kan bli särskilt berörd av konst, musik eller naturupplevelser, där dina sinnen och känslor ofta förstärks.
6. Du vill ha lugn och ro när du arbetar eller koncentrerar dig, eftersom höga ljud och stökiga miljöer lätt distraherar dig.
7. Du blir lätt stressad av att ha många saker på gång samtidigt och föredrar att göra en sak i taget för att kunna vara fokuserad.
8. Du kan reagera starkt på koffein, läkemedelsbehandling eller andra substanser som påverkar nervsystemet, eftersom din kropp är känsligare.
9. Du försöker undvika våldsamma eller dramatiska nyheter och filmer då de kan ge dig långvariga obehagskänslor.
10. Du kan ofta förutse andras behov och känslor, vilket gör dig empatisk och omhändertagande.
11. Du har svårt att släppa vissa tankar eller känslor, och ältar gärna situationer och händelser för att förstå dem bättre.
12. Du har en stark magkänsla och reagerar kraftigt på orättvisor eller oärlighet.
13. Du kan behöva extra återhämtningstid efter sociala tillställningar och helst planera in viloperioder för att inte bli överväldigad.
14. Du märker lätt av kroppsliga signaler, som hunger eller spänningar, vilket ibland leder till att du snabbt känner dig utmattad.
15. Du föredrar ofta djupa samtal framför kallprat, eftersom meningsfulla utbyten känns mer givande för dig.

Utredning

Högkänslighet är inte en klinisk diagnos, vilket innebär att sjukvården inte erbjuder någon utredning. Däremot kan du ändå känna igen dig i de typiska kännetecknen. Om du misstänker att du är högkänslig kan du:

• Göra ett test: Det finns flera kostnadsfria, informella självtest online, bland annat på sajter som hänvisar till Elaine Arons forskning. Dessa ger dig en första indikation på om du har de egenskaper som kännetecknar högkänslighet.
• Kontakta en terapeut eller psykolog: Även om högkänslighet inte är en diagnos kan en legitimerad terapeut hjälpa dig att tydliggöra dina reaktioner, känslor och behov. De kan också guida dig i hur du bäst hanterar högkänslighet i vardagen.
• Reflektera och observera: Genom att föra dagbok över hur du mår i olika situationer lär du dig se mönster. Om du t.ex. märker att vissa miljöer eller aktiviteter alltid gör dig utmattad kan du anpassa ditt schema efter dessa observationer.

Behandling

Eftersom högkänslighet i sig inte är en sjukdom finns det ingen specifik “behandling” som syftar till att bota den. Däremot kan du behöva stöd eller vägledning för att hantera de utmaningar som uppstår när du blir överstimulerad. I en artikel från American Psychological Association påpekas att stress och ångest kan bli vanligare om du som högkänslig lever under långvarig press. I sådana fall kan du bli hjälpt av exempelvis samtalsterapi eller stresshanteringstekniker.

Här är några vanliga insatser eller metoder du kan använda:
• Samtalsterapi: Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller psykodynamisk terapi kan hjälpa dig att förstå och hantera stress, oro och överväldigande känslor.
• Läkemedelsbehandling: Om du upplever ångest eller depression i samband med din högkänslighet kan du i samråd med läkare diskutera läkemedelsbehandling.
• Avslappning och meditation: Övningar i avslappning och meditation hjälper dig att lugna sinnet och minska stresspåslag. Att regelbundet ta kortare pauser för att andas djupt och vara närvarande i stunden kan stärka din motståndskraft mot överstimulering.
• Anpassningar i vardagen: Undvik att boka in för många aktiviteter på en dag, se till att ta regelbundna pauser och ge dig själv tid för återhämtning.

När ska du söka vård

Att vara högkänslig är i sig inte ett problem, men du kan söka vård om du märker att din känslighet leder till andra svårigheter i livet. Enligt 1177.se bör du kontakta vården om du t.ex. upplever:

• Långvariga eller intensiva ångestattacker som hindrar dig från att fungera i vardagen.
  • Nedstämdhet eller depression som pågår i veckor och inte blir bättre trots att du försöker förändra dina rutiner.
  • Extrem stress eller utmattning som gör att du inte orkar med vanliga aktiviteter.
  • Oro eller social ångest som begränsar ditt livsutrymme kraftigt.

Du kan vända dig till en vårdcentral, psykolog eller kurator för att prata om dina problem. Även om högkänslighet inte är en diagnos kan en professionell bedöma om du har utvecklat exempelvis en depression eller ångestsjukdom som behöver åtgärdas.

Vad kan du göra själv

Som högkänslig är det viktigt att du respekterar dina unika behov och här är några tips på hur du kan hjälpa dig själv att må bättre i vardagen:

• Skapa lugna zoner: Om du bor tillsammans med andra eller delar kontor är det bra att ha ett eget utrymme där du kan dra dig undan. Ett rum med dämpad belysning och tystnad kan vara en fristad när du känner att intrycken blir för många.
• Planera återhämtning: Försök att inte överbelasta ditt schema. Planera in luft i kalendern, så att du har tid för pauser och vila mellan aktiviteter. Genom att förutse när du kan bli överväldigad har du också större chans att förebygga stress.
• Öva på att sätta gränser: Lär dig säga nej när du märker att dina krafter inte räcker. Det är inte bara okej att avstå från sociala evenemang eller uppgifter du inte orkar, utan också nödvändigt för att du ska bibehålla din balans.
• Utforska kreativa uttryck: Du som högkänslig kan hitta mycket glädje och tillfredsställelse i konst, musik, skrivande eller hantverk. Att ge utlopp för dina känslor genom kreativa projekt kan minska stress och ge en känsla av mening.
• Använd dig av meditation: Regelbunden meditation och avslappningsövningar hjälper dig att slappna av och hantera dina intensiva känslor. Du kan prova att sätta av fem minuter varje dag för att stilla tankarna och bara andas lugnt.
• Sök gemenskap: Det kan vara skönt att prata med andra som också är högkänsliga, antingen genom forum, gruppträffar eller sociala medier. Att dela erfarenheter kan ge en känsla av samhörighet och normalisera dina upplevelser.

Sammanfattning

Högkänslighet är ett personlighetsdrag som medför att du reagerar starkare på intryck och yttre stimuli. Trots att detta kan vara utmanande i en vardag full av stress och högt tempo, behöver det inte vara något negativt. Snarare ger det dig en djupare uppfattning om världen, ett rikt inre liv och en stor förmåga till empati. Att vara medveten om din högkänslighet innebär att du kan anpassa din livsstil för att undvika att bli överväldigad. Du behöver ofta mer återhämtning, tid för reflektion och stresshantering, vilket inte är ett tecken på svaghet utan på självinsikt.

Om du upplever långvarig ångest, depression eller att din livskvalitet försämras är det klokt att söka vård. Du kan då få hjälp av samtalsterapi, läkemedelsbehandling eller råd kring hur du praktiskt skapar en vardag med mer balans. Du kan också stötta dig själv genom att planera återhämtning i din kalender, sätta tydliga gränser och dela dina upplevelser med andra högkänsliga personer. På så sätt skapar du en bättre förståelse för dig själv och en större acceptans kring din känslighet.

Kom ihåg att högkänslighet inte är ovanligt eller konstigt – tvärtom är det ett sätt att uppleva världen mer intensivt och detaljerat. När du lär dig att hantera din känslighet kan du omvandla den till en styrka som berikar både dig och din omgivning.

Källor

1177.se (https://www.1177.se/) – Svenska vårdguiden med information om psykisk hälsa och när du bör söka vård.
Elaine N. Aron (http://hsperson.com/) – Forskare som myntat begreppet högkänslighet och skrivit flera böcker i ämnet.
American Psychological Association (https://www.apa.org/) – Internationell organisation som tar upp forskning kring personlighet, stress och mental hälsa.