Skotofobi
Skotofobi, ibland kallad nyktofobi, är en specifik fobi där du upplever stark ångest i mörka miljöer – även när du logiskt sett vet att du är trygg. Tillståndet räknas som en psykisk sjukdom när rädslan leder till att du begränsar ditt liv, exempelvis genom att helt undvika att gå ut efter skymningen. Enligt 1177 klassas skotofobi som en form av specifik fobi som vanligtvis svarar bra på behandling.
Symtom
Först kan symtomen dyka upp redan vid tanken på mörker, men de förvärras ofta när ljuset släcks. Typiska reaktioner är
- hjärtklappning och tryck över bröstet
- snabb andning eller andnöd
- darrningar, svettningar och yrsel
- ett starkt behov av att tända alla lampor eller lämna rummet.
Vid svårare fall kan du få panikattacker, sömnsvårigheter eller vända helt på dygnsrytmen för att slippa mörkret.
Orsaker
Forskningen pekar på flera samverkande faktorer:
- Inlärning och negativa upplevelser. En skrämmande händelse i mörker kan bli startskottet för skotofobi.
- Evolution. Mörker har historiskt signalerat osäkerhet och rovdjur, vilket bidrar till en medfödd vaksamhet.
- Genetik och temperament. Vissa är mer sårbara för ångest och reagerar därför starkare på otydliga hot.
- Förstärkning genom undvikande. Ju mer du undviker mörkret, desto mer cementeras föreställningen om att det är farligt, visar det regionala Kunskapsstöd för vårdgivare.
Test
Det finns inga laboratorietester för skotofobi. Istället används strukturerade formulär, exempelvis Fear of the Dark Questionnaire, samt kliniska intervjuer där psykologen frågar hur ofta och hur starkt du reagerar på mörker. Du kan göra ett första självtest genom att notera:
- Hur ofta undviker du mörka platser?
- Hur hög ångest (0–10) känner du i mörker?
- Hur mycket påverkar rädslan sömn, arbete och socialt liv?
Om du ofta skattar 6 eller högre och märker att vardagen begränsas är det klokt att söka professionell hjälp.
Behandling
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Förstahandsvalet är exponering – du närmar dig mörkret stegvis tillsammans med en psykolog och lär dig stanna kvar tills ångesten sjunker. Genom att kombinera exponering med avslappning ökar chanserna att bli fri från rädslan. En färsk metaanalys som sammanfattas i PsyPost visar dessutom att en längre, enkel exponering på ett par timmar kan vara lika effektiv som traditionella upplägg med tio kortare sessioner – men betydligt snabbare.
Läkemedelsbehandling
Ibland kombineras terapin med ångestdämpande läkemedel, men det sker främst när skotofobin ingår i en bredare ångestproblematik.
Självhjälp
Regelbunden avslappning, meditation och fysisk aktivitet dämpar generell stress och gör det lättare att hantera exponeringen.
När ska jag söka vård?
Kontakta vårdcentral eller legitimerad psykolog om:
- rädslan hindrar dig från att sova, jobba eller umgås
- du använder alkohol, droger eller sömnmedel för att stå ut med mörkret
- du trots egna försök inte klarar att genomföra exponering på egen hand.
Du är välkommen att boka tid hos en legitimerad psykolog via Din Psykolog för en bedömning och individanpassad behandling online.
Sammanfattning
Skotofobi är en specifik fobi som kännetecknas av stark ångest i mörker. Orsakerna är ofta en blandning av inlärda erfarenheter och biologisk känslighet. KBT med gradvis exponering är den mest väldokumenterade behandlingen och kan ibland genomföras i en enda längre session. Om rädslan begränsar ditt liv finns effektiv hjälp att få – tveka inte att söka vård.
Källor
Skotofobi, ibland kallad nyktofobi, är en specifik fobi där du upplever stark ångest i mörka miljöer – även när du logiskt sett vet att du är trygg. Tillståndet räknas som en psykisk sjukdom när rädslan leder till att du begränsar ditt liv, exempelvis genom att helt undvika att gå ut efter skymningen. Enligt 1177 klassas skotofobi som en form av specifik fobi som vanligtvis svarar bra på behandling.
Skriven och granskad av
Relaterade artiklar
