Scenskräck

Scenskräck, ibland kallad glossofobi eller talängslan, är en specifik form av social ångest där du känner stark rädsla för att tala inför publik eller bli granskad när du står i centrum. Rädslan klassas som en psykisk sjukdom när den begränsar ditt vardagsliv, till exempel om du tackar nej till studier, jobb eller sociala aktiviteter för att slippa tala inför andra (1177.se). Svenska befolknings­studier uppskattar att upp till tio procent drabbas av social ångest någon gång under livet och för omkring en procent blir besvären kraftigt funktions­hindrande (1177.se). Vill du ha en översikt om fobier generellt kan du läsa vår artikel Fobier – vår stora guide.

Symtom

När scenskräcken slår till kan kroppen reagera med hjärtklappning, skakningar, muntorrhet, svettningar och yrsel. Tankarna kretsar ofta kring att göra bort sig eller bli negativt bedömd, vilket ökar ångesten ytterligare (brunel.ac.uk). Vissa upplever panik­attacker redan av att se en mikrofon eller tänka på ett kommande anförande.

Orsaker

Bakgrunden är vanligtvis en kombination av ärftlig sårbarhet, negativa tidigare upplevelser (till exempel misslyckade presentationer) och social inlärning från familj, skola eller media. Forskning visar dessutom att en bristande känsla av kontroll och rädsla för att bli bedömd är centrala mekanismer scenskräck (link.springer.com).

Test

Det finns inga nationella screeningtest för scenskräck, men psykologer använder ofta Personal Report of Confidence as a Speaker (PRCS) eller delskalor i Fear Survey Schedule. Du kan själv skatta tio tal­situationer – exempelvis hålla tal, delta i videomöte, ställa en fråga – på en skala 0 – 10. Om genomsnittet överstiger fem och hindrar dig i vardagen är det klokt att söka professionell bedömning.

Behandling

Exponeringsbaserad KBT

Första­hands­valet är exponeringsbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT). Tillsammans med en psykolog konstruerar du en hierarki av tal­situationer – från att läsa högt för dig själv till att tala inför större publik – och tränar stegvis samtidigt som du övar avslappning och meditation för att lugna nervsystemet. Internet-KBT har i svenska studier visat sig lika effektivt som traditionell terapi för social ångest (nyheter.ki.se).

Virtuell verklighets-exponering (VRET)

Ny forskning från Brunel University visar att VRET ger tydlig ångest­reduktion vid talängslan, genom att låta dig öva inför virtuell publik i en trygg miljö (brunel.ac.uk). Fler kontrollerade studier bekräftar att VR-baserade verktyg kan fungera som ett tillgängligt första steg innan du utsätter dig i verkligheten (link.springer.com).

Läkemedelsbehandling som stöd

Vid kraftiga symtom kan läkemedels­behandling med SSRI eller SNRI dämpa ångesten så att du lättare genomför exponeringen.

När ska jag söka vård?

Sök hjälp om rädslan hindrar dig från studier, arbete eller socialt umgänge, om du regelbundet får panik­attacker i tal­situationer eller om du börjar använda alkohol, droger eller undvikande som strategi. Får du självmords­tankar – ring 112. Du kan snabbt och flexibelt boka ett video­möte med en legitimerad psykolog via Din Psykolog; du väljer tid och plats och får stöd redan från första samtalet.

Sammanfattning

Scenskräck är en intensiv rädsla för att tala inför publik som ger både kroppsliga och kognitiva symtom och ofta leder till undvikande. Ärftlighet, negativa erfarenheter och inlärning samverkar, men hjärnan kan tränas om. Exponerings-KBT – gärna digitalt eller i virtuell verklighet – kompletterad med avslappning, meditation och vid behov läkemedels­behandling har starkast evidens. Ju tidigare du söker hjälp, desto snabbare kan du återfå tryggheten att uttrycka dig inför andra.

Källor

  • 1177 Vårdguiden – Social ångest 1177.se
  • Region Dalarna – Social ångest (informations­blad) 1177.se
  • Brunel University London – New study uses VR to support people with a fear of public speaking brunel.ac.uk
  • Karolinska Institutet – Internet-KBT effektivt för unga med social ångest nyheter.ki.se
  • Dpublication – Public Speaking Anxiety: A Systematic Review and Meta-Analysis (2023) dpublication.com
  • Springer – Virtual Reality Exposure Therapy for Speech Anxiety (2024) link.springer.com

Scenskräck, ibland kallad glossofobi eller talängslan, är en specifik form av social ångest där du känner stark rädsla för att tala inför publik eller bli granskad när du står i centrum. Rädslan klassas som en psykisk sjukdom när den begränsar ditt vardagsliv, till exempel om du tackar nej till studier, jobb eller sociala aktiviteter för att slippa tala inför andra (1177.se). Svenska befolknings­studier uppskattar att upp till tio procent drabbas av social ångest någon gång under livet och för omkring en procent blir besvären kraftigt funktions­hindrande (1177.se). Vill du ha en översikt om fobier generellt kan du läsa vår artikel Fobier – vår stora guide.

Skriven och granskad av

Senast uppdaterad: 17 juni 2025
Fobier

Tandläkarskräck

Tandläkarskräck – även kallad dental fobi eller extrem tandvårdsrädsla – innebär en så stark oro inför undersökningar och behandlingar att…
Fobier

Flygrädsla

Flygrädsla — även kallad aviofobi eller aerofobi — är en specifik fobi där du upplever intensiv rädsla inför att flyga.…
Illustration av en person med mörkt hår som tänker, visat av en tankebubbla som innehåller ordet Talassofobi och ett omnämnande av spindelfobi, mot en ljusgrön bakgrund.
Fobier

Talassofobi

Talassofobi är en specifik fobi där du reagerar med stark rädsla inför djupa eller vidsträckta vattenmassor som hav, stora sjöar…
  • En kvinna med långt, vågigt brunt hår och blå ögon står vänd mot kameran, iklädd en svart topp och små örhängen. Hon har ett neutralt uttryck och poserar mot en enfärgad, ljus bakgrund.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Mittuniversitetet (examen)

    Erfarenhet

    Affärsutvecklare & leg. psykolog, Din Psykolog (nuvarande)
    Psykolog, teamledare & rehabkoordinator, Utmattningshjälpen / PBM Sweden & Kry – byggde upp och utvecklade det digitala behandlingsteamet
    Skapare av digitala behandlingslösningar, Region Stockholm & Västra Götalandsregionen

    Specialistområden

    Digital vård & innovation
    Stress- och utmattningssyndrom
    Affärsutveckling inom hälso- och sjukvård
    Implementering av digitala behandlingslösningar

    Synts i media

    PBM Webinar (1 okt 2024) – Föreläser om diagnostik av utmattningssyndrom. (pbm.se)

  • En kvinna med långt blont hår och ljusa ögon ler mot kameran. Hon bär svart eyeliner och en svart topp och står inomhus med en vit dörr och en trädörr i bakgrunden.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Karolinska Institutet (examen 2018)

    Erfarenhet

    Leg. psykolog, specialistpsykiatrin, Stockholm (2019 – nuvarande) – behandling av svår depression och ångest hos vuxna Neuropsykiatriska utredningar (ADHD & autism) – genomförda 2018 – 2025 Kliniskt arbete med komplex psykisk ohälsa – kombinerar evidensbaserad behandling med individanpassat stöd

    Specialistområden

    Svåra depressioner & ångesttillstånd Neuropsykiatriska utredningar (NPF) Evidensbaserad behandling i specialistvård Empatiskt & individanpassat bemötande

  • En person med mörkt hår uppsatt, helskägg och mustasch ler mjukt mot kameran. Bakgrunden är suddig och visar inomhuselement som hyllor och en växt.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Karolinska Institutet

    Erfarenhet

    Chief Product Officer (CPO) & leg. psykolog, Din Psykolog – leder utveckling av digitala behandlings­lösningar
    Forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet – publicerad i Nature-titlar
    Föreläsare, METIS – utbildat specialistläkare i psykotraumatologi
    Utvecklingsledare, Region Stockholm – blandad KBT & intensiv PTSD-behandling
    Produkt­utvecklare – lång karriär inom digitala produkter och e-hälsa

    Specialistområden

    Blended & intensiv KBT för PTSD
    Digital produkt­innovation inom psykologi
    Klinisk neurovetenskap & traumaforskning
    Föreläsning & utbildning av vårdpersonal

    Synts i media

    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2023) – Medförfattare till artikeln “Alternative beliefs in psychedelic drug users”. (nature.com)
    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2022) – Medförfattare till artikeln “COVID-19 conspiracy ideation is associated with the delusion proneness trait”. (nature.com)
    Psykologi.se (2024–2025) – Regelbunden expert­skribent om traumabehandling och Prolonged Exposure.

Din Psykolog
Cookie översikt

I Din Psykologs digitala kanaler använder vi cookies av flera anledningar relaterade till funktionalitet och analys. De hjälper oss att ge dig en god användarupplevelse när du surfar på vår webbplats och möjliggör för oss att förbättra din upplevelse av vår webbplats. En del av dessa cookies är helt nödvändiga för funktionaliteten på webbplatsen medan andra används för att förstärka användbarheten och din användarupplevelse.