Misofoni

Diagnos

Misofoni finns varken i DSM-5 eller ICD-11, men kliniker använder förslag från Amsterdam UMC-gruppen: affekt­svaret ska vara starkt, snabbt och triggas av särskilda ljud; undvikande eller aggressiva impulser ska ge tydlig funktions­förlust. För att kartlägga svårighets­grad används främst:

• Amsterdam Misophonia Scale (A-MISO-S) och den reviderade AMISOS-R – båda inspirerade av Y-BOCS.
• MisoQuest (självskattning, 14 frågor).
• S-Five (Selectivity, Severity, Self-report Scale).

En formell diagnos ställs därför oftast via klinisk intervju i kombination med minst ett standardiserat frågeformulär.

Misofono och adhd

Forskning på ungdomsmottagningar visar att ADHD-symtom kan överlappa med misofoni. I en turkisk 2024-studie hade båda könen samband mellan misofoniska besvär och uppmärksamhets­problem, men samspelet med tvångssymtom var starkare hos flickor än pojkar. Det talar för att liknande neurala kretsar – exempelvis frontala kontroll­nätverk – kan ligga bakom båda tillstånden.

Misofono och autism

Studier visar att mellan 12,8 och 35,5 procent av personer med autismspektrumtillstånd (AST) också lider av misofoni. Tillståndet är alltså särskilt vanligt inom denna grupp och sammanfaller ofta med andra psykiatriska diagnoser samt med generell sensorisk överkänslighet. Eftersom många autistiska personer redan har uttalade sinneskänsligheter kan detta göra dem extra mottagliga för att utveckla misofoni.

Misofoni och intelligens

Sambandet mellan misofoni och hög begåvning är omdebatterat. Populärvetenskapliga sammanställningar tyder på att personer med misofoni ibland visar snabbare auditiv bearbetning, men kontrollerade studier har ännu inte visat högre IQ-nivåer i snitt (Science Times, 2023). Du bör därför tolka påståenden om ”hög intelligens” försiktigt tills mer robust forskning finns.

Test för misofoni

Vill du undersöka om du har misofoni kan du:

1. Göra ett självtest online baserat på AMISOS-R (finns på flera klinikers webbplatser).
2. Fylla i MisoQuest och diskutera resultatet med en legitimerad psykolog.
3. Boka en audiologisk utredning, där ljudtrösklar, hörsel och känsloreaktioner mäts.

Självtest ger en indikation men ersätter inte en professionell bedömning.

Behandling

Det finns ännu ingen universell ”bot”, men flera metoder har dokumenterad effekt:

• KBT med exponering och responsprevention – lär dig närma dig triggers gradvis och reglera känslor.
• Ljudberikning eller bakgrundsljud via appar eller hörsel­apparater som minskar kontrasten mot triggers.
• Avslappning, andnings­övningar och meditation för att dämpa stressresponsen.
• Läkemedelsbehandling riktad mot samsjuklighet (t.ex. SSRI vid ångest) kan lindra sekundära besvär.

När ska jag söka hjälp?

Kontakta vården om:

• Du känner stark ilska, panik eller äckel flera gånger i veckan,
• Du undviker skol- eller arbets­miljöer, resor eller sociala situationer,
• Ljudkänsligheten leder till konflikt­fyllda relationer eller sänkt livskvalitet.

Behöver du professionell guidning kan du boka ett videosamtal med en legitimerad psykolog via Din Psykolog, som erbjuder evidens­baserad behandling online.

Sammanfattning

Misofoni är en ljud­trig­gad känsloreaktion som kan kopplas till ADHD, autism och ibland kognitiv överkänslighet, men den är ännu inte formellt klassificerad som egen psykisk sjukdom. Diagnosen bygger på klinisk intervju och standardiserade skalor som A-MISO-S. Behandlingen utgörs främst av KBT, ljudberikning och stress­reducerande strategier. Sök hjälp om besvären påverkar din vardag – effektiv behandling finns och kan genomföras både på mottagning och online.

Källor

1. Karolinska Institutet – Frågor om hörsel (2024)
2. Herdi och Yıldırım (2024) Sex-Specific Correlations Between Misophonia Symptoms and ADHD, OCD, and Autism-Related Traits in Adolescent Outpatient
3. Rinaldi m.fl., 2023 – Misophonia in Autism: Systematic Review
4. Kılıç m.fl., 2024 – Validation of Misophonia Screening List
5. Science Times – Misophonia and Intelligence (2023)