Borderline

Symtom

Symtomen på borderline varierar men omfattar ofta ett intensivt och föränderligt känsloliv, rädsla för övergivenhet samt impulsivt eller självdestruktivt beteende. Du kan känna en stark inre tomhet eller en känsla av att du inte riktigt vet vem du är. Dessa upplevelser kan göra att det blir svårt att planera för framtiden eller hålla fast vid egna mål och drömmar. Dessutom kan din relation till andra människor ofta pendla mellan idealisering och avståndstagande, ibland utan att du själv förstår varför.

Ångest och nedstämdhet förekommer också ofta, och du kan uppleva så kraftiga känslopåslag att du tappar förmågan att tänka klart. Ibland kan detta leda till att du agerar på impuls. Det kan till exempel handla om att du handlar saker du egentligen inte har råd med, har hastiga konflikter, skadar dig själv eller tar andra risker som du senare ångrar. Om du känner igen dessa mönster i ditt eget liv kan det vara ett tecken på att du behöver professionell hjälp (källa: 1177 Vårdguiden).

Något som också kan vara viktigt att veta är att symtomen ofta fluktuerar över tid. Även om du under en period upplever mycket starka symtom, kan det komma faser då de avtar. När du lär dig mer om borderline och vilka strategier som kan hjälpa, blir det lättare att hantera dessa upp- och nedgångar.

Kända personer med borderline

Det finns flera kända personer som öppet talat om att de lever med borderline eller som det spekulerats kring. Ett exempel är komikern och skådespelaren Pete Davidson, som berättat om hur diagnosen påverkat hans relationer och psykiska hälsa. Sångerskan Amy Winehouse nämns också ofta som ett möjligt exempel, där hennes intensiva känsloliv och självdestruktiva mönster ibland kopplats till borderline.

Att läsa om eller se kända personer berätta om sina erfarenheter kan ge en känsla av igenkänning. Du kan se att det inte bara är “vanliga” människor som går igenom den här typen av svårigheter. Samtidigt är det bra att komma ihåg att alla har sin unika historia. Bara för att du och en kändis har samma diagnos betyder det inte att ni upplever samma svårigheter eller använder samma strategier för att må bättre.

Tyst borderline

“Tyst borderline” är ett begrepp som används för att beskriva en variant av borderline där mycket av kaoset pågår inombords och kanske inte märks lika tydligt för omgivningen. Du kan uppleva häftiga känslostormar, självkritiska tankar och stark ångest utan att visa det öppet. Det kan innebära att du har svårt att bli förstådd av andra eftersom du kanske verkar lugn eller till och med högfungerande utåt sett, men samtidigt bär på mycket oro och inre smärta.

I ett sådant läge är det lätt att du känner dig ensam, eftersom dina närstående kanske inte förstår hur dåligt du egentligen mår. Ibland kan det även göra det svårare för dig att söka hjälp i tid, eftersom du tänker att dina problem “inte är så allvarliga” jämfört med dem som har mer utåtagerande symtom. Men dina upplevelser är lika viktiga, och du förtjänar samma stöd och förståelse som alla andra. Att våga sätta ord på det du bär inom dig kan vara ett första steg mot att må bättre.

Sexualitet och borderline

Sexualiteten kan vara en utmanande del av livet om du har borderline. Du kan till exempel ha svårt att hantera intimitet på ett tryggt sätt, eller så dras du in i impulsiva sexuella relationer som du senare ångrar. Starka känslor av skam eller rädsla kan också göra att du undviker närhet, trots att du längtar efter att komma någon nära.

Det är viktigt att du är uppmärksam på hur dina känslor påverkar dina val och beteenden i sexuella situationer. Du kanske känner en intensiv passion för en partner i början, men därefter känner du dig sviken eller övergiven om relationen inte lever upp till dina förväntningar. Att prata öppet om dessa upplevelser med någon du litar på – det kan vara en terapeut, en vän eller en partner – kan hjälpa dig att bättre förstå dina egna reaktioner och gränser.

Ibland kan det också vara bra att undersöka om du bär på orealistiska förväntningar kring vad en relation eller sexuell kontakt ska ge dig. Genom att sänka tempot och lära känna dina egna önskningar och behov steg för steg, kan du bygga upp en mer stabil grund för din sexualitet.

Högfungerande borderline

Högfungerande borderline är en term som ibland används för att beskriva personer som på ytan klarar vardagen – kanske genom att sköta ett jobb eller studier – men som fortfarande kämpar med intensiva inre konflikter. Det kan innebära att du i sociala sammanhang verkar framåt och positiv, medan du hemma känner dig tom, förvirrad och uppgiven. Kanske pressar du dig själv hårt för att leva upp till en viss bild av framgång, vilket i längden kan leda till utmattning.

Om du känner igen dig i den här beskrivningen kan det vara bra att uppmärksamma signaler om att du går på högvarv. Det kan vara svårare att be om hjälp om du hela tiden visar en välfungerande fasad utåt. Därför är det viktigt att du är ärlig mot dig själv och kanske mot en terapeut om hur du egentligen mår. Du förtjänar att få hjälp, oavsett hur bra du sköter dina yttre åtaganden.

Utredning

Om du misstänker att du har borderline är det värdefullt att ta kontakt med en vårdinstans som kan göra en professionell bedömning. Vanligtvis börjar du med att söka vård genom din vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Där kan du få träffa en psykolog eller läkare som inleder en utredning, där de tittar på din livshistoria, dina symtom och hur ditt vardagsliv fungerar.

Detta kan ske genom intervjuer och olika frågeformulär som är utformade för att upptäcka mönster relaterade till borderline. Det är vanligt att flera olika aspekter vägs in, och ibland utreds du också för andra psykiska sjukdomar eller diagnoser som kan finnas parallellt. Det tar ofta tid att få en fullständig bild, men det är viktigt att vara tålmodig. En noggrann utredning gör att du har större möjlighet att få rätt behandling (källa: Socialstyrelsen).

Under utredningstiden kan det kännas påfrestande att inte ha ett klart svar på varför du mår som du mår. Försök att vara ärlig mot den vårdpersonal du möter. Ju tydligare du kan beskriva dina tankar, känslor och beteenden, desto lättare blir det för dem att sätta rätt diagnos och sedan utforma en behandlingsplan som är anpassad för dig.

Behandling

När du har fått diagnosen borderline eller om en utredning pekar åt det hållet, finns det flera behandlingsmetoder som kan hjälpa. Psykoterapi är oftast en central del, och en vanlig metod kallas dialektisk beteendeterapi (DBT). Den hjälper dig att lära dig nya strategier för att hantera känslor och impulser, samt hur du kan förbättra dina relationer. En annan inriktning är mentaliseringsbaserad terapi (MBT), där du övar på att förstå både dina egna och andras inre tillstånd för att minska missförstånd och konflikter.

Ibland kan du också ha nytta av läkemedelsbehandling, särskilt om du samtidigt upplever ångest, depression eller andra tillstånd som behöver dämpas. Det finns inget läkemedel som “botar” borderline i sig, men viss läkemedelsbehandling kan göra det lättare för dig att tillgodogöra dig terapin genom att minska stark ångest eller nedstämdhet.

Du kan också hitta stöd i gruppterapier. Där får du möjlighet att öva på relationer och kommunikation i ett kontrollerat sammanhang. Deltagarna kan känna igen sig i varandras svårigheter och dela tips på hur man hanterar vardagens utmaningar (källa: American Psychiatric Association).

När ska jag söka vård

Om du märker att dina humörsvängningar, impulser eller relationer börjar påverka ditt liv negativt, eller om du känner en ständig oro för att bli övergiven, kan det vara en signal att du behöver professionellt stöd. Det gäller särskilt om du har tankar på att skada dig själv eller upplever att känslorna är så starka att du inte klarar av din vardag. Ju tidigare du söker hjälp, desto större är chanserna att du kan bryta negativa mönster innan de blir djupt rotade.

Vänd dig till en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller en akutmottagning om läget känns akut. Du kan också ringa en stödlinje för samtal och vägledning. Kom ihåg att du har rätt att få hjälp och att det inte är ett tecken på svaghet att söka vård. Tvärtom är det ett bevis på att du tar hand om dig och vill arbeta mot ett mer stabilt och meningsfullt liv.

Vad kan jag göra själv

Även om professionell hjälp är viktig kan du själv göra mycket för att underlätta ditt mående. För det första kan regelbundenhet i vardagen hjälpa dig att hålla stressen i schack. Försök att skapa rutiner för sömn, mat och fysisk aktivitet. När du har en grundtrygghet i kroppen blir det ofta lättare att möta känslomässiga utmaningar.

För det andra kan olika former av avslappning eller meditation bidra till att lugna ett överaktivt inre. Du kan prova guidade meditationsövningar som fokuserar på andning eller kroppsmedvetenhet. Genom att ge dig själv små pauser under dagen där du stannar upp och uppmärksammar hur du andas, kan du bryta negativa tankemönster.

Vidare kan det vara bra att lära sig kommunicera tydligare i relationer. När du känner intensiva känslor är det lätt att du uttrycker dig på ett sätt som andra upplever som anklagande eller överdrivet. Genom att försöka använda “jag-budskap” i stället för anklagande formuleringar kan du skapa bättre förutsättningar för förståelse och samarbete. Öppenhet och ärlighet, men samtidigt respekt för dina egna och andras gränser, kan hjälpa dig att skapa mer stabila och trygga band till människor i din närhet.

Slutligen kan du också ha nytta av att läsa på om borderline och olika strategier för hantering, till exempel hur du kan förebygga självskador eller impulsiva handlingar. Det finns böcker, internetforum och självhjälpsgrupper där du kan få tips och dela erfarenheter. Att veta att du inte är ensam kan i sig vara en stor lättnad.

Sammanfattning

Borderline är en diagnos som kan visa sig genom starka och skiftande känslor, osäker självbild och impulsivt beteende. Du kan uppleva rädsla för övergivenhet och svårigheter att ha stabila relationer. Det finns olika varianter av borderline, som “tyst borderline” och “högfungerande borderline,” vilket visar att symtomen inte alltid är lika tydliga för omgivningen. Sexualiteten kan också bli en utmaning, då intensiva känslor och osäkerhet kring relationer ibland leder till förhastade beslut eller svårigheter att känna trygghet.

Utredning görs oftast via psykiatrin, där du träffar en professionell behandlare och får svara på frågor som kartlägger dina symtom. Behandling sker ofta genom psykoterapi, exempelvis dialektisk beteendeterapi eller mentaliseringsbaserad terapi. I vissa fall kan även läkemedelsbehandling vara ett stöd. Om du märker att känslorna tar överhanden eller om du har självmordstankar, är det viktigt att du söker vård omgående. Du kan också själv skapa stabilare rutiner, öva avslappning och meditation, samt bli mer medveten om hur du kommunicerar med dina nära.

Även om borderline kan vara en stor utmaning, finns det ljuspunkter. Med rätt stöd, en vilja att utvecklas och en medvetenhet om dina egna mönster går det att hitta balans och meningsfullhet i livet. Att se kända personer berätta om sina erfarenheter kan vara inspirerande, men kom ihåg att varje individs upplevelse är unik. Du har rätt att få hjälp och att må bättre.

Källor

• 1177 Vårdguiden: https://www.1177.se
• Socialstyrelsen: https://www.socialstyrelsen.se
• American Psychiatric Association: https://www.psychiatry.org