Autism

Test för autism

För att undersöka om du eller någon närstående har autism utförs en professionell utredning. Inledningsvis kan du få fylla i formulär och delta i samtal med läkare eller psykolog, där man bedömer hur du fungerar i olika delar av livet. Ibland ingår även observationer i sociala situationer. Det samlade resultatet av dessa moment värderas sedan av specialister som beslutar om diagnos.

Det är viktigt att veta att testerna inte ensamma avgör om du har autism. De fungerar snarare som vägledning och insamling av fakta om din kognitiva profil och ditt sociala samspel. Ibland kan andra tillstånd, såsom adhd eller en psykisk sjukdom, överlappa symptomen och behöver därför också beaktas.

Symptom

Symptom på autism kan se väldigt olika ut. Många har dock gemensamt:

• Svårigheter att tolka kroppsspråk, ansiktsuttryck eller sociala koder.
• En tendens att fokusera djupt på vissa intressen och prata mycket om dessa.
• Känslighet för ljud, ljus, smak eller beröring, eller motsatsen – underkänslighet.
• Ett behov av rutin och tydlig förutsägbarhet för att undvika oro.

Vidare kan oförutsedda förändringar i vardagen upplevas som mycket stressande. Dessa symptom tenderar att göra sig mer påminda när omgivningen ställer krav på snabb anpassning eller komplex social interaktion.

Lätt autism

I många fall kan din autism vara av lättare grad vilket gör att du klarar av ett normalt liv men där rätt hjälp kan undvika psykisk sjukdom och utmattning. Nedan följer tre benämningar på samma typ av lättare autism, nämligen mild autism, autism nivå 1 och högfungerande autism. Termerna betyder alltså samma sak men används i olika sammanhang.

Mild autism

Om du har mild autism, eller vad som ibland benämns “autism utan intellektuell funktionsnedsättning”, kan du ofta hantera vardagslivet relativt självständigt. Ändå kanske du märker att sociala sammanhang känns uttröttande och krävande. Du kan till exempel:

• Ha svårt att uppfatta när någon är ironisk eller skämtar.
• Känna ett starkt behov av planering och schemaläggning för att undvika stress.
• Uppleva att du behöver längre tid än andra för att återhämta dig efter sociala aktiviteter.

Trots att symtomen är milda är det viktigt att du får förståelse och anpassat stöd för att förebygga utmattning och psykisk ohälsa.

Autism nivå 1

Enligt vissa diagnossystem (till exempel DSM-5) kan autism delas in i olika nivåer av stödbehov. Autism nivå 1 innebär att du har begränsade svårigheter i sociala interaktioner och repetitiva beteenden, men att du fortfarande kan klara huvuddelen av vardagen på egen hand. Dock kan du behöva extra stöd i situationer som ställer höga krav på flexibilitet eller social förmåga.

Med rätt anpassningar, såsom tydliga instruktioner och ett lugnt arbetsklimat, kan du hantera många uppgifter självständigt. Samtidigt kan plötsliga förändringar skapa en påtaglig stressreaktion, vilket gör att struktur och förutsägbarhet ofta blir nyckeln för välmående.

Högfungerande autism

Högfungerande autism är ett begrepp som ibland används för att beskriva personer som har en intellektuell förmåga inom normalspannet eller högre, men som fortfarande upplever tydliga autistiska svårigheter i vardagen.

Som vuxen

Som vuxen kan du ha lärt dig kompensera för dina svårigheter, till exempel genom att studera sociala spelregler eller skapa trygga rutiner. Ändå kan du känna en ständig inre anspänning och trötthet. Vid en sen diagnos blir många lättade, eftersom det ger svar på frågor om varför vissa situationer alltid känts så utmanande. Dessutom kan en diagnos öppna dörrar för anpassningar i arbetslivet eller studierna.

Atypisk autism

Atypisk autism används istället för att beskriva fall där du har vissa men inte alla diagnoskriterier, eller om tecken på autism visar sig senare än förväntat. Om du har atypisk autism kan du fortfarande uppleva stora svårigheter och behöva anpassningar och stöd, trots att bilden inte helt överensstämmer med den “typiska” framtoningen av autism.

Autism barn

Hos barn märks autism ofta när barnet inte utvecklar sociala färdigheter i samma takt som sina jämnåriga. Tecken kan vara att barnet:

• Inte svarar på tilltal eller söker ögonkontakt.
• Har svårt att leka med andra barn eller växla i gemensam lek.
• Uppvisar starka reaktioner vid förändringar eller nya rutiner.

Därför är det viktigt att vara uppmärksam på dessa tecken i tidig ålder, eftersom Socialstyrelsen betonar att tidiga insatser gör stor skillnad för barnets fortsatta utveckling.

Utredning

En utredning för autism sker oftast inom psykiatrin av läkare och psykolog. Utredning för barn utförs vanligen inom BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin) och vuxna inom vuxenpsykiatrin. Stegvis görs samtal, intervjuer, observationer samt olika typer av kognitiva tester. Om du är vuxen ingår ibland även intervjuer med anhöriga som har känt dig länge, för att få en så heltäckande bild som möjligt av dina svårigheter och styrkor.

Vidare kan utredningen kompletteras med tester för att utesluta andra tillstånd eller samdiagnoser. 1177 understryker att en noggrann utredning är avgörande för att skräddarsy rätt insatser.

Behandling

Det finns ingen behandling som “botar” autism, men många insatser kan underlätta:

• Psykologiskt stöd och pedagogiska insatser: du kan få träning i sociala färdigheter, strategier för att hantera stress och stöd i hur du planerar din vardag.
• Läkemedelsbehandling: vid samtidig ångest, depression eller andra psykiska sjukdomar kan detta bli aktuellt efter läkarbedömning.
• Anpassning av miljön: tydliga rutiner, visuella scheman och förutsägbarhet kan göra stor skillnad. Även små förändringar, som ljuddämpning eller avskilda arbetsplatser, kan minska överbelastning.

När ska jag söka vård

Du bör överväga att söka vård om du upplever långvarig stress, oro eller svårigheter att klara vardagen på grund av de symtom som kan kopplas till autism. Detsamma gäller om du märker att ditt barn har avvikande kommunikationsmönster, stort motstånd mot förändringar eller andra tecken på autistiska svårigheter. Tidig upptäckt och rätt stöd är centralt för att du ska kunna må bra och nå din fulla potential. Dessutom framhåller WHO att ökad kunskap och medvetenhet i omgivningen är en viktig faktor för att personer med autism ska kunna leva ett fullt och meningsfullt liv.

Vad kan jag göra själv

Att hantera autism handlar mycket om att skapa en vardag där stressnivån hålls nere och där du kan nyttja dina styrkor. Du kan:

• Upprätta tydliga rutiner: planera din dag med hjälp av listor, appar eller scheman.
• Be om hjälp: förklara för familj, vänner eller arbetsgivare vilka anpassningar du behöver.
• Öva avslappning och meditation: regelbunden träning i att varva ner kan hjälpa dig att hantera sensoriska intryck och överbelastning.
• Hitta gemenskap: deltaga i grupper eller forum där du kan dela erfarenheter med andra i liknande situation.

Sammanfattning

Autism är ett spektrum som sträcker sig från milda till mer omfattande svårigheter. Kännetecknande är utmaningar i socialt samspel, kommunikation och ett starkt behov av förutsägbarhet. Om du misstänker att du eller en närstående har autism kan en utredning ge svar och öppna möjligheter till stöd och anpassningar. Med tidig upptäckt och rätt insatser kan du hantera många av svårigheterna i vardagen och samtidigt dra nytta av de unika förmågor som ofta följer med autism.

Källor

• Socialstyrelsen
• 1177
• WHO