GAD

Symtom

Symtomen på GAD kan vara varierande, men det finns några kännetecken som ofta återkommer. Du kan till exempel:

1. Känna en ständig oro: Oron kan handla om allt från hälsan hos nära och kära till din egen framtid. Denna oro känns ofta svår att styra eller kontrollera.
2. Ha koncentrationssvårigheter: När tankarna ständigt kretsar kring möjliga katastrofscenarier kan det bli svårt att fokusera på arbetsuppgifter eller andra viktiga åtaganden.
3. Uppleva fysisk spänning: Du kanske har spända muskler, huvudvärk eller magbesvär. Ibland leder denna inre stress även till sömnproblem.
4. Känna irritation: När du är konstant orolig kan tålamodet bli kort. Du kanske märker att du snabbt blir irriterad på omgivningen eller på dig själv.
5. Ha en kronisk trötthet: Den ständiga anspänningen tär på krafterna, vilket gör att du kan känna dig trött och slutkörd även efter en god natts sömn.

Vidare är det många som också upplever hjärtklappning, svettningar eller darrningar under extra oroliga stunder. Det är viktigt att förstå att alla dessa symtom kan öka och minska över tid, beroende på vad som händer runt omkring dig och hur du själv hanterar stressiga situationer.

Test för GAD

Om du misstänker att du har GAD kan du göra olika självskattningstest för att få en första indikation på om du befinner dig i riskzonen. Flera vårdgivare och psykologmottagningar erbjuder kortare frågeformulär där du får svara på hur ofta du upplever olika symtom. Dessa test är inte en definitiv diagnos, men kan fungera som ett första steg i att förstå dina besvär.

Samtidigt är det viktigt att du inte ställer din egen diagnos enbart baserat på ett test online. Om du känner att oron verkligen begränsar ditt liv är det klokt att söka professionell hjälp för en riktig utredning. Ett formellt test och diagnos ställs av en psykolog eller läkare, som även kan göra en bedömning av om du lider av andra samtidiga sjukdomar, exempelvis depression.

Leva med GAD

Att leva med GAD kan kännas som att gå runt med en tung ryggsäck som aldrig riktigt går att lägga ifrån sig. Du kanske vaknar på morgonen med en känsla av oro som smyger sig på redan innan du stigit ur sängen. Du funderar över hur du ska klara av dagen, om något kan gå fel på jobbet, eller om en nära anhörig ska bli sjuk. När oron är som mest intensiv kan det vara svårt att känna glädje i nuet.

Därför är det hjälpsamt att arbeta fram strategier för att hantera denna oro. Du kan till exempel öva på avslappning eller meditation för att lugna ner kroppens stresstillstånd. Det kan också vara användbart att sätta upp tydliga gränser för när det är okej att grubbla över potentiella problem, som att avsätta en specifik “orostid” varje dag. Då slipper du oroa dig hela tiden.

Dessutom är det bra att involvera din omgivning. Kanske kan du berätta för dina närmaste vänner eller kollegor om hur du känner. Att prata öppet minskar ofta skammen och ensamheten som kan följa med GAD.

Kändisar med GAD

Ibland kan det kännas betryggande att veta att även personer i rampljuset kämpar med liknande problem. Det finns flera kändisar som har berättat öppet om sina ångestbesvär och i vissa fall generaliserat ångestsyndrom. Skådespelerskan Emma Stone har till exempel talat om sin starka oro sedan barndomen, medan författaren John Green har diskuterat sin erfarenhet av ihållande ångest i offentliga intervjuer.

Att framgångsrika människor också kan drabbas påminner dig om att ångest inte gör skillnad på vem du är, hur din karriär ser ut eller var du befinner dig i livet. Viktigast är att du inte känner dig ensam, utan att du förstår att GAD är ett tillstånd som många delar och som det finns hjälp för att hantera.

Utmattning

En vanlig följd av att ständigt tampas med oro är utmattning. När din kropp och hjärna aldrig riktigt får vila från stresspåslaget kan energin tömmas i snabbare takt än den fylls på. Det kan visa sig genom att du känner dig fysiskt och mentalt slutkörd, har svårt att initiera eller fullfölja arbetsuppgifter och kanske blir känslomässigt labil.

I förlängningen kan detta leda till att du riskerar utmattningssyndrom. När tecken på utmattning dyker upp är det därför oerhört viktigt att du tar dem på allvar. Du kan behöva dra ner på tempot, få hjälp med att prioritera om i vardagen och kanske även söka professionell hjälp.

Diagnos och utredning

Om du misstänker att du har GAD är det bra att boka tid hos en psykolog eller läkare. I en utredning tittar man på hur länge oron har pågått och hur den yttrar sig i ditt liv. För en formell diagnos brukar kriterierna vara att du har upplevt intensiv oro de flesta dagar i minst sex månader, och att oron är svår att kontrollera. Man undersöker även vilka symtom som följer med oron, som koncentrationssvårigheter, muskelspänningar eller sömnproblem.

Ibland kan din behandlare även vilja utesluta andra sjukdomar som kan ge liknande symtom. Därför kan du ibland få lämna blodprover eller genomgå andra undersökningar, allt för att säkerställa att det inte ligger något annat bakom din ångest. Socialstyrelsen beskriver hur en noggrann bedömning ofta innebär att du får svara på frågor om både din fysiska och mentala hälsa (Socialstyrelsen)

Behandling

Behandling vid GAD kan vara uppbyggd på flera olika sätt. En vanlig grund är samtalsterapi, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT). Där får du lära dig tekniker för att hantera orostankar och gradvis utmana de negativa föreställningar som dyker upp i huvudet. KBT kan hjälpa dig att se mönster i ditt tänkande, så att du blir mer medveten om när en katastroftanke är på väg och hur du kan avleda den eller minska dess inflytande.

En annan form av samtalsbehandling kan vara psykodynamisk terapi, där du får utforska bakomliggande känslor och tidigare erfarenheter som kan ha bidragit till din benägenhet att oroa dig. Vilken metod som passar dig bäst kan bero på dina preferenser och vilken terapeut du träffar.

Vidare kan du ibland bli erbjuden läkemedelsbehandling som komplement. Det kan röra sig om antidepressiva läkemedel som påverkar signalsubstanser i hjärnan och på så sätt kan minska ångest. Här är det viktigt att du och din läkare har en öppen dialog om hur behandlingen fungerar och om eventuella biverkningar.

Under behandlingen kan du också lära dig avslappningsövningar eller meditation för att sänka kroppens stressnivå. Forskning visar att regelbunden avslappning kan minska de fysiska symtomen på GAD, som till exempel muskelspänningar och hjärtklappning (NICE Guidelines via NHS, https://www.nhs.uk).

När ska jag söka vård

Du kan överväga att söka vård när oron börjar påverka din vardag negativt. Om du märker att du tackar nej till sociala sammanhang för att du är rädd att något ska gå fel, eller om du ligger vaken på nätterna och inte får den sömn du behöver, kan det vara tecken på att du behöver professionellt stöd.

Ytterligare en signal är om du upplever samtidigt nedstämdhet, utmattning eller fysiska symtom som inte går över. GAD kan ibland samexistera med andra sjukdomar, vilket gör det extra viktigt att du får en helhetsbedömning. Vi på Din Psykolog erbjuder hjälp vid GAD och hjälper dig gärna.

Vad kan jag göra själv

Trots att professionell hjälp kan vara mycket värdefull finns det också en hel del du kan göra själv för att minska oron och få en bättre vardag:

1. Strukturera din dag: Många med GAD känner en lättnad när de har tydliga rutiner. Genom att planera din dag kan du minska känslan av att saker är oförutsägbara eller okontrollerbara.
2. Skriv ner din oro: Att föra dagbok eller skriva listor över vad du oroar dig för kan ge perspektiv. Ibland ser du då att tankarna handlar om samma scenarier om och om igen.
3. Avsätt “orostid”: Bestäm en begränsad tid på dagen, exempelvis 15 minuter, då du tillåter dig själv att grubbla ordentligt. Resten av dagen försöker du föra bort orostankarna och säga till dig själv “det där tar jag vid min orostid senare”.
4. Prova avslappning och meditation: Regelbunden träning i avslappning och meditation kan lugna ditt nervsystem och ge en skön återhämtning. Detta kan i längden minska den långvariga stressen.
5. Prata med nära och kära: Att sätta ord på din oro kan göra att den krymper. Dessutom kan du få stöd, råd och kanske någon som hjälper dig att se saker ur nya perspektiv.

Kom ihåg att dessa strategier är värdefulla, men om din oro är mycket stark är det ofta en kombination av egna insatser och professionell hjälp som ger bäst resultat.

Sammanfattning

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) innebär att du går med en mer eller mindre konstant oro som är svår att kontrollera. Denna oro kan gälla allt från din ekonomi och hälsa till relationer och arbete. Vanliga symtom är svårigheter med koncentration, muskelsmärtor, sömnproblem och en allmän känsla av att vara på helspänn. Många upplever också trötthet och i vissa fall en överväldigande känsla av utmattning.

Det finns tester du kan göra för att få en första uppfattning om dina symtom, men en riktig diagnos ställs av legitimerad vårdpersonal. Du kan behöva genomgå en bedömning där du får berätta om din oro, hur länge den pågått och hur den påverkar din vardag. Behandlingen kan bestå av samtalsterapi såsom KBT eller psykodynamisk terapi, och i vissa fall av läkemedelsbehandling. Att regelbundet öva avslappning eller meditation kan vara ett bra komplement, och att ha stöd från familj och vänner brukar underlätta återhämtningen.

Kändisar som till exempel Emma Stone och John Green har öppnat upp om sin ångest, vilket visar att GAD inte gör skillnad på vem du är eller vad du arbetar med. Om du känner igen dig i beskrivningen av GAD är det viktigt att du söker hjälp i tid. Tidiga insatser kan förebygga att ångesten förvärras eller att utmattning tar över. Samtidigt kan du själv göra mycket för att hantera oron genom rutiner, avslappning, meditation och goda samtal med nära och kära.

Källor

1. American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5).
2. Socialstyrelsen. (n.d.). Nationella riktlinjer och rekommendationer om ångest och oro. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se
3. 1177 Vårdguiden. (n.d.). Ångest och oro. Hämtad från https://www.1177.se