Undvik farlig stress på jobbet – psykologen om varningssignalerna

Allt fler sjukskrivs för arbetsrelaterad stress. Det påverkar inte bara arbetsplatserna utan också människors hälsa och livskvalitet. När stressen på jobbet blir kronisk är risken stor att kroppen säger ifrån. Psykologen Andrea Kööhler berättar hur du känner igen symtomen och vad du kan göra åt dem.

Arbetsrelaterad stress ökar i Sverige. Enligt Arbetsmiljöverkets arbetsskaderapport anmäldes 13 procent fler arbetssjukdomar under 2024 än året innan, främst kopplade till stress och en ohälsosam arbetsbelastning. Utvecklingen visar tydligt att stress på jobbet inte bara påverkar den enskildes hälsa, utan också blivit en växande arbetsmiljöfråga för hela arbetslivet.

Stress på jobbet visar sig ofta i vardagen. Det kan handla om att tankarna på arbetsuppgifter fortsätter långt efter arbetstid, att sömnen störs av oro inför morgondagen eller att helgerna inte längre ger riktig återhämtning. Många beskriver att energin tar slut snabbare, att det blir svårare att fokusera eller minnas saker och att humöret påverkas. Kroppen kan reagera med huvudvärk, spända muskler, magproblem eller hjärtklappning, tydliga signaler på att belastningen har blivit för hög.

– Stress i sig är inte farligt, tvärtom är och har det varit livsviktigt. Vi har behövt kunna klara av svåra och farliga situationer för att överleva. Men vi behöver få tillräckligt med återhämtning efter hög stress. Stress, som för höga krav, över lång tid utan tillräckligt med återhämtning ökar risken för ohälsa. Kroppen säger ifrån på olika sätt och vi behöver uppmärksamma de signalerna och ta dem på allvar, säger Andrea Kööhler, psykolog på Din Psykolog.

Enligt Arbetsmiljöverkets statistik stod arbetssjukdomar kopplade till organisatoriska och sociala faktorer, som hög arbetsbelastning, högt tempo och bristande stöd, för 51 procent av alla anmälningar 2024. Antalet ökade med hela 30 procent jämfört med året innan, den största ökningen på 20 år.

Särskilt tydligt syns utvecklingen bland kvinnor, som stod för sju av tio anmälningar. Inom vård, omsorg och utbildning är stressrelaterade besvär vanligast, ofta i form av psykisk ohälsa. Enligt Arbetsmiljöverket är just dessa yrken hårt pressade, med höga krav och liten möjlighet till återhämtning.

– Att stressrelaterade besvär ökar så tydligt är en signal vi måste ta på allvar, både som individer och på samhällsnivå. Ingen ska behöva bli sjuk av sitt arbete. Det viktigaste är att inte vänta för länge. Sök stöd tidigt, prata med din chef och ta hjälp av vården om du behöver. Ju tidigare du agerar, desto större chans har du att skapa en hållbar balans mellan jobb och återhämtning, säger Andrea Kööhler.

10 tips – så hanterar du stress på jobbet

  • Lär känna dina varningssignaler. Lägg märke till förändringar i sömn, energi eller humör, det är ofta kroppens första tecken.
  • Prioritera det viktigaste. Allt kan inte göras samtidigt. Våga välja bort eller skjuta upp sådant som inte är akut.
  • Sätt gränser för tillgänglighet. Bestäm när du är nåbar och när du stänger av mejl och chattar. Tydliga ramar ger hjärnan chans till återhämtning.
  • Ta mikropauser under dagen. En kort promenad, några djupa andetag eller att resa sig från stolen kan sänka stressnivån direkt.
  • Strukturera arbetsdagen. Planera i block, lägg in pauser och undvik att multitaska, det minskar känslan av kaos.
  • Prata med din chef. Lyft fram din situation tidigt. Ofta finns det möjlighet att fördela om arbetsuppgifter eller tydliggöra prioriteringar.
  • Bygg återhämtning utanför jobbet. Sömn, rörelse och socialt umgänge är grunden för återhämtning. Små rutiner kan göra stor skillnad.
  • Sök stöd i tid. Vänta inte tills kroppen säger ifrån helt. Att ta hjälp av vården eller en psykolog kan förebygga att stressen blir kronisk.
  • Var snäll mot dig själv. Undvik att driva på med självkritik när du redan är pressad. Att sänka kraven och acceptera att allt inte blir perfekt är en viktig del av återhämtningen.
  • Be om hjälp. Du behöver inte bära allt själv. Att fördela arbetsuppgifter eller be om stöd från kollegor kan minska trycket och ge utrymme för återhämtning.

När ska man söka hjälp?

  • Om stressen påverkar din sömn, energi eller koncentration under flera veckor i sträck.
  • Om du börjar undvika eller inte orkar med sådant du brukar klara, som arbetsuppgifter, sociala sammanhang eller vardagsrutiner.
  • Om du upplever stark hopplöshet, förlorad livslust eller har svårt att fungera i jobb och vardag.

Om ovan stämmer in kan det vara dags att prata med en psykolog, kontakta en stödlinje eller söka vård.

  • En kvinna med långt, vågigt brunt hår och blå ögon står vänd mot kameran, iklädd en svart topp och små örhängen. Hon har ett neutralt uttryck och poserar mot en enfärgad, ljus bakgrund.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Mittuniversitetet (examen)

    Erfarenhet

    Affärsutvecklare & leg. psykolog, Din Psykolog (nuvarande)
    Psykolog, teamledare & rehabkoordinator, Utmattningshjälpen / PBM Sweden & Kry – byggde upp och utvecklade det digitala behandlingsteamet
    Skapare av digitala behandlingslösningar, Region Stockholm & Västra Götalandsregionen

    Specialistområden

    Digital vård & innovation
    Stress- och utmattningssyndrom
    Affärsutveckling inom hälso- och sjukvård
    Implementering av digitala behandlingslösningar

    Synts i media

    PBM Webinar (1 okt 2024) – Föreläser om diagnostik av utmattningssyndrom. (pbm.se)

  • En person med mörkt hår uppsatt, helskägg och mustasch ler mjukt mot kameran. Bakgrunden är suddig och visar inomhuselement som hyllor och en växt.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Karolinska Institutet

    Erfarenhet

    Chief Product Officer (CPO) & leg. psykolog, Din Psykolog – leder utveckling av digitala behandlings­lösningar
    Forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet – publicerad i Nature-titlar
    Föreläsare, METIS – utbildat specialistläkare i psykotraumatologi
    Utvecklingsledare, Region Stockholm – blandad KBT & intensiv PTSD-behandling
    Produkt­utvecklare – lång karriär inom digitala produkter och e-hälsa

    Specialistområden

    Blended & intensiv KBT för PTSD
    Digital produkt­innovation inom psykologi
    Klinisk neurovetenskap & traumaforskning
    Föreläsning & utbildning av vårdpersonal

    Synts i media

    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2023) – Medförfattare till artikeln “Alternative beliefs in psychedelic drug users”. (nature.com)
    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2022) – Medförfattare till artikeln “COVID-19 conspiracy ideation is associated with the delusion proneness trait”. (nature.com)
    Psykologi.se (2024–2025) – Regelbunden expert­skribent om traumabehandling och Prolonged Exposure.