Så klarar du julens konflikter, krav och press – psykologens 10 råd för en lugnare helg

Julens ideal om värme och gemenskap stämmer inte för alla. Möten med familj och släkt kan snabbt skapa konflikter när gamla roller, krav och förväntningar väcks till liv. Psykologen Dolores Danielsson förklarar varför julens relationer lätt blir mer pressade och hur du kan behålla lugnet när det börjar skava.

Julen upplevs ofta som en tid av gemenskap, värme och lugn. Men för många väcker högtiden också starka känslor, missförstånd och relationer som känns mer laddade än vanligt. När familj och släkt samlas och gamla roller väcks till liv är det lätt att fastna i mönster som skaver, samtidigt som förväntningarna på att allt ska vara harmoniskt ligger tungt över helgen.

Organisationer som BRIS vittnar om att högtider ofta innebär ökad emotionell belastning för många familjer och vuxna känner igen sig i samma mekanismer: starkare reaktioner, tätare umgänge och större press på att allt ska vara perfekt. Därför är det vanligt att relationerna prövas just i slutet av december och att konflikter, oro och frustration bubblar upp när man egentligen önskar lugn och närhet.

– Många märker att både känslor och relationer blir mer intensiva under julen. När vi samlas i familjer lyfts gamla mönster fram och det är helt normalt att reagera starkare än vanligt, säger Dolores Danielsson, psykolog på Din Psykolog.

När man kommer hem till familjen aktiveras ofta gamla mönster utan att man tänker på det. Många märker att de faller tillbaka i roller som inte längre passar, som att vara den som tar ansvar, medlar eller anpassar sig för att hålla stämningen lugn. Dessa roller kan skapa både frustration och trötthet, särskilt om man försöker leva upp till förväntningar som inte längre stämmer med den man är i dag.

Samtidigt blir känslorna starkare för många under december. Högtider väcker minnen, traditioner och förväntningar, vilket gör att små kommentarer eller beteenden lättare triggar reaktioner. När umgänget är tätare och alla bär på olika bilder av hur julen “borde” vara, ökar risken för missförstånd och konflikter. Det är en del av dynamiken och inget tecken på att något är fel.

– När alla går in i julen med sina egna förväntningar av hur det borde vara är det lätt att missförstå varandra. Men starka reaktioner betyder inte att relationen är dålig. De avslöjar att något berör, något som känns viktigt. Högtider förstärker ofta det vi redan känner, säger Dolores Danielsson.

Det är också vanligt att känna att man måste anpassa sig för att hålla stämningen lugn. Många försöker balansera sina egna behov med familjens förväntningar, särskilt när relationer redan är känsliga eller vissa beteenden kan orsaka stress. I sådana situationer blir det extra viktigt att veta var ens egna gränser går och att lyssna på vad man faktiskt orkar.

– Ställ dig frågan om julen innebär att du måste vara allt för alla. Att sätta gränser, ta pauser eller välja bort sådant som dränerar dig är inte själviskt, utan ett sätt att ta hand om både dig själv och relationerna omkring dig, säger Dolores Danielsson.

10 tips – så undviker du konflikter och skapar mer lugn i jul

  • Var tydlig med dina gränser i förväg. Fundera över vad som känns viktigt för dig och vad du orkar med. Då ökar chansen att du själv kan bidra till det du önskar. Det kan handla om hur länge du vill stanna eller hur mycket ansvar du tar på dig.
  • Förbered dig mentalt på att känslor kan bli starka. När du går in i julen med insikten att relationer kan väcka mer än vanligt blir du mindre överraskad när något skaver. Att förvänta sig känslor är inte negativt, det gör att du kan bemöta dem lugnare.
  • Undvik perfektionistiska föreställningar kring hur julen ska vara. Ju starkare bild du har av hur allt “borde” vara, desto större blir frustrationen när verkligheten inte följer planen. Genom att sänka ribban ökar chansen att det blir bättre – det minskar både stressen och risken för konflikter.
  • Undvik känsliga ämnen när stämningen är skör. Julen är sällan rätt tillfälle för diskussioner om politik, pengar, relationer eller uppfostran. Välj dina samtal med omsorg och byt ämne tidigt om du märker att något börjar hetta till.
  • Möt triggande kommentarer med nyfikenhet eller neutrala svar. När du svarar lugnt i stället för att gå i försvar avväpnar du lättare situationen. Ett neutralt “jag förstår att du tänker så” kan ofta räcka för att stoppa en konflikt innan den växer.
  • Ta pauser innan du blir överväldigad. Om du känner att energin sjunker eller att irritationen stiger, ta en kort paus. En promenad, lite frisk luft eller att byta rum i några minuter kan göra stor skillnad.
  • Påminn dig om att alla bär på sin egen julstress. När du utgår från att andra också är trötta, känsliga eller pressade minskar risken för missförstånd. Det hjälper dig att ta saker mindre personligt och möta andra med större tålamod.
  • Prata med partnern eller någon du litar på om strategi. Bestäm i förväg hur ni kan stötta varandra och när ni ska ta pauser. Det gör er tryggare och ger en känsla av att ni är ett team i situationer som annars kan kännas överväldigande.
  • Fördela ansvar och uppgifter så det känns rättvist. Många konflikter uppstår när någon känner att de gör mer än andra. Försök fördela ansvar på ett sätt som känns rimligt för alla, det minskar både irritation och stress.
  • Fokusera på det som faktiskt ger dig lugn och närhet. Julen behöver inte vara perfekt för att vara fin. Välj de stunder, personer och aktiviteter som gör att du känner dig trygg, och våga prioritera bort sådant som tar mer energi än det ger.

När ska man söka hjälp?

  • Om oro och stress över relationerna tar så mycket energi att du har svårt att sova, koppla av eller fungera i vardagen.
  • Om du märker att oro kring familj, förväntningar eller konflikter gör att du känner dig otillräcklig, nedstämd eller tappar lusten inför julen.
  • Om stressen, känslorna eller kraven i familjen gör det svårt att känna närvaro, glädje eller trygghet tillsammans med andra.

Att prata med en psykolog kan hjälpa dig att förstå dina reaktioner, sätta tydligare gränser och hitta sätt att skapa mer lugn och balans i relationerna under julen.

  • En kvinna med långt, vågigt brunt hår och blå ögon står vänd mot kameran, iklädd en svart topp och små örhängen. Hon har ett neutralt uttryck och poserar mot en enfärgad, ljus bakgrund.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Mittuniversitetet (examen)

    Erfarenhet

    Affärsutvecklare & leg. psykolog, Din Psykolog (nuvarande)
    Psykolog, teamledare & rehabkoordinator, Utmattningshjälpen / PBM Sweden & Kry – byggde upp och utvecklade det digitala behandlingsteamet
    Skapare av digitala behandlingslösningar, Region Stockholm & Västra Götalandsregionen

    Specialistområden

    Digital vård & innovation
    Stress- och utmattningssyndrom
    Affärsutveckling inom hälso- och sjukvård
    Implementering av digitala behandlingslösningar

    Synts i media

    PBM Webinar (1 okt 2024) – Föreläser om diagnostik av utmattningssyndrom. (pbm.se)

  • En person med mörkt hår uppsatt, helskägg och mustasch ler mjukt mot kameran. Bakgrunden är suddig och visar inomhuselement som hyllor och en växt.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Karolinska Institutet

    Erfarenhet

    Chief Product Officer (CPO) & leg. psykolog, Din Psykolog – leder utveckling av digitala behandlings­lösningar
    Forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet – publicerad i Nature-titlar
    Föreläsare, METIS – utbildat specialistläkare i psykotraumatologi
    Utvecklingsledare, Region Stockholm – blandad KBT & intensiv PTSD-behandling
    Produkt­utvecklare – lång karriär inom digitala produkter och e-hälsa

    Specialistområden

    Blended & intensiv KBT för PTSD
    Digital produkt­innovation inom psykologi
    Klinisk neurovetenskap & traumaforskning
    Föreläsning & utbildning av vårdpersonal

    Synts i media

    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2023) – Medförfattare till artikeln
    “Alternative beliefs in psychedelic drug users”. (nature.com)
    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2022) – Medförfattare till artikeln
    “COVID-19 conspiracy ideation is associated with the delusion proneness trait”.
    (nature.com)
    Psykologi.se (2024–2025) – Regelbunden expert­skribent om traumabehandling
    och Prolonged Exposure.