Så hanterar du ekonomisk stress: ”Många kämpar i tystnad”

Saldot krymper, priserna stiger och tankarna snurrar. Ekonomisk stress kan drabba vem som helst, inte bara de med låg inkomst. Förväntningar, skam och jämförelser med andras liv gör att stress och ångest över pengar lätt påverkar både självkänsla, relationer och psykiskt mående. Psykologen Andrea Kööhler förklarar varför och ger konkreta tips på vad du kan göra för att må bättre.

Att känna stress och oro över sin ekonomi är inte bara en praktisk utmaning, det påverkar även kroppen och hjärnan. Stress över pengar kan leda till sömnproblem, spända muskler, huvudvärk och svårigheter att fokusera. Den mentala belastningen tar energi och gör det svårt att känna lugn, även i vardagliga situationer.

Skammen är ofta lika tung som oron. Ekonomisk stress väcker lätt känslor av misslyckande, särskilt när man jämför sig med andras livsstil eller förväntningar på hur man “borde” leva. Det gör att många drar sig för att prata om sin situation, trots att det är vanligt och fullt mänskligt att känna så.

–När vi har ekonomisk stress känner vi oss ofta dåliga och misslyckade. Vi tänker att alla andra har koll på sin ekonomi och kan känna oss väldigt ensamma och sårbar. Det blir svårt att be om hjälp eftersom vi tänker att vi borde ha bättre koll. Det är viktigt att komma ihåg att oro är en normal reaktion, inte ett tecken på att en är onormal eller konstig, säger Andrea Kööhler, psykolog på Din Psykolog.

När vardagens utgifter ökar snabbare än inkomsterna kan stressen över ekonomin slå hårt. Det är inte alltid siffrorna i sig som är värst, utan känslan av att tappa kontrollen. Pengar hänger ofta ihop med känslan av trygghet, självbild och värde.

Ekonomisk oro leder ofta till undvikandebeteenden, som att inte våga öppna räkningar, skjuta upp att logga in på kontot eller trösta sig med shopping. Det kan ge kortvarig lättnad, men leder ofta till skuld och ännu mer stress. En ond cirkel som är svår att bryta utan stöd.

–När vi är stressade över vår ekonomi är det lätt att vilja undvika att öppna räkningar eller titta på ens saldo, det känns skönt att inte se, samtidigt som det kan kännas än mer skrämmande och känslan av maktlöshet ökar. Ett viktigt steg i detta är att våga ta kontroll bit för bit, som att våga öppna sina räkningar, och inte minst att ta hjälp. Det är många som går med samma upplevelser och att kunna dela dem kan göra att situationen känns lite enklare. “det är lite tufft ekonomiskt nu” kan vara ett sätt att öppna för ett sånt samtal, säger Andrea Kööhler.

Ekonomisk stress påverkar inte bara plånboken, utan även den psykiska hälsan. Genom att prata om oron, söka stöd i tid och ta steg mot ökad kontroll går det att minska både stress och skam. Hjälp finns att få, du behöver inte hantera allt på egen hand.

10 tips – så hanterar du ekonomisk stress

  • Sätt ord på oron. Att bara formulera vad du är rädd för, som höga räkningar, minskad inkomst eller framtiden, kan minska känslan av kaos. Skriv ner tankarna eller prata med någon du litar på.
  • Få överblick, inte perfektion. Du behöver inte ha full koll direkt, men ett första steg kan vara att logga in på banken, öppna räkningar eller göra en enkel lista. Att få en bild minskar ofta ångesten.
  • Skapa en enkel plan. Sätt upp små, konkreta mål, som att ringa en rådgivare, kolla vilka abonnemang som kan sägas upp eller göra en budget. Du behöver inte lösa allt på en gång.
  • Undvik jämförelsefällan. Andras resor, köp eller “perfekta” liv på sociala medier speglar sällan hela sanningen. Påminn dig om att ekonomisk stress inte syns på ytan – du är inte ensam.
  • Tillåt små andningspauser. Ekonomisk oro tar mycket energi. Ge dig själv tid för återhämtning, även om det bara är fem minuter att andas, gå en promenad eller göra något du mår bra av.
  • Prata om det. Många bär sin ekonomiska stress i tystnad. Att säga något högt, till en vän eller familjemedlem, kan bryta ensamheten och öppna för stöd.
  • Utmana undvikanden. Om du märker att du skjuter upp saker som skapar stress, försök ta ett litet steg. Att möta det du oroar dig för kan kännas jobbigt, men ger ofta lättnad på sikt.
  • Sök hjälp i tid. Det finns stöd att få, både för din ekonomi och ditt mående. Du förtjänar hjälp oavsett hur ”litet” problemet kan kännas.
  • Begränsa impulsköpen. Ekonomisk stress kan trigga kortsiktiga köp för att dämpa obehag. Försök skapa paus mellan impulsen och handlingen, det kan minska skuldkänslor och ge mer kontroll.
  • Ta hjälp av en neutral part. Ibland är det lättare att prata med någon utanför familj och vänner. Budget- och skuldrådgivare finns gratis i varje kommun och kan ge konkret stöd utan att döma.

När ska man söka hjälp?

  • Om den ekonomiska stressen och oron påverkar din sömn, vardag eller relationer under längre tid.
  • Om du undviker räkningar, tappar kontrollen över ekonomin eller upplever skuldkänslor som inte släpper.
  • Om du upplever stark nedstämdhet, hopplöshet eller förlorad livslust.

Om ovan stämmer in kan det vara dags att prata med en psykolog eller kontakta en stödlinje eller ta kontakt med en budget- och skuldrådgivare.

  • En kvinna med långt, vågigt brunt hår och blå ögon står vänd mot kameran, iklädd en svart topp och små örhängen. Hon har ett neutralt uttryck och poserar mot en enfärgad, ljus bakgrund.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Mittuniversitetet (examen)

    Erfarenhet

    Affärsutvecklare & leg. psykolog, Din Psykolog (nuvarande)
    Psykolog, teamledare & rehabkoordinator, Utmattningshjälpen / PBM Sweden & Kry – byggde upp och utvecklade det digitala behandlingsteamet
    Skapare av digitala behandlingslösningar, Region Stockholm & Västra Götalandsregionen

    Specialistområden

    Digital vård & innovation
    Stress- och utmattningssyndrom
    Affärsutveckling inom hälso- och sjukvård
    Implementering av digitala behandlingslösningar

    Synts i media

    PBM Webinar (1 okt 2024) – Föreläser om diagnostik av utmattningssyndrom. (pbm.se)

  • En person med mörkt hår uppsatt, helskägg och mustasch ler mjukt mot kameran. Bakgrunden är suddig och visar inomhuselement som hyllor och en växt.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Karolinska Institutet

    Erfarenhet

    Chief Product Officer (CPO) & leg. psykolog, Din Psykolog – leder utveckling av digitala behandlings­lösningar
    Forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet – publicerad i Nature-titlar
    Föreläsare, METIS – utbildat specialistläkare i psykotraumatologi
    Utvecklingsledare, Region Stockholm – blandad KBT & intensiv PTSD-behandling
    Produkt­utvecklare – lång karriär inom digitala produkter och e-hälsa

    Specialistområden

    Blended & intensiv KBT för PTSD
    Digital produkt­innovation inom psykologi
    Klinisk neurovetenskap & traumaforskning
    Föreläsning & utbildning av vårdpersonal

    Synts i media

    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2023) – Medförfattare till artikeln “Alternative beliefs in psychedelic drug users”. (nature.com)
    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2022) – Medförfattare till artikeln “COVID-19 conspiracy ideation is associated with the delusion proneness trait”. (nature.com)
    Psykologi.se (2024–2025) – Regelbunden expert­skribent om traumabehandling och Prolonged Exposure.

Din Psykolog
Cookie översikt

I Din Psykologs digitala kanaler använder vi cookies av flera anledningar relaterade till funktionalitet och analys. De hjälper oss att ge dig en god användarupplevelse när du surfar på vår webbplats och möjliggör för oss att förbättra din upplevelse av vår webbplats. En del av dessa cookies är helt nödvändiga för funktionaliteten på webbplatsen medan andra används för att förstärka användbarheten och din användarupplevelse.