När det nya året närmar sig slår oron till – psykologen: ‘Många tror att de ligger efter i livet’

Årsskiftet väcker ofta en oroskänsla som tar mer plats än vanligt. Tankarna fastnar vid allt som saknas, andra verkar röra sig framåt och känslan av att ligga efter blir svår att värja sig mot. Psykologen Isabelle Petrovic förklarar varför känslan av otillräcklighet blir så stark just nu och vad som kan hjälpa.

I takt med att det nya året är på väg upplever många att en oroskänsla börjar ta mer plats. Förväntningar, jämförelser och tanken på att snart behöva “starta om” kan sätta i gång en oro som inte riktigt släpper taget. Samtidigt går många in i januari redan slitna efter en intensiv december, vilket gör att känslorna slår hårdare och tankarna fastnar lättare i det som inte blev som man hade tänkt eller önskat.

Känslan av att inte vara “redo” för det nya året som väntar blir ofta tydligare när omgivningen verkar ha planer och riktning. Den egna osäkerheten förstärks och tankarna fastnar lätt vid allt som saknas. I den kontrasten uppstår en inre press som gör att oron inför januari snabbt kan ta över.

– När det närmar sig nyåret brukar allt fler reflektera över deras tillvaro och året som varit. Många fastnar i negativa tankar att de borde ha åstadkommit mer, kommit längre i karriären eller nått fler milstolpar. Oftast jämför vi oss själva med det vi upplever att andra har åstadkommit och det leder ofta till oro, säger Isabelle Petrovic, psykolog på Din Psykolog.

I takt med att året skiftar blir skillnaderna mellan det man hoppades skulle hända och det som faktiskt blev av ofta smärtsamt tydliga. Sociala medier och årssummeringar förstärker bilden av att andra rör sig framåt, medan den egna utvecklingen känns stillastående. I det perspektivet växer upplevelsen av att ligga efter, även när den inte stämmer med verkligheten.

Samtidigt växer föreställningen om att januari måste börja starkt. När energin egentligen är låg kan varje förväntning kännas som ett krav, och tröttheten tolkas lätt som ett tecken på att man inte gör tillräckligt. Det kan skapa en känsla av att tappa tempo redan innan året ens har hunnit börja.

– Många underskattar hur mycket slutet av året tar på krafterna. När året sedan drar i gång läser man ofta in den efterföljande tröttheten som ett bevis på att man inte räcker till, och tempot runt omkring gör självkritiken ännu starkare. Det blir lätt känslan av att en halkar efter direkt, säger Isabelle Petrovic.

När tankarna väl börjar kretsa kring riktning och framtid blir osäkerheten snabbt större. Frågor som annars hålls på avstånd, om relationer, arbete eller livsval, får mer utrymme när kalendern slår om till ett nytt år. Då kan tillvaron upplevas som stillastående, som om man borde ha fått mer klarhet vid det här laget.

– Det är lätt att tolka osäkerhet som ett tecken på att något är fel, men så behöver det inte vara. Många av de här tankarna dyker upp just för att avslut och nystart triggar reflektion, och det betyder inte att man måste ha svaren klara bara för att kalendern byter blad, säger Isabelle Petrovic.

10 tips – så hanterar du känslan av otillräcklighet inför det nya året

  • Minska exponeringen för jämförelser. Fastna inte vid årssummeringar och flöden som triggar tanken att andra ligger före. Var medveten om att hjärnan ofta drar snabba, felaktiga slutsatser av andras höjdpunkter. Bryt scrollandet och gör något annat för en stund om du märker att tankarna hamnar på en negativ plats.
  • Sänk tempot de första veckorna. Börja året långsammare än du tror att du “måste”. Höga krav när energin är låg förstärker bara pressen. Om du istället sänker kraven ökar du chansen att lyckas och får en boost av framgången.
  • Identifiera vad som faktiskt är viktigt för dig. Skilj på egna behov och sådant som kommer från förväntningar utifrån. Många krav du känner har aldrig varit dina.
  • Sätt mindre, mer konkreta delmål. Bryt upp stora förändringsplaner i små, avgränsade steg. Det minskar känslan av att allt måste hända direkt.
  • Lyssna på kroppen. Påminn dig om att låg energi efter en intensiv period är fysiologiskt normalt. Trötthet betyder inte att du gör något fel, utan är en signal på att du också behöver planera in återhämtning.
  • Ge utrymme för reflektion. Försök inte trycka bort tankar om riktning eller livsval. De tenderar att bli mer läskiga om vi försöker undvika dem. Tankarna vill dig väl, och delar ditt mål om att skapa en så bra framtid för dig som möjligt.
  • Avgränsa tiden för framtidstankar. Om oron för framtiden tar överhand, avsätt en kort, avgränsad och återkommande stund för oron i din kalender. När framtidstankarna försöker fånga din uppmärksamhet på obokad tid – be dem vänta till ert nästa bokade tillfälle.
  • Ge tillbaka ansvar till andra. De flesta av oss har som vana att ta på oss ansvar för uppgifter som inte är våra. Öva på att ta ett kliv tillbaka när det är lämpligt.
  • Håll koll på självkritikens språk. Lägg märke till när du använder ord som “borde”, “måste” eller “tvungen”. De är ofta signaler på inre press, inte realistiska krav.
  • Tillåt dig att vara ofärdig. Att inte ha svar på alla frågor när året börjar är normalt. Livsbeslut formas över tid, och kan sträcka sig över årsskiften.

När ska man söka hjälp?

  • Om tankarna inför det nya året blir så intensiva att du har svårt att sova, koppla av eller fokusera på dina vardagliga rutiner.
  • Om känslan av att ligga efter, inte räcka till eller sakna riktning gör dig nedstämd, dränerad eller får dig att tvivla på din egen förmåga.
  • Om oron eller självkritiken gör det svårt att känna närvaro, återhämtning eller trygghet tillsammans med andra.

Att prata med en psykolog kan hjälpa dig att förstå vad som driver oron, bryta självkritiska mönster och hitta mer stabilitet och lugn när året växlar över.

  • En kvinna med långt, vågigt brunt hår och blå ögon står vänd mot kameran, iklädd en svart topp och små örhängen. Hon har ett neutralt uttryck och poserar mot en enfärgad, ljus bakgrund.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Mittuniversitetet (examen)

    Erfarenhet

    Affärsutvecklare & leg. psykolog, Din Psykolog (nuvarande)
    Psykolog, teamledare & rehabkoordinator, Utmattningshjälpen / PBM Sweden & Kry – byggde upp och utvecklade det digitala behandlingsteamet
    Skapare av digitala behandlingslösningar, Region Stockholm & Västra Götalandsregionen

    Specialistområden

    Digital vård & innovation
    Stress- och utmattningssyndrom
    Affärsutveckling inom hälso- och sjukvård
    Implementering av digitala behandlingslösningar

    Synts i media

    PBM Webinar (1 okt 2024) – Föreläser om diagnostik av utmattningssyndrom. (pbm.se)

  • En person med mörkt hår uppsatt, helskägg och mustasch ler mjukt mot kameran. Bakgrunden är suddig och visar inomhuselement som hyllor och en växt.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Karolinska Institutet

    Erfarenhet

    Chief Product Officer (CPO) & leg. psykolog, Din Psykolog – leder utveckling av digitala behandlings­lösningar
    Forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet – publicerad i Nature-titlar
    Föreläsare, METIS – utbildat specialistläkare i psykotraumatologi
    Utvecklingsledare, Region Stockholm – blandad KBT & intensiv PTSD-behandling
    Produkt­utvecklare – lång karriär inom digitala produkter och e-hälsa

    Specialistområden

    Blended & intensiv KBT för PTSD
    Digital produkt­innovation inom psykologi
    Klinisk neurovetenskap & traumaforskning
    Föreläsning & utbildning av vårdpersonal

    Synts i media

    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2023) – Medförfattare till artikeln
    “Alternative beliefs in psychedelic drug users”. (nature.com)
    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2022) – Medförfattare till artikeln
    “COVID-19 conspiracy ideation is associated with the delusion proneness trait”.
    (nature.com)
    Psykologi.se (2024–2025) – Regelbunden expert­skribent om traumabehandling
    och Prolonged Exposure.