Adhd

Att leva med adhd kan vara både utmanande och berikande. Många vuxna får sin diagnos sent i livet, vilket kan innebära att man under en längre tid har kämpat med koncentrationssvårigheter, impulsivitet och ett rastlöshet utan att veta varför. Därför är det viktigt att sprida kunskap om adhd och hur den kan yttra sig i vuxen ålder.

Nedan kommer vi att gå igenom vad som kännetecknar adhd och vilka symtom man kan uppleva. Vi tittar också på hur en utredning kan gå till, vilka behandlingsmetoder som finns, och när det kan vara läge att söka vård. Dessutom får du flera praktiska tips på vad du själv kan göra i vardagen för att underlätta tillvaron med adhd.

Vad är adhd

Adhd står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, vilket på svenska ofta översätts till uppmärksamhets- och hyperaktivitetsproblem. Även om det ofta förknippas med barn, är adhd inte något som “går över” vid en viss ålder. Många vuxna kan uppleva att symtomen förändras eller mildras, men de underliggande dragen består ofta livet ut. Därför är det viktigt att du känner till att adhd inte bara handlar om att vara överaktiv, utan även om att ha svårt att reglera uppmärksamhet, impulser och ibland känslor.

Enligt Socialstyrelsen (2021) betraktas adhd som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ofta ingår i ett brett spektrum av psykisk sjukdom. Men det är också värt att lyfta att adhd kan skilja sig från person till person. Vissa har främst ouppmärksamhet (ibland kallat add), medan andra tydligt upplever hyperaktivitet och impulsivitet. Sedan finns det även varianter där både ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet är framträdande.

Vidare är det inte ovanligt att personer med adhd är kreativa, nyfikna och har förmågan att tänka i nya banor. Samtidigt kan de ha svårt att sitta still, växla fokus och hålla ordning på vardagliga göromål. Dessa svårigheter kan ställa till problem i arbete, studier och relationer, särskilt om det inte finns rätt stöd och förståelse från omgivningen.

Test för adhd

Att genomgå ett test för adhd är ofta första steget mot en djupare insikt om ens egen situation. Ta gärna vårt test men tänk på att det inte kan ersätta en professionell diagnos.

Om resultatet tyder på att du har många symtom, kan det vara läge att gå vidare och boka tid hos en läkare eller psykolog för en mer omfattande bedömning.

Det är också relevant att nämna att även om ett test visar låga värden, men du själv fortfarande upplever påtagliga besvär i vardagen, kan en professionell utredning vara av nytta. Detta beror på att varje person upplever adhd på ett unikt sätt och ett test fångar inte alltid upp alla nyanser.

Symtom med checklista

Symtomen på adhd kan variera mycket mellan olika individer, men det finns några återkommande tecken som du kan hålla utkik efter. Enligt WHO (2019) är dessa symtom vanliga hos vuxna med adhd:

1. Koncentrationssvårigheter: Du har svårt att hålla fokus under längre stunder, speciellt vid monotona uppgifter. Det kan leda till att du påbörjar många projekt men har svårt att avsluta dem.
2. Impulsivitet: Du kan ha svårt att hejda dig innan du agerar eller talar, vilket ibland leder till missförstånd eller konflikter. Du kan också spontanköpa saker eller fatta snabba beslut som du ångrar i efterhand.
3. Hyperaktivitet eller inre rastlöshet: Vissa vuxna upplever en ständig rastlöshet, antingen i kroppen eller i tankarna. Du kanske ständigt vickar på fötterna eller rör händerna, eller känner att du behöver flera projekt samtidigt för att inte bli uttråkad.
4. Tidsoptimism och svårighet med struktur: Det är lätt att överskatta hur mycket du hinner med och du kanske ofta kommer sent, glömmer bort viktiga möten eller har svårt att planera din tid realistiskt.
5. Labilitet: Du kan ha snabba svängningar i humöret och reagera starkt på situationer som andra kan hantera mer sansat. Det kan röra sig om ilska, oro eller glädje i ökad intensitet.
6. Oordning och slarv: Att hålla koll på nycklar, telefon eller andra vardagliga föremål kan vara en ständig utmaning. Det kan också handla om svårigheter att skapa och behålla ordning i hemmet eller på arbetsplatsen.

För att hjälpa dig reflektera över om dessa beskrivningar stämmer in på din vardag, kan du använda en enkel checklista:

• Får du ofta höra från vänner eller familj att du ska lugna ner dig?
• Har du svårt att sitta kvar på möten eller lektioner utan att bli rastlös?
• Glömmer du ofta bort viktiga datum, bärbara datorer eller andra personliga föremål?
• Påbörjar du ofta aktiviteter men tappar snabbt intresset?
• Pratar du ibland rakt ur hjärtat och ångrar dig senare?

Om du svarar ja på flera av dessa frågor kan det vara tecken på att du har adhd-liknande symtom. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ensam impulsivitet eller koncentrationssvårigheter inte automatiskt innebär adhd. Det är kombinationen av flera symtom och svårigheter i vardagen som kan peka mot en diagnos.

Adhd-utredning

En formell adhd-utredning görs vanligen av en läkare och psykolog med specialkunskap om neuropsykiatri. Enligt 1177 Vårdguiden (2021) innefattar utredningen ofta flera steg. Först görs en initial bedömning där du får berätta om dina besvär och hur de påverkar din vardag. Därefter kan du få fylla i formulär som mäter uppmärksamhet, impulskontroll och andra relevanta aspekter. Ibland intervjuas även anhöriga för att få en bredare bild av din situation.

Det är vanligt att utredningen inkluderar en medicinsk undersökning för att utesluta andra faktorer som kan ge liknande symtom. Därför kan blodprover eller andra tester göras för att kontrollera exempelvis sköldkörtelfunktion eller vitaminbrist.

Vidare kan psykologen eller läkaren använda sig av diagnostiska kriterier från DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) för att avgöra om du uppfyller kriterierna för adhd. Om du får en diagnos ska du även ha haft symtom innan 12 års ålder, stämmer detta och du får en diagnos kan det kännas både befriande och omvälvande. Du får äntligen en förklaring, men det kan också väcka nya frågor kring hur du ska anpassa ditt liv.

Behandling

Det finns olika sätt att behandla adhd och ofta behövs en kombination av olika metoder för bästa resultat.

1. Läkemedelsbehandling: För många vuxna kan läkemedelsbehandling bidra till att stabilisera uppmärksamheten, minska impulsivitet och lindra rastlöshet. Vanliga läkemedel mot adhd innehåller centralstimulerande ämnen, men även andra preparat kan förekomma. Det är viktigt att läkemedelsbehandling sätts in i samråd med en specialist och att uppföljning sker regelbundet för att justera dosen samt bevaka eventuella biverkningar.
2. Psykologisk behandling: Samtalsterapi, som kognitiv beteendeterapi (KBT), hjälper många att utveckla strukturer och strategier för att hantera sin adhd i vardagen. Det kan till exempel handla om tidsplanering, stresshantering eller impulskontroll.
3. Psykoedukation: Detta innebär undervisning om vad adhd är och hur det påverkar hjärnan. Genom ökad kunskap om diagnosen kan du lättare anpassa vardagen och minska skuld- eller skamkänslor.
4. Stödåtgärder i vardagen: Om du har en arbetsgivare eller skola som är förstående, kan du få anpassningar som flexibla arbetstider, avskild arbetsmiljö eller hjälpmedel som tydliga scheman och påminnelser.

Därför är det värdefullt att se behandling som en helhet. En kombination av läkemedelsbehandling, terapi och anpassningar i vardagslivet kan ofta ge den bästa effekten. Samtidigt kan det ta tid att hitta rätt balans, så det gäller att ha tålamod och fortsatt kommunikation med vårdteamet.

När ska jag söka vård

Många känner igen sig i flera av symtomen på adhd men är osäkra på om de är tillräckligt allvarliga för att söka vård. Generellt sett är det en bra idé att kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning om:

• Du upplever att dina svårigheter med koncentration, impulsivitet eller rastlöshet påverkar ditt arbete, dina studier eller dina relationer negativt.
• Du känner en konstant stress eller oro på grund av dessa svårigheter.
• Du har provat olika strategier för att hålla ordning eller kontrollera din rastlöshet utan större framgång.
• Du misstänker att du kan ha en annan samsjuklighet, som depression, ångest eller andra former av psykisk sjukdom, som förvärrar dina adhd-symtom.

Dessutom är det viktigt att ta en professionell kontakt om du märker att du har svårt att hantera vardagen och du önskar verktyg för att komma vidare. Ju tidigare du får stöd, desto bättre är möjligheterna att hitta ett fungerande sätt att leva med adhd.

Vad kan jag göra själv

Parallellt med professionell hjälp finns det flera strategier och konkreta tips som du kan prova för att underlätta din vardag:

1. Skapa rutiner: Tydliga rutiner för när du går upp, äter, arbetar och lägger dig kan göra stor skillnad. Prova att använda en fysisk kalender eller en app där du lägger in detaljerade scheman och påminnelser.
2. Planera i små steg: Dela upp större uppgifter i flera mindre delmål. Om du ska städa lägenheten, börja med köksbänken, sedan köksbordet och så vidare. Det gör uppgiften mer hanterbar och ger fler tillfällen att känna dig nöjd när du betar av varje delmoment.
3. Meditation och avslappning: Eftersom stress och rastlöshet ofta går hand i hand med adhd, kan meditation och olika former av avslappningsövningar ge avlastning. Du kan till exempel följa korta guidade klipp om avslappning, andas djupt i fem minuter eller utföra muskelavslappning där du spänner och slappnar av i olika muskelgrupper.
4. Fysisk aktivitet: Regelbunden motion, som promenader, cykling eller lättare styrketräning, kan minska stressnivåerna och förbättra koncentrationen. Du behöver inte prestera på elitnivå – målet är att röra på dig och bli av med överskottsenergi.
5. Hitta rätt miljö: Om du har möjlighet, välj en lugnare arbetsmiljö med färre distraktioner. Om du studerar eller arbetar hemma, kan ljuddämpande hörlurar eller en avskild plats i hemmet vara till stor hjälp för att fokusera.
6. Be om stöd från omgivningen: Berätta för dina nära och kära hur du påverkas av adhd och vad de kan göra för att underlätta. Kanske kan en vän hjälpa dig att sortera din post eller påminna dig om kommande möten. Små insatser kan göra stor skillnad.
7. Vila och återhämtning: Även om det kan kännas svårt att varva ner när tankarna går på högvarv, är regelbunden återhämtning avgörande. Schemalägg gärna pauser i din kalender där du faktiskt lägger undan telefonen och fokuserar på lugna aktiviteter.

Genom att prova några av dessa råd kan du successivt hitta vad som fungerar bäst för dig. På sikt kan små förändringar sammanlagt leda till en märkbar förbättring i din vardag.

Sammanfattning

Adhd är en diagnos som innebär svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och ibland hyperaktivitet. Vuxna med adhd kan möta utmaningar inom arbete, studier och relationer, men med rätt stöd, läkemedelsbehandling och strategier kan man leva ett rikt och meningsfullt liv. Vid misstanke om adhd kan man börja med ett självskattningstest, men en professionell utredning är nödvändig för en formell diagnos.

Behandlingen kan inkludera läkemedelsbehandling, psykologisk terapi, psykoedukation och anpassningar i vardagen. När adhd-symtomen börjar påverka livskvaliteten i hög grad är det läge att söka vård. Samtidigt kan du själv göra mycket för att underlätta vardagen, exempelvis genom att skapa rutiner, dela upp större uppgifter i mindre delar och använda metoder för meditation och avslappning.

Avslutningsvis är det viktigt att komma ihåg att inget enskilt tips eller metod passar alla. Genom att prova olika tillvägagångssätt och vara öppen för professionell vägledning ökar du chanserna att hitta en fungerande balans i livet med adhd.

Källor

• Socialstyrelsen (2021). Nationella riktlinjer för vård vid adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
• 1177 Vårdguiden (2021). Adhd – vuxna. 1177.se
• WHO (2019). International classification of diseases (ICD-11). World Health Organization