ADD

Test för add

För att ta reda på om du har add behöver du i regel göra en inledande bedömning via vården. Du kan få fylla i formulär och beskriva din vardag i samtal med läkare eller psykolog. Dessa tester mäter hur väl du klarar att behålla uppmärksamheten, hur du planerar och organiserar samt hur ditt arbetsminne fungerar. Om resultaten tyder på add görs sedan en mer djupgående utredning, där specialister försöker få en helhetsbild av ditt mående, dina eventuella behov av stöd samt om andra diagnoser kan finnas med i bilden.

Symptom

Symtom på add handlar mest om svårigheter med uppmärksamhet och koncentration. Du kan uppleva att du lätt tappar tråden, blir distraherad av egna tankar eller har svårt att påbörja och avsluta projekt. Det kan också kännas som om du “fastnar” i dagdrömmande och snabbt tappar orken när uppgiften framför dig inte fångar ditt intresse.

Symptom hos vuxna

Hos vuxna visar sig add ofta genom utmattning och svårigheter att balansera vardagskrav. Du kanske klarar av dina arbetsuppgifter men blir snabbt mentalt trött och har svårt att strukturera dagen. Det kan leda till att du skjuter upp saker, missar detaljer och får onödig stress. Eftersom vuxna förväntas vara självständiga, upplever du kanske att symtomen orsakar problem i både arbete och relationer när kraven ökar.

Symptom hos tjejer

Tjejer med add har ibland en särskild sårbarhet, eftersom omgivningen ofta förväntar sig att flickor ska vara lugna och anpassningsbara. Dina svårigheter kanske tolkas som blyghet eller dagdrömmeri snarare än som tecken på add. Detta kan medföra att diagnosen ställs först när du blivit äldre och till exempel kämpar med studier eller arbetsliv. Ibland upplever du en inre stress och oro som inte märks lika tydligt utåt, men som gör dig väldigt trött.

Add trötthet

En följd av svårigheterna vid add är en bestående mental trötthet. Eftersom du hela tiden måste anstränga dig för att behålla fokus, bli färdig med uppgifter och hålla ordning på saker, kan du dräneras på energi. När koncentrationen ständigt kräver extra kraft märks det särskilt på eftermiddagar och kvällar, då du kan känna dig helt slutkörd.

Diagnos

Enligt Socialstyrelsen ställs diagnosen add efter en noggrann bedömning, där man tittar på hur dina uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter visar sig i olika sammanhang. Du ska ha haft besvär sedan barndomen, även om de inte alltid blivit synliga tidigt. Det är vanligt att du själv eller omgivningen först tolkar problemen som lathet, tankspriddhet eller att du är ”allmänt stressad”. Men när man ser mönstret över tid och i olika miljöer, stärker det misstankarna om add.

Sociala svårigheter

Även om add främst handlar om uppmärksamhetsproblem kan du uppleva sociala svårigheter. Du kanske missar viktiga signaler i ett samtal, glömmer vad som sagts eller inte orkar hålla jämna steg i diskussioner. Detta kan skapa missförstånd och frustration, eftersom omgivningen kan uppleva dig som frånvarande. 1177 betonar att ökad kunskap både hos dig själv och din omgivning ofta minskar risken för onödig stress och konflikter.

Utredning

En utredning av add innebär vanligtvis att du får träffa flera yrkespersoner, som läkare, psykolog och arbetsterapeut. Genom intervjuer, strukturerade tester och ibland information från nära anhöriga försöker vården skapa en helhetsbild av din situation. Fokus ligger på att kartlägga när och hur dina symtom uppkom, hur de påverkar dig i vardagen och om det finns andra faktorer, såsom en psykisk sjukdom, som påverkar. På så sätt kan du få en så korrekt diagnos som möjligt.

Behandling

Behandling av add handlar främst om att underlätta och kompensera för svårigheterna i vardagen snarare än att “bota” tillståndet. WHO framhåller att en kombination av flera insatser ofta ger bäst resultat:

• Läkemedelsbehandling: Centralstimulerande läkemedel kan öka din förmåga att hålla koncentrationen, men de behöver noggrann uppföljning eftersom effekterna och eventuella biverkningar varierar från person till person.
• Psykologiskt stöd: Strategier för tidshantering, planering och att sätta upp delmål kan göra stor skillnad för att minska stressen.
• Psykoedukation: Kunskap om add gör det lättare för både dig och närstående att förstå och bemöta svårigheterna.
• Arbetsterapeutiska insatser: Du kan få hjälp att hitta anpassningar på jobbet eller i skolan, som tydliga instruktioner, skrivstöd eller tekniska hjälpmedel.

När ska jag söka vård

Om du upplever att koncentrationssvårigheterna hindrar dig i din vardag, i dina studier eller på jobbet och om du ofta känner dig överbelastad eller uppgiven trots att du försöker ditt bästa, kan det vara läge att söka vård. Det gäller också om du märker att relationer blir lidande och du känner dig ensam i dina utmaningar. Att få rätt diagnos och stöd i tid kan förebygga ytterligare påfrestningar och utmattning.

Vad kan jag göra själv

Du kan själv underlätta din tillvaro genom att planera strukturerat och ta hjälp av listor, påminnelser och appar. Du kan också:

• Be vänner och familj om stöd genom att förklara hur du vill bli påmind eller hjälpt.
• Skapa regelbundna rutiner för måltider och sömn så att du inte tappar energin.
• Arbeta med avslappning och meditation för att minska den mentala stressen.
• Kanske gå med i forum eller grupper där andra med add delar erfarenheter och tips.

Sammanfattning

Add är en neuropsykiatrisk diagnos som innefattar svårigheter med koncentration och fokus men utan svårigheter med hyperaktivitet. Du kan leva länge utan att veta om din diagnos, och ofta tolkas dina svårigheter som blyghet eller tankspriddhet. Genom tester, samtal och en ordentlig utredning kan du få en diagnos som öppnar dörrar till stöd och behandling. Rätt hjälpmedel och strategier kan göra stor skillnad för din vardag och energinivå. Dessutom blir det ofta lättare för omgivningen att förstå varför du behöver vissa anpassningar eller pauser för återhämtning.

Källor

• Socialstyrelsen
• 1177
• WHO