Orolig för skärmtiden? 10 råd från psykologen för en bättre balans: “Handlar inte om minuter, utan om närvaro”

Skärmar är en naturlig del av barns liv, men för många föräldrar orsakar mycket skärmtid stress och dåligt samvete. I Folkhälsomyndighetens nya satsning lyfts vikten av balans snarare än förbud. Psykologen Dolores Danielsson tipsar om hur du kan minska oron och hitta ett lugnare förhållningssätt till skärmtiden hemma.

Allt fler föräldrar känner oro över hur mycket tid barnen tillbringar framför skärmar. I samband med att Folkhälsomyndigheten nyligen lanserade en ny informationssatsning om barns digitala vanor har frågan fått förnyad aktualitet. Kampanjen “Hur pratar ni om skärmar hemma?” uppmanar familjer att prata mer om vad man gör på skärmarna, inte bara hur länge. Samtidigt väcker ämnet ofta mer stress än lugn.

Att försöka hitta “rätt nivå” av skärmtid kan lätt skapa skuldkänslor och frustration. Föräldrar vill göra rätt men möts ofta av motstridiga råd och det är inte alltid enkelt att sätta gränser utan att det leder till konflikter.

– Många föräldrar känner sig otillräckliga när det kommer till skärmtid. De vill skydda sina barn, men också undvika bråk och oro. Det är lätt att fastna i tanken att man måste räkna minuter, men det viktigaste är att skapa balans och känslomässig närvaro i vardagen. När du fokuserar på relationen och sätter gränser på ett varmt sätt som förälder blir det lättare för alla att förstå varför ni gör vissa val tillsammans, säger Dolores Danielsson, psykolog på Din Psykolog.

Folkhälsomyndighetens nya material betonar att skärmar i sig inte är farliga, men att de kan påverka hälsa och välmående om de tränger undan sömn, rörelse eller tid tillsammans. Det handlar om att hitta balans mellan digitala aktiviteter och andra behov under dagen. Det är ett budskap som går igen i flera studier de senaste åren. Forskning visar att barn som får tillräckligt med sömn, fysisk aktivitet och social kontakt generellt mår bättre, oavsett hur mycket skärmtid de har.

Även vuxnas vanor spelar en viktig roll. När föräldrarna själva är mycket uppkopplade kan det bli svårare att skapa närvaro och rutiner i familjen. Att lägga bort mobilen vid måltider eller på kvällen signalerar till barnet att skärmar inte alltid behöver vara tillgängliga.

– Barn gör som vi gör, inte som vi säger. Om vi vuxna kan visa att vi också har gränser för våra skärmar blir det lättare för barnen att följa efter. Det är inte övervakande kontroll som bygger sunda vanor, utan relation och gemensamt ansvar. Vad vinner vi på detta? Vad är det som går förlorat? Sådana samtal kan underlätta och skapa ärlighet kring det som är betydelsefullt i familjen. Det är oftast där förändringen börjar, säger Dolores Danielsson.

10 tips – så hittar du balans i barnens skärmtid

• Prata om skärmar, inte bara om tid. Fråga vad barnet gör, vad som känns roligt och vad som stressar. När samtalet är öppet blir det lättare att förstå varandra.
• Sätt ramar tillsammans. Låt barnet vara med och bestämma när och hur skärmar används. Gemensamma regler skapar delaktighet och mindre konflikt.
• Var tydlig med varför. Synliggör värdet av gemensam tid utan skärm, som ett sätt att må bra. Att sova bättre och göra annat som är viktigt skapar stabilitet.
• Fundera på hur du ser på vila och återhämtning. Både barn och vuxna behöver naturlig återhämtning. När måltider, kvällsrutiner eller helgaktiviteter är skärmfria främjas andra viktiga förmågor. Särskilt inför kvällen behöver hjärnan varva ner.
• Visa vägen själv. Barn gör som vi gör. 
• Fokusera på innehållet. All skärmtid är inte likadan. Att spela, skapa eller chatta med vänner är något annat än att scrolla planlöst. Prata om skillnaden.
• Hjälp barnet att hitta balans. Påminn om att kroppen, hjärnan och känslorna behöver variation som rörelse, vila, lek och sömn. Barnen behöver vår vägledning.
• Reflektera över vad som är viktigt. Balans handlar inte om exakta minuter utan om helheten i vardagen. Ibland är kraven för många och till och med motstridiga.
• Involvera barnet i uppgifter, på ett åldersanpassat sätt. Bekräftelse och gemenskap kan byggas både med och utan skärm.
• Sök stöd om oron tar över. Om skärmtiden leder till mycket konflikter eller stress hemma kan det vara hjälpsamt att prata med en psykolog. Små justeringar kan göra stor skillnad.

När ska man söka hjälp?

• Om oron kring barnens skärmtid tar mycket energi och påverkar din sömn, koncentration eller ork i vardagen.
• Om konflikterna hemma blir återkommande och du känner dig maktlös eller ständigt otillräcklig.
• Om stressen över skärmtiden gör det svårt att känna glädje, närvaro eller lugn i familjelivet.

Om ovan stämmer in kan det vara dags att prata med en psykolog, kontakta en stödlinje eller söka vård.