Så möter du sorgen på alla helgons dag – 10 tips från psykologen: “Sorgen förändras med tiden”

Högtider väcker både glädje och saknad. På alla helgons dag blir minnet av dem vi förlorat särskilt påtagligt och sorgen kan kännas tyngre. Psykologen Andrea Kööhler förklarar varför det är naturligt att känslorna väcks till liv och ger råd om hur du kan ta hand om dig själv när sorgen känns som starkast.

För många är alla helgons dag en tid för stillhet och eftertanke. Ljuset, dofterna och de välbekanta ritualerna påminner oss om dem som inte längre finns här. När vi samlas kring minnen kan både värme och saknad växa sig starkare och det är vanligt att känslorna kring sorg blir mer intensiva just under helger som kretsar kring familj och närhet.

Sorgen är en naturlig reaktion på förlust, men under högtider förstärks den ofta av alla symboler och förväntningar. Vi jämför med hur det brukade vara, och märker plötsligt att något, eller någon saknas. Samtidigt kan stillheten ge utrymme för reflektion, och bli en chans att närma sig minnena på ett nytt sätt.

– Många försöker hålla ihop och ”vara som vanligt” under högtider, men det är helt okej att känna både glädje och sorg samtidigt. Tillåt dig att sakna, men ge också plats åt det som känns fint. Sorgen blir ofta lättare att bära när du vågar möta den istället för att försöka trycka bort den, säger Andrea Kööhler, psykolog på Din Psykolog.

När vi sörjer aktiveras våra minnen på ett särskilt sätt. Dofter, ljus och ljud fungerar som små nycklar till tidigare upplevelser och när de återkommer kring högtider väcks även de känslor som hörde till. Psykologiskt sett är det ett tecken på att banden till den vi förlorat fortfarande finns kvar. Sorgen är i grunden ett uttryck för kärlek, och den visar att relationen lever vidare i våra tankar och känslor.

Samtidigt kan den här tiden också bli krävande. Det är lätt att känna att man borde vara glad, delta i traditioner eller orka mer än man faktiskt gör. Men när sorgen är aktiv behöver vi mer omtanke, inte mindre. Genom att sänka tempot, välja bort det som känns för mycket och fokusera på det som ger mening kan man skapa ett lugnare utrymme, där både saknad och närhet får finnas sida vid sida.

– Sorgen behöver inte gå över, men den förändras med tiden. I början kan den kännas överväldigande, men när du vågar närma dig den i stället för att fly, brukar den gradvis bli lättare att bära. Genom att ge plats åt minnena kan de så småningom kännas som en källa till närhet och tacksamhet – inte bara smärta. Det är en del av läkningsprocessen, säger Andrea Kööhler.

10 tips – så hanterar du sorg under högtider & alla helgons dag

  • Tillåt känslorna att finnas. Försök inte hålla ihop hela tiden. Sorgen blir ofta lättare när du låter den få komma fram.
  • Skapa egna ritualer. Tänd ett ljus, besök en plats eller lyssna på en sång som betyder något för dig.
  • Välj stillhet eller sällskap. Känn efter vad du behöver just nu, ensamhet eller gemenskap. Inget är mer rätt än det andra.
  • Ge minnena en plats. Titta på bilder, skriv några rader eller prata om den du saknar med någon du litar på.
  • Ta hand om kroppen. Försök äta, sova och röra på dig som vanligt. Kroppen påverkas starkt av sorg och behöver omtanke.
  • Var varsam med jämförelser. Andras högtider ser olika ut. Det är okej om din blir stillsam eller ser annorlunda ut i år.
  • Gör något som ger tröst. Ta en promenad, baka något, lyssna på musik eller vistas i naturen. Små handlingar kan ge vila åt tankarna.
  • Sänk kraven. Du behöver inte orka allt som vanligt. Att prioritera lugn är också ett sätt att ta hand om sig själv.
  • Behåll rutiner som fungerar. Små vanor, som en kopp kaffe på samma plats eller en kort promenad, kan ge trygghet och struktur.
  • Våga be om stöd. Du behöver inte bära allt själv. Att prata med någon kan göra sorgen lättare att hantera.

När ska man söka hjälp?

  • Om sorgen inte mildras med tiden, utan fortsätter påverka din ork, sömn eller vardag under flera veckor i sträck.
  • Om du drar dig undan från sådant du brukar orka med, som arbete, sociala kontakter eller vardagsrutiner.
  • Om du upplever stark hopplöshet, förlorad livslust eller har svårt att känna mening i det som tidigare gav glädje.

Om ovan stämmer in kan det vara dags att prata med en psykolog, kontakta en stödlinje eller söka vård.

  • En kvinna med långt, vågigt brunt hår och blå ögon står vänd mot kameran, iklädd en svart topp och små örhängen. Hon har ett neutralt uttryck och poserar mot en enfärgad, ljus bakgrund.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Mittuniversitetet (examen)

    Erfarenhet

    Affärsutvecklare & leg. psykolog, Din Psykolog (nuvarande)
    Psykolog, teamledare & rehabkoordinator, Utmattningshjälpen / PBM Sweden & Kry – byggde upp och utvecklade det digitala behandlingsteamet
    Skapare av digitala behandlingslösningar, Region Stockholm & Västra Götalandsregionen

    Specialistområden

    Digital vård & innovation
    Stress- och utmattningssyndrom
    Affärsutveckling inom hälso- och sjukvård
    Implementering av digitala behandlingslösningar

    Synts i media

    PBM Webinar (1 okt 2024) – Föreläser om diagnostik av utmattningssyndrom. (pbm.se)

  • En person med mörkt hår uppsatt, helskägg och mustasch ler mjukt mot kameran. Bakgrunden är suddig och visar inomhuselement som hyllor och en växt.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Karolinska Institutet

    Erfarenhet

    Chief Product Officer (CPO) & leg. psykolog, Din Psykolog – leder utveckling av digitala behandlings­lösningar
    Forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet – publicerad i Nature-titlar
    Föreläsare, METIS – utbildat specialistläkare i psykotraumatologi
    Utvecklingsledare, Region Stockholm – blandad KBT & intensiv PTSD-behandling
    Produkt­utvecklare – lång karriär inom digitala produkter och e-hälsa

    Specialistområden

    Blended & intensiv KBT för PTSD
    Digital produkt­innovation inom psykologi
    Klinisk neurovetenskap & traumaforskning
    Föreläsning & utbildning av vårdpersonal

    Synts i media

    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2023) – Medförfattare till artikeln “Alternative beliefs in psychedelic drug users”. (nature.com)
    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2022) – Medförfattare till artikeln “COVID-19 conspiracy ideation is associated with the delusion proneness trait”. (nature.com)
    Psykologi.se (2024–2025) – Regelbunden expert­skribent om traumabehandling och Prolonged Exposure.

Din Psykolog
Cookie översikt

I Din Psykologs digitala kanaler använder vi cookies av flera anledningar relaterade till funktionalitet och analys. De hjälper oss att ge dig en god användarupplevelse när du surfar på vår webbplats och möjliggör för oss att förbättra din upplevelse av vår webbplats. En del av dessa cookies är helt nödvändiga för funktionaliteten på webbplatsen medan andra används för att förstärka användbarheten och din användarupplevelse.