Nedstämdhet

Vi blir sorgsna för att vi ska stanna upp i tillvaron och reflektera över om vi ska förändra något i våra liv. Det kan därmed vara hjälpsamt att känna nedstämdhet. Det kan mana dig till att göra förändringar som gör ditt liv till det bättre.

Det kan kännas obehagligt i kroppen eftersom den kanske reagerar rent fysiskt på din nedstämdhet. Du kan känna dig tung och slö, allt för att få dig att stanna upp.

Ofta kan nedstämdheten färga dina tankar och göra att du ser världen som genom en grå lins. Du tolkar många saker i ett negativt ljus. Det är lätt att fastna i grubblande negativa tankebanor.

Kanske att det känns som att du löser problem när du grubblar, och ibland kanske du gör det också. Men om du noterar att du inte kommer någon vart, utan ältar runt i cirklar, är det en god idé att göra någonting annat.

Grubblet tenderar för många att dyka upp när man är ensam eller ska somna. När tiden finns till grubbel, och andra distraktioner inte finns i samma utsträckning, kommer de negativa tankarna som ett brev på posten.

Ibland är det lätt att förstå varför du är nedstämd, något jobbigt eller negativt har hänt på jobbet, i skolan, i din familj eller i din bekantskapskrets. Ibland är det svårare att sätta fingret på vad som har gjort dig nedstämd, det är också helt okej.

Symptom vid nedstämdhet

Nedstämdhet kan ge flera olika symtom och det skiljer sig så klart åt från person till person vilka man har. Här är några vanliga symptom:

• Orkeslöshet
• Trötthet
• Minskad aktivitet
• Svårigheter med sömnen
• Minskat intresse
• Minskad glädje 
• Grubblande tankar
• Skuldkänslor

Kroppslig orsak till symptomen

Om du i samband med din nedstämdhet har symptom som långvarig trötthet och brist på energi är det klokt att uppsöka en läkare på din vårdcentral för att utesluta medicinska orsaker. 

Medicinska tillstånd (t.ex. sköldkörtelproblem eller vitaminbrist) kan ge symptom som liknar de du får när du är nedstämd. Om läkaren bedömer att det inte finns någon somatisk orsak är det fritt fram att träffa en psykolog för bedömning inför eventuell behandling om nedstämdheten har hållit i sig.

Vad du kan göra själv

• Tillåta känslor och tankar. Alla känslor och tankar är ok och får finnas där.
• Planera in att göra en eller några saker som brukar göra dig glad.
• Om du fastnar i grubbel – testa att göra en annan aktivitet som håller dig sysselsatt. Dyker tankarna upp även då är det ok, de får fortsatt finnas där.
• Måna om dig själv: ät regelbundet, rör på dig och ha regelbundna sovtider. 
• Var stolt över varje framsteg. Du ska inte flytta ett berg direkt, utan ta en sten i taget.
• Be om hjälp när du behöver hjälp.

Behandling vid nedstämdhet

• Psykologisk behandling – metoder som KBT eller interpersonell terapi hjälper dig att förändra negativa tankar och beteenden som vidmakthåller nedstämdheten.
• Läkemedel – antidepressiva kan bli aktuella om depressionssymtomen är tydliga eller om psykologisk behandling inte räcker.
• Behandla bakomliggande besvär – om nedstämdheten har sitt ursprung i exempelvis social ångest eller generell oro kan riktad behandling mot dessa tillstånd även lyfta ditt humör.
• Privat samtalsterapi – vid lättare nedstämdhet utan samtidig psykisk ohälsa kan du vända dig direkt till en psykolog för stöd och strategier.

Det kan vara svårt att på egen hand avgöra vad som orsakar nedstämdheten. Om du känner dig osäker eller mår dåligt är ett bedömningssamtal med en psykolog ett bra första steg. Vi på Din Psykolog finns här för dig – ofta kan du få tid inom kort och tillsammans hittar vi den behandlingsform som passar bäst för dina behov.