Psykologens tips: Så minskar du kroppsångesten inför strandsäsongen

Sommaren är här och stranden väntar, men i magen känns det mest som en klump. Kroppsångest inför sommarens sol och bad är vanligare än man tror. Psykologen Andrea Kööhler förklarar varför vi jämför oss så hårt och hur vi kan bli tryggare i våra kroppar.

Kroppsångest handlar om en inre stress kopplad till hur kroppen ser ut och hur vi tror att andra ser på oss. På sommaren, när kläderna blir tunnare och badkläder plockas fram, triggas ofta självkritiska tankar. Plötsligt känns kroppen som något man måste dölja eller förändra.

Stranden blir lätt en plats för jämförelse, både i verkligheten och i flödet. Bilder på “sommarkroppar” och ideal får många att känna sig otillräckliga. Fokus hamnar på hur man ser ut i stället för hur det känns att vara där.

–När vi är på stranden eller scrollar flödet är det lätt att börja granska oss själva. Vi jämför ofta vår kropp med andras, men glömmer att idealen vi ser är både smala och ofta orealistiska. Och det är inte konstigt, vi jämför oss ständigt med andra, hjärnan fungerar så. Det beror på att vi behöver säkerställa att vi ingår i flocken, alltså att vi ingår i normen. Kroppen blir då en sak som vi ser på utifrån, snarare än lever i, säger Andrea Kööhler, psykolog på Din Psykolog.

Kroppsångest påverkar ofta hur vi beter oss, särskilt i sociala och avklädda miljöer. Många undviker att bada, bär kläder för att dölja sig eller oroar sig konstant över hur de ser ut i olika vinklar. Tankarna tar plats på bekostnad av glädje, närvaro och vila.

Många försöker hantera osäkerheten genom att förändra det yttre: träna mer, kontrollera maten eller jaga ett ideal. Men det är sällan ett hållbart sätt att känna sig tryggare. Att bygga upp självkänslan, en inre trygghet som inte är beroende av utseendet, är ofta viktigare än att försöka stärka sitt självförtroende.

–Det viktigaste är inte att ändra kroppen, utan att ändra hur vi förhåller oss till den. Börja med att titta på dina tankar, som om du ser dem för första gången. Vad är det för en tanke? Hur känns det i kroppen? Kroppsångest säger mer om normer och inlärda ideal än om dig som person, säger Andrea Kööhler och fortsätter:

–Var snäll mot dig själv när obehaget dyker upp. Du behöver inte älska varje del av kroppen, eller ens någon del, men du kan träna på att låta kroppen vara okej som den är. Ibland räcker det att påminna sig om att kroppen inte är en passiv sak, det är den som ser till att du kan ta dig framåt, vara nära de du tycker om och göra sånt som du mår gott av, säger hon.

Kroppsångest inför sommaren är vanligt och påverkar många människors välmående. Genom att förstå vad som ligger bakom och träna på ett mer accepterande förhållningssätt till kroppen går det att minska den inre stressen och få en friare relation till både sig själv och sommaren.

8 tips – så hanterar du din kroppsångest i sommar

  • Observera tankarna utan att fastna i dem. När du märker att självkritiken tar över, påminn dig om att tankar inte alltid är sanna. Att bara lägga märke till dem utan att agera på dem kan minska deras kraft.
  • Undvik jämförelsefällan. Sociala medier visar en snäv bild av verkligheten. Minska exponeringen för konton eller innehåll som får dig att känna dig otillräcklig.
  • Fokusera på vad kroppen gör, inte hur den ser ut. Din kropp är mer än ett utseende. Fundera på vad den gör för dig varje dag – bär dig, andas, rör sig, känner. Det kan skifta perspektivet.
  • Välj kläder som känns bra för dig. Klä dig för komfort, inte prestation. Det viktigaste är att du känner dig trygg i det du bär, inte vad du “borde” ha på dig.
  • Öva på självmedkänsla. Skulle du tala till en vän som du gör till dig själv? Pröva att möta dig själv med samma förståelse och vänlighet du hade gett någon annan.
  • Utmana undvikanden – i små steg. Om du undviker stranden eller bad, börja försiktigt. Små steg kan bryta negativa mönster och visa att det går att stå ut – och ibland njuta.
  • Sök stöd om det påverkar ditt liv. Om kroppsångesten begränsar din vardag, tveka inte att prata med någon. Professionellt stöd kan göra stor skillnad.
  • Påminn dig om vad du vill minnas. Om några år – vad vill du komma ihåg från sommaren? Troligen inte hur magen såg ut i badkläder, utan vad du gjorde, kände och upplevde. Fokusera på det som verkligen betyder något.

När ska man söka hjälp?

  • Om kroppsångesten påverkar dig under en längre tid och inte tycks lätta.
  • Om du börjar undvika vardagliga situationer, som bad, sociala sammanhang eller andra aktiviteter du annars uppskattar.
  • Om du upplever stark nedstämdhet, hopplöshet eller förlorad livslust.

Om ovan stämmer in kan det vara dags att prata med en psykolog eller kontakta en stödlinje.

  • En kvinna med långt, vågigt brunt hår och blå ögon står vänd mot kameran, iklädd en svart topp och små örhängen. Hon har ett neutralt uttryck och poserar mot en enfärgad, ljus bakgrund.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Mittuniversitetet (examen)

    Erfarenhet

    Affärsutvecklare & leg. psykolog, Din Psykolog (nuvarande)
    Psykolog, teamledare & rehabkoordinator, Utmattningshjälpen / PBM Sweden & Kry – byggde upp och utvecklade det digitala behandlingsteamet
    Skapare av digitala behandlingslösningar, Region Stockholm & Västra Götalandsregionen

    Specialistområden

    Digital vård & innovation
    Stress- och utmattningssyndrom
    Affärsutveckling inom hälso- och sjukvård
    Implementering av digitala behandlingslösningar

    Synts i media

    PBM Webinar (1 okt 2024) – Föreläser om diagnostik av utmattningssyndrom. (pbm.se)

  • En person med mörkt hår uppsatt, helskägg och mustasch ler mjukt mot kameran. Bakgrunden är suddig och visar inomhuselement som hyllor och en växt.

    Legitimerad psykolog

    Utbildning

    Legitimerad psykolog, Karolinska Institutet

    Erfarenhet

    Chief Product Officer (CPO) & leg. psykolog, Din Psykolog – leder utveckling av digitala behandlings­lösningar
    Forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet – publicerad i Nature-titlar
    Föreläsare, METIS – utbildat specialistläkare i psykotraumatologi
    Utvecklingsledare, Region Stockholm – blandad KBT & intensiv PTSD-behandling
    Produkt­utvecklare – lång karriär inom digitala produkter och e-hälsa

    Specialistområden

    Blended & intensiv KBT för PTSD
    Digital produkt­innovation inom psykologi
    Klinisk neurovetenskap & traumaforskning
    Föreläsning & utbildning av vårdpersonal

    Synts i media

    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2023) – Medförfattare till artikeln “Alternative beliefs in psychedelic drug users”. (nature.com)
    Scientific Reports (Nature Publishing Group) (2022) – Medförfattare till artikeln “COVID-19 conspiracy ideation is associated with the delusion proneness trait”. (nature.com)
    Psykologi.se (2024–2025) – Regelbunden expert­skribent om traumabehandling och Prolonged Exposure.

Din Psykolog
Cookie översikt

I Din Psykologs digitala kanaler använder vi cookies av flera anledningar relaterade till funktionalitet och analys. De hjälper oss att ge dig en god användarupplevelse när du surfar på vår webbplats och möjliggör för oss att förbättra din upplevelse av vår webbplats. En del av dessa cookies är helt nödvändiga för funktionaliteten på webbplatsen medan andra används för att förstärka användbarheten och din användarupplevelse.