Fakta & råd

IBS

Vad är IBS

IBS, eller irritable bowel syndrome som det heter på engelska, är en vanlig mag-tarmstörning som kan ge både smärta och obehag i magen. IBS innebär att tarmen är känsligare än normalt och reagerar starkare på stimuli, vilket kan leda till att tarmen arbetar ojämnt eller onormalt snabbt eller långsamt. Trots att IBS kan vara besvärligt och ibland svårt att leva med är det inte en farlig diagnos i den meningen att den skadar tarmen eller orsakar allvarliga sjukdomstillstånd.

I dag är IBS en av de vanligaste anledningarna till mag- och tarmrelaterade symtom, och enligt 1177 Vårdguiden (2021) bedöms så många som 10–15 procent av befolkningen lida av besvären i någon form. Det är vanligt att besvären börjar redan i tonåren eller tidig vuxenålder, men IBS kan förstås också uppträda senare i livet. IBS är vanligare hos kvinnor än män, men anledningen till detta är inte helt klarlagd.

IBS är en så kallad funktionell mag- och tarmsjukdom, vilket innebär att man inte hittar uppenbara strukturella skador eller inflammationer i tarmen. I stället rör det sig om en överkänslig tarm och ibland även en koppling mellan tarm och psyke, såsom stress eller annan psykisk sjukdom. Många som har IBS kan därför uppleva att symtomen varierar kraftigt över tid, och att de även påverkas av hur man mår i övrigt, exempelvis känslomässigt.

Sammantaget är IBS en diagnos som främst bygger på symtomen och på uteslutning av andra sjukdomar. Även om det i dagsläget inte finns något botemedel för IBS, finns det många möjligheter att lindra och hantera symtomen, t.ex. genom iKBT.

Symtom

Symtomen vid IBS kan skilja sig mycket från person till person. Vissa drabbas av förstoppning, andra av diarré, medan ytterligare andra pendlar mellan båda dessa tillstånd. Dessutom kan man få gaser, uppblåst mage och värk. Enligt Mag- och tarmförbundet (2019) är smärta eller obehag ofta kopplad till tarmtömning, där det kan kännas bättre efteråt men ibland också värre om tarmen blivit överaktiv.

Här är några av de vanligaste symtomen på IBS:

  • Förstoppning (IBS-c): Man har svårt att bajsa, avföringen är ofta hård, och känslan av att tarmen inte är helt tömd.
  • Diarré (IBS-d): Man behöver gå på toaletten ofta och avföringen är lös. Vissa gånger kan man känna ett brådskande behov av att hinna dit.
  • Blandad form (IBS-m): Besvär med både förstoppning och diarré, ibland i olika perioder.
  • Kramper och smärtor i magen: Ofta i nedre delen av buken, men de kan även sitta högre upp. Smärtorna kan variera över dagen.
  • Gaser och spänd mage: Många känner att magen blir spänd, och det kan ge både rapningar och gasavgång.
  • Oregelbundna toalettvanor: Tarmtömningarna kan växla mellan för lite och för mycket, ibland med slem.

Vidare kan man uppleva trötthet, oroskänslor och även stress kopplad till magens oförutsägbarhet. Eftersom smärta och obehag kan göra det svårt att upprätthålla en normal vardag, är det viktigt att hitta strategier för att hantera IBS.

Mat att undvika

Kost spelar en betydande roll för IBS-symtom. Vad som påverkar besvären varierar från person till person, men det finns några livsmedel som ofta pekas ut som särskilt problematiska. Enligt WHO (2017) och flera forskningsstudier är det vanligt att livsmedel som innehåller så kallade FODMAPs (fermenterbara oligo-, di-, monosackarider och polyoler) kan förvärra gasbildningen i tarmen och därmed symtomen hos vissa med IBS.

Nedan följer exempel på mat som många upplever som triggande:

  1. Baljväxter: Bönor, linser och ärtor innehåller mycket fibrer och kan därför orsaka gaser och uppblåsthet.
  2. Lök och vitlök: Dessa är kända för att orsaka gasbildning, särskilt i större mängder.
  3. Kålväxter: Broccoli, blomkål, vitkål och brysselkål är näringsriktiga men kan ge gaser.
  4. Vissa frukter: Äpplen, päron och plommon kan förvärra symtomen hos vissa på grund av sin fruktos- och fiberhalt.
  5. Mjölkprodukter: Laktos (mjölksocker) kan vara svår att bryta ner om man är laktosintolerant, men även personer utan laktosintolerans kan uppleva problem vid överkonsumtion.
  6. Sötningsmedel: Sockeralkoholer som xylitol, sorbitol och mannitol finns i sockerfria tuggummin, godis och vissa drycker och kan ge diarré och gaser.

Det innebär dock inte att du behöver utesluta allt detta på en gång, eftersom individuell tolerans spelar stor roll. Det kan vara klokt att föra en matdagbok under några veckor och notera hur magen reagerar. Därefter kan du göra små justeringar i kosten och se vad som hjälper dig bäst. Ibland kan en dietist vara till stor nytta för att systematiskt utesluta och sedan återintroducera misstänkta livsmedel för att hitta en personligt anpassad kosthållning.

Utredning

Om du misstänker att du har IBS är det bra att kontakta vården för att göra en utredning. Diagnosen IBS ställs vanligtvis genom en kombination av patientens berättelse om sina symtom, läkarens bedömning och ibland genom uteslutning av andra tänkbara orsaker.

Enligt 1177 Vårdguiden (2021) inleds ofta processen med en undersökning av buken, blodprover och avföringsprover för att utesluta till exempel inflammatorisk tarmsjukdom, glutenintolerans eller andra mag-tarmsjukdomar. I vissa fall kan läkaren också rekommendera en koloskopi (en undersökning där läkaren tittar in i tjocktarmen med en kamera) om det finns misstankar om t.ex. polyper eller andra förändringar i tarmen.

Det är viktigt att du är öppen och ärlig om dina besvär när du träffar vårdpersonal. Berätta om när symtomen är som värst, hur länge de har pågått och om du märker något samband med kosten eller stress. Ju tydligare bild läkaren får, desto lättare blir det att ställa en korrekt diagnos.

När andra orsaker till besvären uteslutits och man uppfyller de så kallade Rom-kriterierna för IBS, kan diagnosen fastställas. I praktiken innebär det att du haft återkommande buksmärtor under minst tre månader, kopplat till tarmtömning eller förändring i avföringens form eller frekvens, utan att någon annan sjukdom kan förklara symtomen bättre.

Behandling


Det finns inget generellt botemedel mot IBS, men många får en förbättrad livskvalitet genom att kombinera flera olika behandlingsmetoder. Målet är att lindra symtomen och minska den negativa påverkan på vardagen:

  1. Kostjustering: Att undvika livsmedel som förvärrar symtomen och eventuell FODMAP-behandling kan vara hjälpsamt.
  2. Läkemedelsbehandling: Vissa läkemedel används för att dämpa diarré, underlätta förstoppning eller minska magkramper. Dosering och val av läkemedel anpassas individuellt.
  3. Psykologiskt stöd: Terapiformer som kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara effektiva, särskilt om stress och oro förvärrar dina symtom.
  4. Meditation och avslappning: Metoder för att sänka stressnivån, till exempel genom lugna andningsövningar, kan ha positiva effekter på tarmens funktion.
  5. Probiotika: Vissa kosttillskott kan förbättra balansen i tarmfloran och därigenom minska besvär.

iKBT för IBS

 

En behandlingsform som har fått alltmer uppmärksamhet de senaste åren är iKBT, det vill säga internetbaserad kognitiv beteendeterapi, specifikt utformad för IBS. Metoden bygger på samma principer som traditionell KBT men genomförs via en digital plattform. iKBT har visat sig hjälpa patienter att bättre hantera stress, undvika negativa tankespiraler och utveckla sundare förhållningssätt till sina magbesvär.

Under en iKBT-behandling får du oftast tillgång till olika moduler som innehåller texter, övningar och reflektionsfrågor. Du arbetar igenom materialet i din egen takt, men har ändå kontakt med en psykolog eller terapeut som ger feedback och svarar på frågor. Den stora fördelen är att du kan genomföra behandlingen hemifrån, på tider som passar dig. För många kan detta vara ett smidigt sätt att få hjälp utan att behöva pendla till en mottagning eller ta ledigt från jobbet. Studier indikerar även att effekten av iKBT för IBS kan vara lika god som traditionell KBT vid mottagning, särskilt när den följs upp med regelbundna kontakter med en behandlare.

Kolla gärna på detta klipp från TV4 där de beskriver framstegen kring iKBT för IBS.

När ska jag söka vård

IBS är inte en farlig sjukdom i sig, men det betyder inte att man ska behöva stå ut med ständig smärta och oro. Du bör kontakta vården för en utredning om:

  • Dina magbesvär håller i sig under en längre tid, och du själv märker att det inte bara är tillfälligt.
  • Du har kraftiga magsmärtor som påverkar din vardag och livskvalitet.
  • Du ser blod i avföringen eller känner dig allmänt sjuk, trött eller går ner i vikt utan förklaring.
  • Du misstänker att andra sjukdomar kan ligga bakom, exempelvis celiaki, Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.

Ju tidigare du får en korrekt diagnos, desto fortare kan du påbörja en behandling anpassad efter dina behov. Det kan också kännas lugnande att veta att man inte är ensam – IBS är som sagt mycket vanligt.

Vad kan jag göra själv

Trots att IBS kan vara besvärligt, finns det en hel del du kan göra på egen hand för att förebygga och lindra symtomen. Här följer några praktiska råd och tips:

  1. För dagbok över kost och symtom: Notera vad du äter, hur du mår under dagen och hur dina tarmtömningar ser ut. Detta kan hjälpa dig att se samband och identifiera specifika livsmedel som triggar dina besvär.
  2. Ät regelbundet och i lugn takt: Försök att äta på regelbundna tider och i mindre portioner. Undvik att stressa i dig maten, eftersom stress kan trigga magbesvär.
  3. Motionera regelbundet: Fysisk aktivitet kan hjälpa till att reglera tarmens motorik. En daglig promenad, lätt joggingtur eller cykling kan göra stor skillnad. Välj en träningsform som du gillar och kan utföra regelbundet.
  4. Öva på avslappning: Prova olika avslappningsövningar eller meditation, som kan sänka stressnivån. Till exempel kan du sätta dig bekvämt, blunda och fokusera på din andning i ett par minuter. Var uppmärksam på spänningar i kroppen och försök slappna av dem en efter en.
  5. Prioritera sömn: Att sova ordentligt ger tarmen möjlighet till återhämtning. Försök ha regelbundna sovtider och se till att ditt sovrum är svalt, mörkt och tyst.
  6. Undvik överdriven konsumtion av kaffe och alkohol: Både koffein och alkohol kan reta tarmen och öka risken för diarré eller magknip. Försök hitta en balans och se hur mycket din mage tål.
  7. Samtal och socialt stöd: Prata öppet med vänner, familj eller en psykolog om hur du upplever din IBS. Att sätta ord på besvären kan minska stress och skamkänslor. I många städer finns också lokala patientföreningar eller digitala forum där man kan utbyta erfarenheter och tips.

Genom att stegvis introducera dessa rutiner i din vardag kan du förhoppningsvis märka en förbättring i hur din mage mår. Var dock beredd på att IBS-symtom kan variera över tid och att du behöver anpassa dina strategier efterhand.

Sammanfattning

IBS är en vanlig funktionsstörning i tarmen som drabbar 10–15 procent av befolkningen. Den visar sig i form av smärtor, uppblåsthet, gaser och avföringsrubbningar, som kan göra vardagen besvärlig. Orsaken ligger ofta i en överkänslighet i tarmen, ibland kopplad till stress eller annan psykisk sjukdom. Diagnos ställs när andra sjukdomar uteslutits och man uppfyller specifika kriterier.

Det finns ingen universallösning för IBS, men många kan lindra symtomen genom individuellt anpassade kostvanor, läkemedelsbehandling, psykologiskt stöd och avslappningsmetoder. En nyare och alltmer använd behandlingsmetod är iKBT, där du kan genomföra kognitiv beteendeterapi på distans via en nätplattform. Om du är osäker på vad du lider av eller om du känner att IBS-symtomen dominerar din tillvaro, bör du söka vård för en ordentlig utredning.

Källor

  • 1177 Vårdguiden (2021). Irritabel tarm (IBS). Tillgänglig på 1177.se
  • Mag- och tarmförbundet (2019). Fakta om IBS.
  • WHO (2017). Global guidelines on the management of IBS.

Skriven och granskad av: