KBTPanikångest

Behandla panikångest med KBT

By 23 mars, 2022juli 5th, 2022No Comments

Panikångest

Du undrar kanske vad det är? Har du haft kraftig ångest vid ett eller flera tillfällen och funderat på om det möjligen var panikångest?

Vi kan reda i begreppen och förklara mer om ångest och panikångest så borde det bli tydligare.

Ångest får vi människor när vi känner kraftig rädsla för någon typ av fara. Vår kropp reagerar snabbt fysiskt för att kunna ta oss i säkerhet. Därför brukar hjärtat slå snabbare för att kunna pumpa ut blod och syresätta musklerna så att vi så snabbt som möjligt ska kunna springa till säkerhet. 

Vår hjärna kan inte skilja på verklig fara och fara som uppstått i tanken. Så om du tänker på något farligt som skulle kunna hända, kan din kropp därför reagera lika kraftfullt som om ett lejon kom springandes emot dig.

Att få ångest när du är i en farlig situation är alltså bra, det kan hjälpa dig att fly. När du däremot får ångest i en objektivt sett ofarlig situation blir det ofta ohjälpsamt. Om du ska hålla ett tal och då får katastroftankar om att du ska säga fel och att alla ska skratta, tycker du troligen inte att det är hjälpsamt att du börjar skaka, rodna och svettas.

Så om ångest är när du får kraftiga fysiska symptom när du upplever en fara. Vad är då en panikattack?

Det är när du får väldigt många symptom och ångesttoppen är som värst inom 10 minuter, sedan klingar ångesten av. Ångesten brukar komma plötsligt.

En panikattack är inte alls farlig, utan det är helt normalt att få en panikattack någon gång i livet. 

Det brukar däremot bli mer besvärligt om du börjar få upprepade panikattacker, undviker situationer av rädsla att få en panikattack, ägnar mycket tid och oro åt att tänka på när nästa panikattack ska komma och om du tycker att din panikångest påverkar dig negativt.

I så fall kan du ha fått paniksyndrom. Då behöver du många gånger få hjälp i form av behandling. Det finns verksam behandling att få, så det kan kännas betryggande att veta att det går att komma ur cirkeln av panikattacker och på så sätt må bättre.

Symptom under en panikattack

När du har en panikattack får du som tidigare nämnt vanligen en mängd fysiska symptom. Vi kommer att lista de vanligaste symptomen. Troligen kommer du att känna igen dig i flera, men inte alla symptom.

Så vilka symptom är vanliga?

  • Skakningar
  • Darrningar
  • Domningar
  • Stickningar
  • Svettningar
  • Frossa
  • Snabb andning
  • Ökad puls
  • Hjärtat bultar
  • Obehag i bröstet
  • Illamående
  • Yrsel
  • Tankar på att bli galen eller dö

En panikattack är inte farlig och symptom i samband med en panikattack är inte heller farliga. Du kan inte bli galen av att få en panikattack.

Om du har fått helt nya symptom vid hjärtat är det dock klokt att ta det säkra före det osäkra. Du råds då boka en läkartid för att få ett ok därifrån.

Många som har panikångest börjar undvika offentliga platser av rädsla att där få en panikattack och då känna sig instängd och inte kunna fly. Vanliga platser att vara rädd för och undvika då är: torg, butiker, bussar, tåg och biografer. Den här rädslan kallas för agorafobi.

Enstaka panikattacker – vad kan du göra själv?

Kanske att du endast har haft en panikattack, i så fall kan du luta dig tillbaka. Eftersom det är normalt och vanligt att få en panikattack behöver du inte göra något alls. Nu vet du att det inte är farligt, och enbart vetskapen om det kan hjälpa och förhoppningsvis kännas betryggande.

Har du haft några panikattacker, men känner inte så mycket oro och gör för det mesta de aktiviteter du brukar göra? I så fall kan du testa tipsen nedan.

  • Ta hand om din kropp. Ät regelbundet, tillåt din kropp att sova den mängd timmar den behöver och rör på dig. Om kroppen mår bra är du mindre skör och har lättare att hantera stress och ångest.
  • Fortsätt göra det du vill göra. Låt dig inte hindras. Fortsätt gå ut och gör saker. Ju mer du bestämmer, desto mindre bestämmer ångesten.
  • Om det går – andas normalt när ångesten kommer, varken häftigt eller långsamt, utan lugnt med magen. Om du har en hand på magen kan det vara lättare att se när andningen är normal och lugn. Går det inte att andas normalt är det också helt ok.
  • Om ångest, katastroftankar eller fysiska symptom kommer – låt dem komma. Det är inte farligt. Välkomna det som händer i dig och låt det få finnas där. Om skrämmande tankar eller ångest får vara där en stund får du chansen till ominlärning – att det inte var så farligt.

Behandla din panikångest med KBT

Om du har känt igen dig i att du skulle kunna ha paniksyndrom, det vill säga har återkommande panikattacker, är rädd för när nästa panikattack ska komma och känner dig begränsad i livet eftersom du har börjat undvika platser eller situationer av rädsla att få en ny panikattack, kan det vara klokt att söka hjälp.

Såväl psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) som antidepressiva läkemedel har visat sig vara verksamma behandlingar i forskningsstudier. KBT har en bestående effekt efter behandlingsslut och har även effekt vid agorafobi.

Så vad är KBT för panikångest?

Exakt vilka moment just du får göra beror på vilka symptom du har, vad du helst vill ha hjälp med och vilka mål du har med behandlingen. Det finns några moment som är vanligt förekommande som vi strax ska gå igenom, så får du en tydligare bild av hur en behandling skulle kunna se ut.

Så vad brukar många få göra?

  • Kartlägga sin panikångest. Skriva ner i vilka situationer man får panikångest så man får en tydlig bild av hur statusen är just nu.
  • Fylla i formulär för att självskatta sina symptom.
  • Få veta mer om panikångest och därigenom bli mer trygg i vad det är.
  • Sätta upp mål för behandlingen. Vanligen får man fundera på vad man skulle vilja kunna göra vid behandlingsslut som är svårt eller känns omöjligt att göra just nu.
  • Gradvis exponering för fysiska symptom och platser som väcker ångest eller undviks. Ranka hur mycket ångest olika situationer väcker. Sedan utmana sig för de symptomen och platserna och vara kvar i situationen. Katastroftankar kan utmanas och ohjälpsamma beteenden plockas bort. 

När man är helt närvarande i situationen kan man lära om till att situationen och ångesten inte är farligt – eftersom inget farligt hände!

  • Göra en vidmakthållandeplan för hur man ska fortsätta använda verktygen på egen hand efter att behandlingen tagit slut.

Så – nu vet du mer om panikångest, KBT och hur en behandling skulle kunna se ut. 

Om du tror att du skulle kunna ha paniksyndrom med eller utan agorafobi så är du varmt välkommen att söka hjälp på Din Psykolog. Psykologerna här är vana vid att hjälpa personer med panikångest och agorafobi. Du kan skicka ett första meddelande till en psykolog redan nu, så har du tagit ett första steg mot att må bättre.