Överdriven rädsla

Rädslor och fobier

Alla människor är rädd för saker som kan utgöra ett hot. Det kan handla om insekter och djur, mörker, sjukdomar, döden, höjder eller trånga utrymmen. Rädslor fyller en funktion då de förhindrar att en tar onödiga risker och gör så att en undviker faror. Men rädsla kan övergå till ett hinder som begränsar en i vardagen och skapar lidande, så kallad fobi.

Det finns olika typer av fobier. Social ångest är en diagnos som innebär fobi mot att få uppmärksamhet i sociala sammanhang och en stark rädsla att göra bort sig inför andra. Det kan handla om att prata inför folk, träffa nya personer eller äta inför andra. Konsekvenserna blir att personer med social ångest undviker dessa situationer vilket begränsar vardagen.

Agorafobi är en annan typ av fobi som i folkmun kallas för ”torgskräck”, rädslan gäller situationer där en har svårt att gå undan och att få hjälp. Till exempel i folksamlingar, att vara hemifrån på egen hand, vara ensam hemma men även i samband med att en åker buss, tåg och bil. Rädslan är kopplad till att en ska få en panikattack alternativt liknande symtom. Det kan exempelvis vara symtom som overklighetskänslor, obehagskänslor, illamående, rädsla att tappa kontrollen eller rädsla att dö. Även här leder rädslan till försämrad livskvalitet och minskar ens beteenderepertoar. 

Det finns även specifika fobier. Om en googlar ”Lista över fobier” så kommer det upp en lång lista med exempel. Det kan handla om rädsla för hål, rädsla för mörka djupa hav, rädsla att kräkas, rädsla för höga saker och rädsla för clowner. Många fobier är kopplade till rädslor som många känner igen sig i men där rädslan är överdriven, bestående och oresonlig. Fobier skapar påtagligt lidande och inskränker ens vardag.

Flykt- och kampresponsen

När något uppfattas som hotfullt slås kroppens larmsystem igång. Reaktionen kallas för flykt- och kampresponsen vilket beskriver ett beredskapsläge och en överlevnadsmekanism för att snabbt kunna fly eller slåss. Men responsen drar även igång jobbiga känslor som kan upplevas obehagliga. Exempelvis känslor av stark rädsla som i sin tur leder till ångest.

Symtom vid stark ångest:
– Yrsel eller svimfärdig
– Darrig och skakig
– Overklighetskänslor eller rädsla att tappa kontrollen
– Ökad puls eller ojämna hjärtslag
– Tryck över bröstet
– Svettningar, domningar eller krypningar i kroppen
– Illamående eller diarré
– Värmevallningar eller köldrysningar
– Rädsla att en ska dö

Att ha flykt- och kampresponsen aktiverad då och då är något som tillhör livet, men när det blir frekvent återkommande eller långvarigt så tar det mycket energi och kan leda till långsiktiga symtom.

Långsiktiga symtom:
– Ångest och lidande
– Sömnsvårigheter
– Spända muskler
– Rastlöshet och irritation
– Sömnproblem
– Nedstämdhet eller hopplöshet 

Känner du igen dig?
Känner du igen dig i att rädslor tar över ditt liv och försämrar ditt mående? Det finns olika metoder att lindra det. Genom att söka psykologisk behandling kan du få verktyg att använda i din vardag, exempelvis avslappningsövningar och att lära sig gå emot rädslorna istället för att låta dem begränsa en.

Andra diagnoser som involverar rädsla
Att ha i åtanke är att rädslor inte bara är kopplade till fobier utan även är en del av andra problematiker. Rädsla skapar och vidmakthåller delar av problematiken även vid tvångssyndrom, paniksyndrom, generellt ångestsyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, hälsoångest och flygrädsla. När du söker professionell hjälp, hos psykolog eller läkare, kan du få hjälp att bedöma vad just du behöver hjälp med.