TvÄng och KBT
Har du funderat pĂ„ om du skulle kunna ha tvĂ„ngssyndrom, Ă€ven kallat OCD eller obsessive-compulsive disorder? Kanske att du under en lĂ„ng tid har haft en del tvĂ„ng, och att det Ă€r besvĂ€rligt för dig?Â
Med tvĂ„ng menas att du kĂ€nner ett intensivt behov att utföra oönskade beteenden eller tankeritualer. Du vill alltsĂ„ inte tĂ€nka tankarna eller utföra beteendena – men gör det Ă€ndĂ„.
Att ha nÄgra enstaka tvÄng ibland, Àr helt normalt. De flesta mÀnniskor fÄr tvÄngstankar ibland. MÄnga kontrollerar lÄset eller spisen en extra gÄng.
Om du dÀremot har börjat mÀrka av att du har vÀldigt mÄnga tvÄng, fÄr fler tvÄng, att tvÄngen börjar uppta mycket tid, att du börjar komma sent till möten, att tvÄngen leder till att du mÄr dÄligt eller pÄverkar andra negativt, kan det vara sÄ att du har tvÄngssyndrom.
Ăr du rĂ€dd att du alltid ska vara begrĂ€nsad av dina tvĂ„ng och fortsĂ€tta mĂ„ dĂ„ligt? Vi kan lugna dig med att det finns hjĂ€lp att fĂ„.
Om dina tvÄngstankar eller tvÄngsbeteenden har förvÀrrats sÄ behöver du oftast fÄ hjÀlp. Om det har blivit besvÀrligt och du mÄr dÄligt, finns det hjÀlp att fÄ. KBT vid tvÄng har visat sig vara verksamt sÄvÀl under pÄgÄende behandling som efter behandlingsslut. Du kan minska pÄ, och ibland till och med sluta med dina tvÄng.
KBT via nÀtet har visat sig vara lika effektivt som traditionell KBT.
SÄ om du i dag har Àndrat dina beteenden, slutat göra saker du egentligen vill göra och fÄtt flera symptom som du mÄr dÄligt av, finns det en vÀg till ett bÀttre mÄende.
Symptom vid tvÄngssyndrom
Det skiljer sig sÄklart Ät frÄn person till person vilka symptom man har om man har tvÄngssyndrom. En del av nedanstÄende symptom kommer du troligen att kÀnna igen dig i.
Vilka symptom Àr vanliga vid tvÄngssyndrom?
- Ă ngest
- TvÄngstankar
- TvÄngshandlingar
- Obehag
- Skam
Om du har tvÄngssyndrom sÄ har du antingen tvÄngshandlingar, tvÄngstankar eller bÄde och.
SĂ„ vad Ă€r dĂ„ det?Â
- TvĂ„ngshandlingar Ă€r nĂ€r du kĂ€nner dig tvingad att utföra beteenden, exempelvis för att en katastrof inte ska intrĂ€ffa eller för att det ska kĂ€nnas ârĂ€ttâ. Exempelvis kan du kolla att dörren Ă€r lĂ„st, fast du redan har kollat flera gĂ„nger.
- TvĂ„ngstankar triggar ofta tvĂ„ngshandlingar – det Ă€r tankar, bilder, impulser eller fantasier som kommer fast du inte vill att de ska komma.Â
Tankarna vÀcker ofta Ängest och kan Àven kÀnnas meningslösa, obehagliga eller vÀcka Àckel. Exempelvis kan du fÄ en tanke om att du kommer att vara anledningen till att nÄgot hemskt ska hÀnda.
Olika sorters tvÄng
Det finns nÄgra olika sorters tvÄng, ofta kanske du kÀnner igen dig i en eller nÄgra av dessa:
- RenlighetstvĂ„ng – nĂ€r du t.ex. tvĂ€ttar dig upprepade gĂ„nger. Det Ă€r vanligt att huden blir mycket torr. Du Ă€r dĂ„ ofta rĂ€dd för att fĂ„ en smitta eller bli smutsig.
- KontrolleringstvĂ„ng – nĂ€r du exempelvis kontrollerar spisen, att du har lĂ„st dörren och kranar upprepade gĂ„nger. Det kan dĂ„ med tiden ta lĂ„ng tid att gĂ„ hemifrĂ„n och det Ă€r dĂ€rför vanligt att börja komma sent till avtalade tider.
- SymmetritvĂ„ng – nĂ€r du har ett stort behov av att allting Ă€r i rĂ€tt ordning eller förhĂ„ller sig symmetriskt till varandra. Du lĂ€gger mycket tid pĂ„ att ordna dina saker.
Det Àr Àven vanligt att be om försÀkran frÄn andra mÀnniskor. Det kan vara att be nÄgon annan kolla spisen, frÄga om dörren verkligen Àr lÄst eller ringa och kolla att nÄgon Àr ok efter att ha fÄtt en tanke om att den personen har varit med i en olycka.
Det finns ocksÄ nÄgra olika teman som tvÄngstankar ofta handlar om. NÄgon eller nÄgra av dessa teman kÀnner du troligen igen:
- RÀdsla för smuts och smitta
- Ett behov av att saker Àr pÄ ett visst sÀtt
- RÀdsla för att skada andra
- RÀdsla för att skada sig sjÀlv
- RÀdsla för att andra ska rÄka ut för en olycka
- RÀdsla för att utföra oönskade sexuella handlingar
En viss typ av teman hÀnger ofta ihop med en viss typ av tvÄngshandlingar. Exempelvis leder rÀdsla för smuts och smitta ofta till renlighetstvÄng och överdriven handtvÀtt. Det Àr dÄ Àven vanligt att exempelvis undvika vissa platser dÀr man riskerar att bli sjuk av rÀdsla för att sjÀlv bli sjuk.
Behandla tvÄng med KBT
Hur brukar en behandling gĂ„ till?Â
- Först fÄr du berÀtta mer om hur just ditt tvÄng ser ut och hur det pÄverkar dig.
- Sedan fÄr du sÀtta upp behandlingsmÄl. DÄ kan man ofta behöva fundera en stund. Vad vill du kunna göra som du inte kan göra nu? Om tvÄnget inte hindrade dig, vad skulle du kunna göra dÄ? De hÀr mÄlen kan du och din psykolog sedan anvÀnda er av för att hÄlla rÀtt fokus och jobba med det som Àr viktigt för just dig.
- DÀrefter brukar du fÄ kartlÀgga dina tvÄng, för att sÄvÀl du som din psykolog ska fÄ en tydligare bild av vilka tvÄng du har och i vilka situationer du utför tvÄng.
- Huvudfokus i en behandling för tvĂ„ng Ă€r exponering med responsprevention. Och vad Ă€r dĂ„ det? Jo, det Ă€r nĂ€r du i din takt utsĂ€tter dig för det du Ă€r rĂ€dd för och gradvis minskar dina tvĂ„ng.Â
Exempelvis kanske du lÀmnar hemmet utan att kontrollera kranar, spis och lÄs. à ngesten kan dÄ först bli starkare Àn vanligt, men med tiden kommer den troligen att sjunka. Du kan pÄ sÄ sÀtt se att dina katastroftankar inte intrÀffar nÀr du lÄter bli att utföra tvÄngshandlingar.
- I slutet av behandlingen fÄr du vanligtvis göra en vidmakthÄllandeplan sÄ att du vet hur du kan fortsÀtta jobba pÄ egen hand och vad du kan göra om du skulle fÄ ett bakslag.
KĂ€nner du igen dig i beskrivningen av tvĂ„ngssyndrom? Ăr det mycket besvĂ€rande för dig? Psykologerna pĂ„ Din Psykolog Ă€r vana vid att jobba med tvĂ„ng. Du kan börja skriva till en psykolog och berĂ€tta om hur du har det, redan nu.
Boka tid hos en psykolog online
Börja hÀr