Tvång och KBT
Har du funderat på om du skulle kunna ha tvångssyndrom, även kallat OCD eller obsessive-compulsive disorder? Kanske att du under en lång tid har haft en del tvång, och att det är besvärligt för dig?
Med tvång menas att du känner ett intensivt behov att utföra oönskade beteenden eller tankeritualer. Du vill alltså inte tänka tankarna eller utföra beteendena – men gör det ändå.
Att ha några enstaka tvång ibland, är helt normalt. De flesta människor får tvångstankar ibland. Många kontrollerar låset eller spisen en extra gång.
Om du däremot har börjat märka av att du har väldigt många tvång, får fler tvång, att tvången börjar uppta mycket tid, att du börjar komma sent till möten, att tvången leder till att du mår dåligt eller påverkar andra negativt, kan det vara så att du har tvångssyndrom.
Är du rädd att du alltid ska vara begränsad av dina tvång och fortsätta må dåligt? Vi kan lugna dig med att det finns hjälp att få.
Om dina tvångstankar eller tvångsbeteenden har förvärrats så behöver du oftast få hjälp. Om det har blivit besvärligt och du mår dåligt, finns det hjälp att få. KBT vid tvång har visat sig vara verksamt såväl under pågående behandling som efter behandlingsslut. Du kan minska på, och ibland till och med sluta med dina tvång.
KBT via nätet har visat sig vara lika effektivt som traditionell KBT.
Så om du i dag har ändrat dina beteenden, slutat göra saker du egentligen vill göra och fått flera symptom som du mår dåligt av, finns det en väg till ett bättre mående.
Symptom vid tvångssyndrom
Det skiljer sig såklart åt från person till person vilka symptom man har om man har tvångssyndrom. En del av nedanstående symptom kommer du troligen att känna igen dig i.
Vilka symptom är vanliga vid tvångssyndrom?
- Ångest
- Tvångstankar
- Tvångshandlingar
- Obehag
- Skam
Om du har tvångssyndrom så har du antingen tvångshandlingar, tvångstankar eller både och.
Så vad är då det?
- Tvångshandlingar är när du känner dig tvingad att utföra beteenden, exempelvis för att en katastrof inte ska inträffa eller för att det ska kännas “rätt”. Exempelvis kan du kolla att dörren är låst, fast du redan har kollat flera gånger.
- Tvångstankar triggar ofta tvångshandlingar – det är tankar, bilder, impulser eller fantasier som kommer fast du inte vill att de ska komma.
Tankarna väcker ofta ångest och kan även kännas meningslösa, obehagliga eller väcka äckel. Exempelvis kan du få en tanke om att du kommer att vara anledningen till att något hemskt ska hända.
Olika sorters tvång
Det finns några olika sorters tvång, ofta kanske du känner igen dig i en eller några av dessa:
- Renlighetstvång – när du t.ex. tvättar dig upprepade gånger. Det är vanligt att huden blir mycket torr. Du är då ofta rädd för att få en smitta eller bli smutsig.
- Kontrolleringstvång – när du exempelvis kontrollerar spisen, att du har låst dörren och kranar upprepade gånger. Det kan då med tiden ta lång tid att gå hemifrån och det är därför vanligt att börja komma sent till avtalade tider.
- Symmetritvång – när du har ett stort behov av att allting är i rätt ordning eller förhåller sig symmetriskt till varandra. Du lägger mycket tid på att ordna dina saker.
Det är även vanligt att be om försäkran från andra människor. Det kan vara att be någon annan kolla spisen, fråga om dörren verkligen är låst eller ringa och kolla att någon är ok efter att ha fått en tanke om att den personen har varit med i en olycka.
Det finns också några olika teman som tvångstankar ofta handlar om. Någon eller några av dessa teman känner du troligen igen:
- Rädsla för smuts och smitta
- Ett behov av att saker är på ett visst sätt
- Rädsla för att skada andra
- Rädsla för att skada sig själv
- Rädsla för att andra ska råka ut för en olycka
- Rädsla för att utföra oönskade sexuella handlingar
En viss typ av teman hänger ofta ihop med en viss typ av tvångshandlingar. Exempelvis leder rädsla för smuts och smitta ofta till renlighetstvång och överdriven handtvätt. Det är då även vanligt att exempelvis undvika vissa platser där man riskerar att bli sjuk av rädsla för att själv bli sjuk.
Behandla tvång med KBT
Hur brukar en behandling gå till?
- Först får du berätta mer om hur just ditt tvång ser ut och hur det påverkar dig.
- Sedan får du sätta upp behandlingsmål. Då kan man ofta behöva fundera en stund. Vad vill du kunna göra som du inte kan göra nu? Om tvånget inte hindrade dig, vad skulle du kunna göra då? De här målen kan du och din psykolog sedan använda er av för att hålla rätt fokus och jobba med det som är viktigt för just dig.
- Därefter brukar du få kartlägga dina tvång, för att såväl du som din psykolog ska få en tydligare bild av vilka tvång du har och i vilka situationer du utför tvång.
- Huvudfokus i en behandling för tvång är exponering med responsprevention. Och vad är då det? Jo, det är när du i din takt utsätter dig för det du är rädd för och gradvis minskar dina tvång.
Exempelvis kanske du lämnar hemmet utan att kontrollera kranar, spis och lås. Ångesten kan då först bli starkare än vanligt, men med tiden kommer den troligen att sjunka. Du kan på så sätt se att dina katastroftankar inte inträffar när du låter bli att utföra tvångshandlingar.
- I slutet av behandlingen får du vanligtvis göra en vidmakthållandeplan så att du vet hur du kan fortsätta jobba på egen hand och vad du kan göra om du skulle få ett bakslag.
Känner du igen dig i beskrivningen av tvångssyndrom? Är det mycket besvärande för dig? Psykologerna på Din Psykolog är vana vid att jobba med tvång. Du kan börja skriva till en psykolog och berätta om hur du har det, redan nu.
